Ses offline

G A LA P P U D A K TÖ U Y N Omslag och Flikar 2014.indd 1

2014-03-03 12:46:59

Teman för lektionerna Lektion 1

Lektion 2

Lektion 3

Lektion 4

”Se mig” - om hur man presenterar sig på nätet

”Det är svårt att säga att jag inte vill” – om gränssättning

”Det är ju inte som att jag har prostituerat mig” – om att ha sex mot ersättning

”Du ska dö din jävel” – om kränkningar, hot och trakasserier på nätet

© Ungdomsstyrelsen 2014 projektledare Maria Nyman och Lennart Nylund text Josefin Grände och Johnny Lindqvist textredigering Ingrid Bohlin grafisk form Christián Serrano illustration Erica Jacobson / Söderberg Agentur filmer Åsa Ekman Film tryck Danagårds Grafiska AB distribution Ungdomsstyrelsen, Box 17801, 118 94 Stockholm tfn 08-566 219 00, fax 08-566 219 98 e-post: [email protected] webbplats: www.ungdomsstyrelsen.se

Omslag och Flikar 2014.indd 2

2014-03-03 12:47:00

Förord Du som håller i det här materialet är antagligen en vuxen som på något sätt arbetar med unga. Kanske gör du redan ett fantastiskt arbete med att prata om sexualitet och internet med unga. Kanske känner du dig ny inför något av eller båda dessa ämnen. Detta är ett metodmaterial som ska inspirera, ge dig verktyg och i vissa fall mod att lyfta dessa ämnen som vi kan lova är angelägna för de unga som du arbetar med. Syftet med materialet är att öppna för samtal om och förebygga ungas sexuella utsatthet på internet. Vägen dit handlar om att lyfta frågor kring identitet, gränssättning, sexualitet och relationer. Stora och viktiga ämnen där ungas liv online och offline löper parallellt, flyter ihop och ibland krockar. Du som arbetar med unga kan påverka och göra skillnad i deras liv. Du har mandat – ta chansen! Ses offline? kom ut första gången 2010, den uppdaterades 2012. Nu, 2014, kommer Ses offline? i en ny och utökad upplaga. Vi har lagt till ett fjärde kapitel om kränkningar, hot och trakasserier på nätet – det som med en samlande beteckning brukar kallas näthat. Ses offline? är ett mycket uppskattat och efterfrågat metodmaterial. Det har hittills tryckts i 35 000 exemplar.

1

Inlagan 2014.indd 1

2014-03-07 11:53:48

2

Inlagan 2014.indd 2

2014-03-07 11:53:48

Inledning Att många unga är nyfikna på sex och har behov av att utforska sin sexualitet vet vi. Internet skapar helt nya möjligheter och för många unga är internet en frizon där man kan uttrycka sig, leta efter information om sex, prova sexuella fantasier, experimentera med sin lust och med sina gränser, på ett sätt som ibland kan vara svårt i livet utanför.

Det vanligaste budskapet vi nås av när det gäller ungas nätanvändning handlar om problem. Identitetsstölder, mobbning, trakasserier, fula gubbar och mer eller mindre halvnakna bilder som skickas runt och förr eller senare hamnar på en porrsida. I själva verket är naturligtvis nätet en arena där det finns glädjeämnen och baksidor på samma sätt som i samhället i övrigt. De flesta unga är riskmedvetna och har väl utvecklade strategier för att minska riskerna när de är ute på nätet. För de flesta unga är helhetsbilden av internet positiv. Trots detta så kan vi inte blunda för att många unga har varit med om obehagliga situationer. Många har normaliserat eller accepterat en viss grad av utsatthet. Men innebär det att unga inte påverkas och att vi kan lämna över ansvaret till unga att själva hantera detta? Unga som råkar illa ut på nätet gör oftast inte det på grund av en omedvetenhet om riskerna. Det handlar snarare om faktorer som bristande självkänsla, svårigheter att sätta gränser och om maktstrukturer som finns även i samhället och livet i övrigt. Det handlar framför allt om unga och vuxna som inte respekterar andras integritet. Fokus på risker kan medföra att ansvaret läggs på den som utsätts. Råd om internetsäkerhet som kommer från vuxenvärlden går dessutom i många fall emot de säkerhetsstrategier som unga själva har utvecklat. När man inte känner igen sig i den verklighet som beskrivs finns det en risk att man inte tar till sig av informationen. Det är få vuxna som kan förmedla kunskap om

livet på internet, inklusive risker och säkerhet, som inte unga redan känner till. När man närmar sig ämnet unga och nätet är det viktigt att tänka på att de flesta unga inte har en negativ uppfattning om sitt eget nätanvändande. I detta material lyfts därför fokus från riskerna med internet till att snarare engagera unga själva att fundera, diskutera och dela kunskap med varandra kring frågor som identitet, sexualitet och gränssättning, både på internet (via dator och mobil) och offline. Materialets syfte är att lyfta och förebygga ungas utsatthet på nätet, så naturligtvis beskriver vi många olika situationer när unga är med om obehagliga situationer. Men det ska snarare handla om att reflektera kring attityder, konsekvenser av utsatthet, rättigheter och möjliga lösningar än om att diskutera vad personen i exemplet borde ha gjort i stället. Detta för att lyfta ansvaret från den som har blivit utsatt och för att man genom att låta eleverna leva sig in i andras situation kan skapa attitydförändringar, bland annat i skuldfrågan. Dessutom förmedlas kunskap kring vad som är lagligt och inte, något som många unga inte känner till. Du som leder lektionerna behöver inte vara expert på internet, även om det alltid är viktigt att ha viss kunskap om ungas nätanvändande för att kunna ställa rätt frågor och leda diskussionerna vidare. Läs därför introduktioner och bakgrundsdelar inför varje lektion. Men i det här metodmaterialet är det framför allt de unga själva och deras expertkunskap som kommer till tals.

3

Inlagan 2014.indd 3

2014-03-07 11:53:48

Du har mandat – ta chansen! Det finns ett starkt och tydligt mandat för dig som är verksam i skolan att arbeta med de frågor som detta material tar upp. Det ingår i skolans uppdrag. Men det innebär även en fantastisk möjlighet. Du som arbetar i skolan kan påverka och göra skillnad i unga människors liv. Vi tror att du, genom att arbeta med detta material i din klass, kommer att göra det mer okej för eleverna att tala om sitt liv på nätet med vuxna i sin närhet (om de inte redan gör det). I förlängningen kommer ett aktivt arbete kring dessa frågor att leda till att färre unga är med om kränkningar och övergrepp, både på nätet och offline. Genom att arbeta aktivt med attityder bidrar vi till att färre blir utsatta men även till att minska skulden för de som utsätts. Därmed medverkar vi till att fler unga vågar söka hjälp. Hur många har den möjligheten i sitt dagliga arbete?

Om materialet

Var kan materialet användas? Metodmaterialet är skrivet för skolan, det är därför vi kommer att kalla dig för läraren eller pedagogen i materialet och ungdomarna för eleverna eller klassen. Men det kan användas i alla sammanhang där unga samlas och av alla vuxna som arbetar med barn och unga. Hoppas att även du som inte arbetar just i skolan kommer att känna dig hemma i materialet trots att skolspråk används. Främsta målgruppen för materialet är ungdomar mellan 13 och 25 år. Materialet kan även användas i samtal med yngre eller äldre och av dig som arbetar inom särskolan. Du känner din målgrupp bäst. Läs igenom materialet, välj ut lämpliga delar för just din grupp och anpassa användande och språk efter deltagare och ålder.

Upplägg Materialet är uppbyggt kring tre lektioner med olika teman som alla på ett eller annat sätt berör sexuell utsatthet och exponering på internet. Till alla tre lektionerna hör filmer som är tänkta att inleda lektionen, filmer vars titlar också är rubrik för varje lektion. Naturligtvis är det bra om man har filmerna som utgångspunkt för arbetet med metodmaterialet i klassen, men stora delar av metodmaterialet kan även användas oavsett filmvisning. Varje lektion innehåller mer material än vad som ryms inom en lektionstimme. Skapa fler lektioner eller välj ut de delar som du tror passar just din grupp bäst. Filmerna hittar du på dvd-skivan längst bak. Allt material kan även laddas ner från Ungdomsstyrelsens webbplats: www.ungdomsstyrelsen.se/exponering Du hittar även filmerna på Youtube: www.youtube.se/usexpo

Övningar och samtal Detta metodmaterial innehåller ett antal olika ”case” (berättelser) med tillhörande uppgifter. Materialet innehåller även diskussionsfrågor, uppgifter för eleverna att arbeta vidare med samt övningar. Övningarna syftar till att medvetandegöra deltagarna om hans eller hennes tankar, åsikter och värderingar i den fråga som berörs. Eleverna får diskutera, analysera, granska och till sist argumentera för sina värderingar och ställningstaganden i de frågor som tas upp. Avsikten är att eleverna genom denna process ska reflektera kring sina värderingar och ställningstaganden så att de i slutändan är ”aktiva värderingar”, det vill säga värderingar man bottnar i, kan stå för, känner stolthet över och agerar utifrån. På så sätt kan eleverna påverkas att ta ett större personligt ansvar för sitt agerande gentemot sig själva, sina kompisar och sin omvärld. I de flesta övningarna finns inga ”rätta svar”. Var och en har rätt att ha just sina värderingar. Det är därför viktigt att den som leder övningen är neutral under övningens gång och inte fördömer eller rättar elevernas åsikter. Naturligtvis ska inte personangrepp eller kränkningar tillåtas. Ställ följdfrågor så att eleverna får motivera sina åsikter, låt andra övningsdeltagare med motsatta åsikter ställa frågor, debattera och argumentera för sina åsikter som motpol. Öv-

4

Inlagan 2014.indd 4

2014-03-07 11:53:48

ningsledarens ansvar är att vara samtalsledare och med hjälp av väl valda följdfrågor skapa ett bra diskussionsklimat, där många olika åsikter kan brytas mot varandra.

ning agera och stötta en utsatt individ, styr in eleverna i ett empatiskt förhållningssätt som kan verka attitydförändrande.

Regler för övningarna som övningsledaren ska informera om:

Tänk alltid på att det för varje exempel som tas upp i arbetet med materialet kan sitta unga i klassen som bär på liknande erfarenheter. Undvik att ställa frågor som lätt kan leda till skuldbeläggande resonemang och fokusera på det som kan verka stärkande för den utsatta personen. Led snarare in samtalet på varför den som utsätter någon för en kränkning agerar som hen gör i stället för att fokusera på beteendet hos den som utsätts. Sist i varje lektion ligger en övning som syftar till att ge utsatta elever kunskap kring var det finns stöd och hjälp att få. Var noggrann med att alltid ta upp detta i varje grupp som får arbeta med materialet. Att det ska vara högt i tak i diskussionerna innebär inte att det är okej att säga vad som helst. Om elever till exempel uttalar åsikter som kan innebära kränkningar av olika samhällsgrupper måste man genast gå in och markera. Dels för att man alltid måste utgå från att det i klassen sitter elever som identifierar sig med gruppen som omtalas eller som har relationer med människor i den omtalade gruppen. Dels för att inte diskussionerna får vara med och förstärka normer och fördomar som leder till förtryck av människor, oberoende av om de finns i klassrummet eller inte. Flera filmer och övningar handlar om unga som inte identifierar sig som heterosexuella. Mixen är självklar och viktig för att så många elever som möjligt ska känna sig inkluderade och stärkta i arbetet med materialet. Här finns en risk för att det kan förekomma homofobiska kommentarer i diskussionerna. Om någon, till exempel apropå de filmer som visas eller exempel som ges, säger ”Bögar är äckliga” eller liknande, måste man som pedagog genast markera att detta inte är något som är okej att säga. Det här är inte ett metodmaterial som i sig syftar till att arbeta attitydförändrande kring frågor som rör sexualitet och könsidentitet. Förekommer diskriminerande och kränkande åsikter under arbetet med materialet är det en viktig signal till pedagogen och till skolan. Skolan har då ett ansvar att arbeta vidare med detta. Längst bak i materialet finns tips på metodmaterial för ett fortsatt arbete.

•

Man får inte gå in och ifrågasätta andras åsikter, bara säga sin egen.

•

Man har alltid rätt att byta åsikt.

•

Man ska få respekt för de åsikter man yttrar.

•

Ingen får gå på någon annan om hans eller hennes åsikt utanför klassrummet.

•

Inga namn får nämnas.

•

Man får inte uttala sig kränkande.

•

Alla får tolka varje påstående som de själva vill.

Arbetet med casen Gemensamt för de berättelser och exempel som används är att de är tagna ur eller inspirerade av verkligheten, naturligtvis är de avidentifierade. I diskussionsfrågorna och handlingsalternativen till berättelserna har vi valt att lägga stort fokus på hur man som vän, klasskompis eller liknande, kan gå in och agera när någon i ens omgivning är med om något obehagligt på internet. Många har svårt att identifiera sig med att vara den som har blivit utsatt eller den som utsätter. Det kan därför vara lättare att identifiera sig med situationen att någon i ens omgivning blir utsatt för något. Att i diskussioner enbart fokusera på den utsattes handlingsalternativ lägger mycket ansvar på den utsatte individen, som i det här fallet dessutom är en ung person. Det kan dessutom i värsta fall fungera som ytterligare skuldbeläggande i de fall då man inte klarar av eller vågar agera som utsatt. Att låta eleverna fundera på sitt ansvar och sina möjligheter att som omgiv-

Särskilt viktigt att tänka på

5

Inlagan 2014.indd 5

2014-03-07 11:53:48

Om en elev börjar berätta Eftersom det under arbetet med temat kan komma fram att någon elev, i klassen eller på skolan, utsatts för sexualbrott eller andra kränkningar på nätet eller utanför, är det bra om man som lärare förbereder sig på det. Det kan man göra genom att diskutera förhållningssätt med kollegor och framför allt genom att knyta kontakter med elevhälsan. Om man redan på förhand har ett nätverk och vet hur man ska hantera situationen kommer man också att känna sig tryggare och kunna vara till bättre hjälp om den skulle uppstå. Om någon elev i gruppen börjar berätta om egna erfarenheter av kränkningar och övergrepp bör man på ett vänligt och varligt sätt, så att eleven inte känner sig misstänkliggjord eller tystad, leda samtalet vidare så att inte eleven lämnar ut sig mer i klassen. Sedan bör man fånga upp eleven för ett enskilt samtal där ni tillsammans kan fundera kring hur ni ska gå vidare. Tänk på att aldrig skuldbelägga eller moralisera över den unges eget beteende. Försök att agera så lugnt som möjligt och lyssna på vad den unge har att berätta. Som vuxen har du alltid ansvar för att agera om det kommer fram att en elev eller någon annan ung person far illa. Första steget, om det är en elev du känner, kan vara att motivera den unge att berätta om vad som har hänt, till exempel för en skolkurator. Det är viktigt att man följer upp och rådgör med skolans elevvårdsteam, det är inte säkert att den unge vill eller vågar berätta för nästa person om vad som har hänt. Det är inte heller säkert att den unge själv definierar det hen har utsatts för som ett övergrepp eller som något hen far illa av. Som anställd på en skola är du skyldig att agera även om du inte vet precis vad som har hänt. Alla som misstänker att någon under 18 år är utsatt för sexualbrott eller sexuell exploatering, till exempel har sex mot ersättning eller utnyttjas på annat sätt, ska anmäla det till socialnämnden eller socialtjänsten i den kommun där den unge personen vistas. Även för de som är anställda vid myndigheter eller privata motsvarigheter vars verksamhet berör barn och unga finns en skyldighet att alltid anmäla om de i sin verksamhet får veta något som innebär att en ung person kan behöva skydd. Man behöver alltså inte veta med säkerhet vad som har hänt, en misstanke om att en ung person far illa räcker. Sedan är det socialtjänstens sak att utreda barnets behov och polisen ska utreda misstanke om brott. Du kan läsa mer om hur man kan fråga och agera i Men fråga mig bara! (Stiftelsen Allmänna Barnhuset & Ungdomsstyrelsen 2009), en vägledning om sexuell exploatering för dig som arbetar med barn och unga.

6

Inlagan 2014.indd 6

2014-03-07 11:53:48

Sist i materialet hittar du: • Förankring i styrdokument: En sammanställning av utdrag, citat och hänvisningar till lagar och styrdokument som ger stöd för skolans arbete med dessa frågor. • Webbplatser: Här finns webbplatser som erbjuder stöd och hjälp till unga samt webbadresser till myndigheter och organisationer med fokus på barns och ungas rättigheter med kunskap om utsatthet på internet. • Referenser och andra metodmaterial: En lista på referenser som används i materialet Ses offline? samt tips på metodmaterial att arbeta vidare med. • Skrifter från Ungdomsstyrelsen: www.ungdomsstyrelsen.se/publikationer

7

Inlagan 2014.indd 7

2014-03-07 11:53:48

8

Inlagan 2014.indd 8

2014-03-07 11:53:49

Lektion 1

Omslag och Flikar 2014.indd 3

2014-03-03 12:47:00

Omslag och Flikar 2014.indd 4

2014-03-03 12:47:01

Introduktion till lektion 1 Integritet på nätet Den amerikanske forskaren Marc Prensky har sagt att det nu bor två sorters människor i världen: de digitalt infödda och de digitala turisterna. Det vill säga de som är uppväxta med internet som ett självklart sätt att kommunicera och de som inte är det. Om man hårdrar det hela kan man säga att de unga (upp till 25 år) är infödda och att de vuxna (över 25 år) är turisterna (Prensky 2001). Det ställer krav på oss vuxna när vi ska besöka de ungas arenor på nätet. Vi kanske måste lära oss ett nytt språk och en ny kultur för att till fullo förstå vad det är vi tittar på. Ett ämne som ofta problematiseras är att unga lägger ut för mycket information om sig själva på internet. Det handlar inte bara om att informationen publiceras på nätet, utan hur den görs tillgänglig. Vilken information man är beredd att lämna ut kan vara en generationsfråga. Enligt Datainspektionen är unga generellt sett inte särskilt oroliga för att lämna ut det som traditionellt sett har betraktats som känslig information. Det som av unga ses som mest känsligt att dela med sig av är vem man är kär i, den personliga ekonomin och vart man bor. Det som är minst känsligt är politisk inriktning, religiös tro och var man går i skolan (Datainspektionen 2011). Unga är idag relativt medvetna om att man ska vara aktsam om sina personuppgifter. Vad man dock inte tänker på är hur enkelt det kan vara att kartlägga en person eller att skaffa sig en bild av någon man tror är sann utifrån bilder, texter i presentationer och bloggposter.

Många unga idag har få eller inga begränsningar kring vilka som kan se deras bilder eller läsa deras texter. I de fall när det publicerade materialet är känsligt för den egna personen skulle mycket av den potentiella skadan begränsas om de unga var bättre på att skydda sitt eget material. Ofta talar de unga om att de inte bryr sig huruvida människor har tillgång till deras bilder och texter eller inte. Om detta är hela sanningen, eller om de inte kan se konsekvenserna av att många har tillgång till deras person på nätet är svårt att säga. Att internet de senaste åren tagit steget fullt ut in i mobilen gör att all delning av bilder, texter och känslor nu kan ske direkt när andan faller på. ”Pappa har varit rädd just för riskerna och så med internet, men det är nog för att han själv liksom, han kan skriva ett dokument i Word i princip. Så datorn för honom överhuvudtaget är läskig och då tror jag att det blir så surrealistiskt för honom. /…/ Han förstår inte riktigt att det är helt vanliga människor som sitter där, det är inte bara jag.” Tjej, 21 år I Se mig – unga om sex och internet (Ungdomsstyrelsen 2009) svarade cirka 93 procent att de oftast var ensamma när de använde internet. Så det som ”Tjej, 21 år” uttrycker i citatet ovan är inte helt ovanligt. Vuxna och unga har inte bara olika syn på integritet på nätet, utan även olika ingångar till hur och varför man använder datorer och internet. För de vuxna (digitala turisterna) handlar det oftast om arbets-

9

Inlagan 2014.indd 9

2014-03-07 11:53:49

relaterade saker och att använda internet via datorn, medan det för de unga handlar om det sociala och att i större utsträckning använda mobila enheter (Smartphones och surfplattor).Med detta i åtanke, samt det faktum att knappt hälften av de unga fått information om nätsäkerhet, kan vi konstatera att de flesta unga är ensamma på nätet och inte har någon vuxen som de kan prata med om sådant som de utsätts för. Barn och unga får oftast skapa sina egna strukturer och rutiner för sitt nätanvändande. Detta gäller även strategier för hur man ska hantera obehagliga situationer som när man blir illa behandlad, kränkt eller när någon kommer med oönskade sexuella inviter. Enligt forskaren Elza Dunkels så fungerar barnens egna ”försvarsmekanismer” oftast tillfredsställande (Dunkels 2007) men trots detta är det många som upplever sig illa behandlade på nätet (Statens Medieråd 2013). Hur man ser på integriteten och vad som till exempel är sexiga bilder eller känslig information kan som sagt skilja sig markant åt mellan unga och vuxna. Vad vi dock vet är att unga blir utsatta för saker på nätet och alltför ofta har de inte någon vuxen de kan prata med om detta. En viktig del är att lyfta frågan i klassrummet, att visa att det finns vuxna som de kan prata med om det här. Unga får även möjlighet att reflektera kring hur de gör sig själva tillgängliga på nätet. De digitalt infödda och de digitala turisterna har säkerligen olika syn på integritet och vad som är farligt eller inte på internet. Man behöver inte alltid bli överens om vad som är rätt och fel, men ju oftare vi kan få till ett samtal om internet och integritetsfrågor, desto större är chansen att de unga som råkar illa ut känner att de litar på de vuxna i sin närhet, och faktiskt vågar berätta vad de råkat ut för.

Frivillig sexuell exponering I den gängse bilden av unga och internet så framstår det som att det är vanligt att unga, framför allt tjejer, exponerar sig sexuellt på nätet. I verkligheten verkar det inte vara särskilt vanligt. I Ungdomsstyrelsens ungdomsenkät våren 2012 uppgav knappt 5 procent av unga i åldern 16–25 år att de någon gång har lagt upp ”sexiga” bilder eller klipp på internet. Det är något vanligare bland tjejer än bland killar. De allra flesta har alltså aldrig gjort det. Men kanske skulle du och respondenterna ha olika uppfattning om vad som är en sexig bild? I gruppen unga hbtq-personer är det dock vanligare med frivillig sexuell exponering via interaktiva medier. Bland de som definierar sig som ”ej heterosexuella” i Ungdomsstyrelsens ungdomsenkät (2012) är det dubbelt så stor andel som säger sig ha lagt upp sexiga bilder eller filmklipp av sig själva på nätet. I hela ungdomsgruppen har tjejer och killar skiftande erfarenheter, positiva och negativa, av att exponera sig på nätet. Killarnas erfarenheter är bra eller blandade, tjejernas blandade eller dåliga.

Skuldbelägg inte Ett vanligt råd man ger unga som råkar illa ut på nätet är att de ska berätta för en vuxen som de litar på. Vad som då är viktigt är att inte skuldbelägga de ungas internetanvändande. Att ställa motfrågor som: ”Varför var du inne på de där sidorna då?” och ”du vet ju att man inte ska lägga upp bilder på nätet” ger oftast ingen bra effekt. Den ingången på samtalet brukar inte göra att de unga vill fortsätta att berätta och kan ge upphov till en dubbelkränkning, först det som hände på nätet och sedan sättet som den vuxne reagerade på. Ställ istället frågor kring vad som har hänt, be dem visa dig vad som hänt, om de vill.

10

Inlagan 2014.indd 10

2014-03-07 11:53:49

Lektion 1 ”Se mig” – om hur man presenterar sig på nätet Den här lektionen handlar om hur unga presenterar sig på internet. Lektionen ska väcka tankar kring vilken bild man ger av sig själv på nätet, vilken information om sig själv man gör tillgänglig samt vem man gör den tillgänglig för. Lektionen berör även vad som är olagligt när det gäller till exempel bildspridning och kränkningar online. Att vara medlem i ett socialt nätverk, en så kallad community, är mer regel än undantag. I alla sociala nätverk, hur de än ser ut, krävs det att man presenterar sig själv. Unga vill oftast träffa nya människor via de sidor de besöker, varför det blir kontraproduktivt att inte göra en mer eller mindre utförlig presentation av sig själv. Ju mer du kan presentera dig, desto mer intressant blir det för de andra besökarna. Det är svårt att skaffa sig en uppfattning om hur unga egentligen upplever tryggheten på nätet. Siffrorna varierar från undersökning till undersökning när man frågar om till exempel mobbning, ovälkomna sexuella kontakter, bildspridning, sexuella trakasserier och sexualbrott. Många unga vill ha fler vuxna online, men vill samtidigt inte att de vuxna ska klampa i in deras liv alltför mycket. De vill ha fler regler för nätet, men samtidigt inte ha några begränsningar i användandet. Vad vi däremot vet är att det finns unga som råkar väldigt illa ut online och att kunskapen och beredskapen att ta hand om dem är relativt liten om man jämför med de rutiner som finns för att ta hand om unga som råkar illa ut offline. Ett första steg att förebygga så att inte fler råkar illa ut är att höja medvetenheten om hur det digitala livet ser ut. Dels hos eleverna, dels hos pedagoger och andra vuxna som arbetar med barn och unga, så de kan se varningssignaler och ställa rätt frågor. I denna lektion ges eleverna utrymme att reflektera kring hur de presenterar sig, vad som ger status på internet och varför, och skapa eftertanke kring vem man ger tillgång till sin egen person på internet. Det är viktigt att du som pedagog inte är fördömande kring de uppgifter som de ger om sin egen nättillvaro. Tänk på att du säkert är en digital turist och att internet kan vara såväl mobilen som datorn.

11

Inlagan 2014.indd 11

2014-03-07 11:53:49

Bakgrund

Bilden av mig på nätet

Bilder som sprids

Att vilja vara någon annan har vi väl alla någon gång känt ett behov av. Att ändra sanningen lite till vår egen fördel. Överallt blir vi påverkade av reklam och artiklar som berättar hur vi ska se ut, vad vi ska tänka, tycka och äta. Medierna skapar ideal att leva upp till. Unga utsätts för mängder med reklam. Så kallade tjej- och killtidningar talar om för barn och unga hur de ska se ut och bete sig för att vara lyckade killar eller tjejer. Påverkar det här ungas sätt att presentera sig på nätet? Följer man den allmänna bilden av kille och tjej? Vågar man sticka ut, eller vill man se ut som de andra? Dagens sociala nätverk är uppbyggda för att det ska vara enkelt att sköta sin egen presentation. De flesta har väl utvecklade funktioner för att presentera sig själv med hjälp av bilder. När det dessutom är väldigt enkelt att ta bilder, då i princip alla mobiltelefoner har inbyggd kamera, ökar antalet uppladdade bilder för varje år. En publicerad bild i sig är inget farligt. Men det kan vara så att man blir tvingad att se ut och bete sig på ett sätt på bilden som man egentligen inte vill, eller att en bild sprids mot någons vilja. I en nätpresentation har man möjlighet att beskriva sig själv så som man vill bli uppfattad. Man tänjer lite på sanningen för att få fram den bild som man vill ge. Ju mer man investerar i den falska bilden av sig själv, desto mer har man att förlora på att visa den sanna bilden. En nätidentitet behöver inte vara uppdiktad eller särskilt långt ifrån ens verkliga jag. Det kan helt enkelt vara ett sätt att förstärka de sidor man hellre vill visa upp. På gott och ont. Den som finns på andra sidan skärmen behöver inte vara en förövare, eller någon som vill den unge illa. Det kan vara någon som vill lyssna och som kan vara till hjälp. Men ibland kan det vara svårt att avgöra. Ibland kan det vara svårt att veta vilka gränser man ska sätta upp för vem som ska se vad och hur och när.

Över 5,2 miljoner svenskar är idag (2014) registrerade som medlemmar på Facebook. Alltså över hälften av Sveriges befolkning. Aldrig förr har det funnits en arena som samlat så många människor i Sverige. För bild, text och film publicerade på nätet gäller samma sak: så fort ett material är digitaliserat kan det med lätthet spridas på nätet. Nu är det väldigt enkelt att direkt kunna visa många människor vad du gör just nu eller vad du precis har gjort. Du behöver heller ingen komplicerad utrustning, en mobiltelefon med internetuppkoppling är allt som behövs. Det är enkelt och går fort att få upp en bild på nätet. Och det kan bli fel. En bild på nätet går inte att ta tillbaka. Man kan ta ner originalet, men det kan vara omöjligt att få bort alla kopior. Att få sina bilder och texter spridda av okända är inget vi behöver frukta när det gäller de flesta av våra bilder och texter. Är det däremot en bild som har ett innehåll av stort ”allmänintresse”, en bild eller film där någon gör bort sig, där någon har lite för lite kläder på sig, där ett brott begås eller där något roligt händer är risken större att bilden sprids vidare. När bilden/filmen väl är i rörelse på internet kan det gå väldigt fort. Ofta kan man se samma bilder på flera olika sidor, upplagda av olika användare. Det är väldigt enkelt att stjäla en bild när den ligger uppe på nätet. (Du kan prova själv genom att gå till en bild, föra pekaren över den och högerklicka. Välj sedan spara bild. Nu är du ägare till en kopia av den digitala bilden.) Möjligheten att kommunicera med många människor, dela sina och andra historier och få blixtsnabb bekräftelse på bilder och filmer innebär självklart många risker. Att säga att det är farligt att lämna ut information om sig själv på internet är meningslöst. På internet lämnar du hela tiden spår efter dig och det finns enormt mycket information som inte alls är farlig att lämna ut. Däremot kan vi lära oss att bli lite mer

12

Inlagan 2014.indd 12

2014-03-07 11:53:49

konsekventa med spridning av eget och andras material. Vi kan exempelvis tänka extra mycket på vilka bilder av oss själva och framför allt av andra som vi gör tillgängliga samt för vem/vilka vi gör dem tillgängliga. Samtidigt får inte risken för spridning överdrivas. I Ungdomsstyrelsens ungdomsenkät våren 2012 framkom det att 3,1 procent av respondenterna hade erfarenhet av att ha fått ”sexiga” bilder/filmklipp på sig själv spridda på nätet mot sin vilja. Tjejer uppgav i dubbelt så stor utsträckning som killarna att de hade erfarenhet av detta. En procent av respondenterna uppgav dessutom att de hade erfarenhet av att ha lagt ut ”sexiga” bilder/filmklipp på någon annan utan att denne vetat om det. Då bilder och information kan spridas utan vår vetskap kan det också finnas ett mörkertal där personen på bilden inte känner till att den spridits. Att publicera bilder på sig själv eller andra är, som sagt, inte farligt. Däremot är det väldigt viktigt att hjälpa de unga att bli medvetna kring vilka som har tillgång till bilderna. Att säga att man inte får publicera bilder på nätet är ofta verkningslöst, då det är en central del av deras onlinekommunikation. I Datainspektionens rapport Ungdomar och integritet (2011) ser vi att så kallat riskfyllt internetbeteende har ökat markant de senaste åren. Med riskfyllt beteende menar man att dela med sig av bilder, filmer och texter som handlar om en själv. Men vi kan ge de unga tips att tänka på innan de publicerar sina bilder, eller när de för den delen hittar bilder på sig själva på nätet som de inte själva lagt upp.

Här följer några punkter att tänka på för bilder på nätet: • Vem kan se bilden? • Går bilden att ta tillbaka? • Har jag själv publicerat bilden eller har någon annan gjort det? • Vill jag verkligen att folk ska kunna se bilden? • Vill den/de andra som är med på bilden att folk ska kunna se? Känner man sig tveksam till att folk verkligen ska se bilden ska man försöka ta bort den så snabbt det går. De flesta stora sociala nätverk, webbplatser och bloggportaler har anmälningsknappar, där man relativt enkelt och helt anonymt (gentemot den man anmäler) kan anmäla bilder och texter som man inte tycker ska vara där. Man kan anmäla bilder på sig själv som man inte vill ska finnas på internet, men man kan även anmäla andra bilder och texter som man själv eller andra i omgivningen känner sig kränkta av. Oftast fungerar det bra att anmäla. Enligt Datainspektionens undersökning om unga och internet (2011) så svarade 69 procent av 16–25-åringarna att det fungerade att använda klagomålsfunktionen. Kan man inte själv så ska man ta kontakt med en vuxen. I kapitel fyra går vi mer in på hur man ska bete sig när man behöver anmäla kränkningar på nätet.

13

Inlagan 2014.indd 13

2014-03-07 11:53:49

Kränkningar online Olika studier ger olika siffror, men vilken studie vi än utgår från så är mobbning och kränkningar en del av ungas vardag online. Kanske inte alltid som något man själv råkar ut för, men som något man ser och upplever omkring sig. Det är spridningen, eller möjligheten till stor spridning, som brukar ses som den stora skillnaden mellan kränkningar på och utanför nätet. På nätet blir kränkningarna snabbt en sak som flera kan ta del av, något som unga är medvetna om. Det positiva (om man nu kan tala om positivt när det gäller mobbning och kränkningar) är att aktiviteter på internet lämnar spår efter sig. Man kan följa upp vem och vilka som publicerat bilder och texter. Detta är en möjlighet som skolan kan bli bättre på att utnyttja, med tanke på att man ofta ser ett samband mellan utsatthet i skolan och utsatthet på nätet. Det är samma lagar som gäller på internet som utanför. Det är precis lika olagligt med hot, trakasserier, förtal, kränkningar och mobbning. En vanlig myt bland unga är att mer saker är tillåtna på nätet, något som alltså inte alls stämmer. Något som kan komplicera det hela är att det inte finns några internationella lagar som gäller internet. Det är de nationella lagarna som gäller, vilket gör att en del tvivelaktiga sidor placerar sina servrar, alltså hemvisten för webbplatsen, i ett land med mer ”generösa” lagtolkningar. Vad man ska komma ihåg är att kränkningar på nätet oftast inte skiljer sig så mycket från de som sker utanför nätet (Campbell 2005). Det är inte andra mekanismer som ligger bakom och det är inte helt ovanligt att det är samma ”förövare” online som offline.

Vad säger lagen? Spridning av bilder Det är PUL (Personuppgiftslagen) som är styrande bland de lagar som reglerar spridning av bilder. Enligt PUL får man publicera bilder utan att fråga om lov om bildens innehåll är ”harmlöst”. Vad som egentligen är harmlöst är en tolkningsfråga och skiljer sig nog markant från individ till individ. Datainspektionen skriver följande om PUL när det gäller bilder och texter på internet: ”För att avgöra om en behandling är kränkande måste man göra en samlad bedömning av hur känsliga uppgifterna är, i vilket sammanhang de förekommer, för vilket syfte de behandlas, vilken spridning de har fått eller riskerar att få, samt vad behandlingen kan leda till.” (Datainspektionen 2012)

Barnpornografibrott Enligt lagen handlar det om barnpornografi om barnet (under 18 år) skildras i bilder eller filmer på ett sexuellt sätt. Det kan handla om bilder på övergrepp, men även sexualiserade poseringar och bilder på barnens könsorgan. Ibland kan den unge ta bilder på sig själv i sexuella situationer och göra dessa tillgängliga på nätet, utan att kanske riktigt förstå innebörden i bilderna. Även unga personer kan göra sig skyldiga till barnpornografibrott när de sprider sexuella bilder eller filmer – det är straffbart från 15 års ålder. I lagen regleras barnpornografibrott i 16 kap. 10 a § brottsbalken. Brottet innebär att det är olagligt att skildra barn i pornografiska bilder, liksom att inneha och sprida sådana bilder. Det är också olagligt att förmedla kontakter mellan köpare och säljare. Med barn avses personer vars pubertetsutveckling inte är fullbordad eller som, när det framgår av bilden eller omständigheterna kring den, är under 18 år.

14

Inlagan 2014.indd 14

2014-03-07 11:53:49

Att tänka på när man håller lektionen De flesta i din klass har en positiv bild av sitt eget nätanvändande. Trots det så ska man alltid utgå från att det sitter någon eller några i klassrummet som varit med om att få sina bilder spridda på nätet mot sin vilja, blivit utsatt för kränkningar på internet eller blivit övertalade till bilder som de inte ville vara med på. Om du som pedagog vet om att något har hänt på skolan nyligen som innefattar något av de problem som visas i filmerna eller tas upp i casen så var extra uppmärksam på detta. Lektionen får inte bli ytterligare en del i kränkningen. Om det kommer fram uppgifter om att någon elev är utsatt för trakasserier eller annan kränkande behandling är skolan skyldig att agera så att trakasserierna och kränkningarna upphör. Skolan är också skyldig att se till att situationen inte uppstår igen. Läs mer om detta på Diskrimineringsombudsmannens hemsida: www.do.se Tänk på att inte vara fördömande kring de uppgifter som eleverna lämnar om sitt internetanvändande. Läs texten i inledningen som handlar om vad som är viktigt att tänka på när du leder samtal och övningar.

Lektionsupplägget Till denna lektion finns två filmer som handlar om hur man presenterar sig på nätet.

Film 1: ”Se mig” Spela upp filmen och diskutera frågorna som hör till.

Film 2: ”De skickade runt bilden till alla” Spela upp filmen och diskutera frågorna som hör till. Efter diskussionsfrågorna följer ett antal övningar och diskussionsunderlag. Troligen kommer du inte att hinna med alla. Välj därför ut de du vill arbeta med och ha med resten som reserv om du får tid över. Det är dock viktigt att ni gör den sista uppgiften: Undersök stöd och hjälp som handlar om att ta reda på vilka verksamheter och organisationer som man kan vända sig till för att få stöd och hjälp. Denna uppgift kommer att följas upp under lektion 2 och 3.

15

Inlagan 2014.indd 15

2014-03-07 11:53:49

Diskussionsfrågor till filmerna Film 1:

Se mig

1. Är det viktigt att många ser ens presentation? Om ja, varför då? 2. Är det viktigare att ha många bilder än många texter i sin presentation på nätet? 3. Vem gör du din presentation för? Folk som känner dig eller folk som inte känner dig? 4. Är du helt ärlig i din presentation? 5. Tror du andra är helt ärliga i sin presentation? 6. Tycker du det är viktigt att folk du pratat med på nätet, som du inte känner, har bilder på sig själva? 7. Hur många procent av din personlighet visar du på nätet? 8. Tror du att folk som inte känner dig får en bra bild av vem du är utifrån din presentation? 9. Är det vanligare att folk är elaka på nätet än utanför? 10. Är det vanligare att folk är snälla på nätet än utanför? 11. Tycker du att det är viktigt att få bra kommentarer på det man lägger upp på nätet som till exempel bilder, filmer och texter?

Film 2:

De skickade runt bilden till alla

1. Tjejen i filmen som fick sin msn-adress spridd i en massa olika forum sa att det kändes som om någon var och rotade bland hennes kläder. Förstår du hur hon menar? 2. Tror du det är vanligt att folk lägger upp sexiga bilder av sig själv? Vad tycker du är en sexig bild? 3. I sista filmen får tjejen horrykte för att hennes före detta pojkvän skickar ut nakenbilder på henne. Hade samma sak kunnat hända om hon var kille? Varför är det hon som får dåligt rykte och inte han, som ju är den som beter sig taskigt mot någon annan? 4. Tror du att det är vanligt att få sina bilder spridda mot sin vilja? 5. Killen som blir filmad i duschen säger att han inte ville säga till någon om vad som hänt, för att han inte ville visa sig svag. Borde man inte få känna sig ledsen när något sådant händer? Är det samma sak som att vara svag? 6. Hur skulle du känt om det var du på bilderna som alla på skolan hade sett? 7. I flera av filmerna är personerna med om att andra på skolan, som inte har tagit bilderna, är med och sprider dem vidare. Vad är det som gör att de gör det, trots att de måste förstå att personerna på bilden inte vill det? Vad skulle de behöva tänka på? Vad kan man göra för att sådant inte ska hända? 8. Vem är mest skyldig till att personen mår dåligt, de som tar bilderna mot personens vilja eller alla de andra som sprider bilderna vidare?

16

Inlagan 2014.indd 16

2014-03-07 11:53:49

Hur presenterar jag mig? På internet är presentationen en viktig del i kommunikationen, här vill vi få eleverna att tänka kring vad som är viktigt i presentationer på nätet, både i sina egna och i andras. De får också reflektera kring om och hur de ändrar sina presentationer beroende på i vilket sammanhang det är. Dela ut listan nedan med de olika valen för presentationen till eleverna, Låt sedan eleverna rangordna dessa från 1–13, där 1 är mest viktigt och 13 minst viktigt utifrån vad de skulle ha med i sin presentation.

Till eleverna: Lista de saker du tycker är viktigast i din presentation. (1 mest viktigt och 13 minst viktigt) Förnamn

Efternamn

Stjärntecken

Ansiktsbild

Helkroppsbild

Ålder

Bostadsort

E-post

KIK eller liknande

Mobil

Blogglänk

Kort presentationstext

Användarnamn på andra sidor

Uppgifter • Låt först eleverna göra rangordningen för en presentation på en sida där de vet att många som de känner befinner sig.

• Slutligen får de göra rangordningen utifrån att de träffar någon för första gången, fast inte på internet.

• Låt dem sedan göra om rangordningen utifrån att det är en sida där de knappt känner någon.

Frågor Diskutera med eleverna efteråt 1. Tänker du på att det är dig själv du presenterar? 2. Är det skillnad på hur du tänker kring presentationen på nätet och utanför? Varför då? 3. Anser du att det är tryggare att ge ut mer information på nätet? Varför då? 4. Vad är det viktigaste att visa i sin presentation? Varför då?

5. Vad tycker du är viktigast att andra visar i sin presentation? Varför då? 6. Om du har en kompis som du tycker visar för mycket om sig i sin presentation, vad skulle du göra då? 7. Är det viktigt att alltid tala sanning i sin presentation? 8. Var det stor skillnad i hur du rangordnade? Om det var det, vilka var de största skillnaderna?

17

Inlagan 2014.indd 17

2014-03-07 11:53:49

Heta Stolen – om internet

1. Ställ stolar i en ring. Se till att det finns en stol mer än antalet deltagare. 2. Eleverna sätter sig på stolarna i ringen. Du läser upp ett påstående. Om man håller med så sitter man kvar, om man inte håller med så reser man sig upp och byter plats, om man är osäker så sitter man kvar med armarna i kors. Förklara innan du börjar att du som pedagog kommer att sitta i ringen, men på samma stol hela tiden utan att ta ställning i frågan. 3. Fråga några elever efter varje fråga om varför de valde som de gjorde. Förklara att de inte behöver svara om de inte vill. Uppmuntra eleverna att diskutera sina val, var lyhörd på gliringar och taskiga kommentarer. Markera direkt. Alla måste känna sig trygga i övningen. 4. Fortsätt läsa upp påståenden. Lämna utrymme för reflektion och diskussion efter varje fråga. Välj ut de påståenden som du tycker passar bäst för din klass. Ha alltid några extra påståenden i reserv om det skulle gå snabbare än du tänkt dig. Innan du börjar med nedanstående påståenden kan det vara bra att ”värma upp” med lite mer neutrala påståenden.

Exempel på neutrala påståenden: – – – –

Sovmorgon är bättre än att sluta tidigt. Frukt är också godis. Jag tycker om vintern. Utan min mobil skulle jag få panik.

18

Inlagan 2014.indd 18

2014-03-07 11:53:49

Påståenden: • Jag använder internet för mycket.

• Det är vanligt att man som ung blir kontaktad av äldre på internet.

• Jag kan mer om internet än mina föräldrar. • Jag kan mer om internet än mina lärare. • Jag surfar mer från mobilen än från min dator. • Jag bryr mig inte om vilka som kan läsa om mig på nätet. • Det är okej att lägga ut bilder på Facebook som innehåller andra än mig själv. • Man måste alltid ta bort bilder på andra som man har lagt ut om de inte verkar tycka att det är okej. • Det är helt ok att lämna ut sina politiska åsikter på nätet. • Jag har kompisar på nätet som jag aldrig träffat på riktigt. • Jag har full koll på alla mina bilder på nätet.

• Det är bra att man kan vara anonym på internet. • Tjejer och killar får status på olika sätt. • Personer blir oftare beundrade för att de är snygga än för vad de gör. • Det förekommer mycket hot och trakasserier på internet. • Vuxna har ingen koll på vad som händer på internet. • Föräldrar ska veta vad deras barn gör på internet. • Att det finns vuxna som tjänar pengar på att ungdomar lägger ut bilder på sig själva på internet är helt ok. • Jag vet vem som läser det jag skriver på internet.

19

Inlagan 2014.indd 19

2014-03-07 11:53:49

Vad är olagligt? Gå igenom dessa exempel tillsammans i klassen eller be eleverna diskutera i mindre grupper för att sedan lyfta till allmän diskussion. Facit med svar på om personerna i exemplen gör något olagligt finns på nästa uppslag. Det är inte alltid helt givet vilket brott det handlar om. Det viktiga med övningen är att kunskap om att något kan vara olagligt kan förebygga kränkningar och ge styrka åt de elever som har blivit eller kommer att bli utsatta för brott.

Exempel 1: Niklas

Exempel 2: Jamila

Exempel 3: Omar

Niklas sprider nakenbilder på sin före detta flickvän som är 16 år på nätet.

Jamila får en massa kommentarer från skolkompisar via nätet och mobilen som att hon är ful, att hon är en jävla hora och att hon ska passa sig, annars …

Omar är 16 år. En kille i klassen tar kort på Omars snopp i duschen efter gympan. Han skickar bilden vidare till andra i klassen.

Frågor 1. Gör han något olagligt? 2. Vad kan flickvännen göra för att stoppa honom? 3. Vad kan omgivningen göra för att hjälpa flickvännen? 4. Vad kan omgivningen göra för att stoppa Niklas?

Frågor 5. Gör de som trakasserar Jamila något olagligt? 6. Vad kan Jamila göra för att få ett slut på trakasserierna? 7. Vad kan andra skolkompisar göra för att hjälpa Jamila? 8. Vad borde skolan göra för att förhindra att sånt händer?

Frågor 9. Har killen som tog och spred bilden vidare gjort något olagligt? 10. Gör klasskompisarna något olagligt om de sprider bilden vidare? 11. Vad kan Omar göra för att stoppa spridningen av bilderna? 12. Vad borde klasskompisarna göra för att stötta Omar?

20

Inlagan 2014.indd 20

2014-03-07 11:53:49

Exempel 4: Elina

Exempel 5: Stefan

Elina, 14 år, får ett erbjudande av en kille som är över 18 år om att ställa upp på sexiga kort via webbkameran.

Stefan och Josef har en blogg där de skriver skvaller om folk på skolan. Både sånt som är sant och sånt som är påhittat.

Frågor

Frågor

13. Gör sig killen som ber henne om bilder sig skyldig till ett brott?

17. Får Stefan och Josef skriva vad som helst på sin blogg?

14. Borde Elina få bestämma själv om hon vill ta de där bilderna? 15. Om Elina var din kompis, och hon berättade det här. Vad skulle du säga till henne då?

18. Tycker du att det är okej om dina kompisar skriver en massa skit på nätet om någon du vet vem det är? 19. Vad skulle du kunna göra om Stefan och Josef var dina kompisar och du ville stoppa det som de skriver?

16. Om killen var din kompis, vad skulle du säga till honom då?

21

Inlagan 2014.indd 21

2014-03-07 11:53:49

Facit till: Vad är olagligt? 1. Om Niklas

3. Om Omar

5. Om Stefan och Josef

Även unga personer kan göra sig skyldiga till barnpornografibrott när de sprider sexuella bilder eller filmer, det är straffbart från 15 års ålder. Om exflickvännen inte genomgått full pubertetsutveckling eller om det framgår av bilderna i övrigt att hon är under 18 år skulle Niklas kunna dömas för barnpornografibrott. Om flickvännen inte var med på att Niklas tog bilderna kan han straffas för förtal. Om flickvännen var med på att bilderna togs men inte var medveten om att han spred dem kommer Niklas antagligen inte att straffas för något. Det innebär inte att det Niklas gör är okej och det kan upplevas som djupt kränkande för flickvännen.

Även unga personer kan göra sig skyldiga till barnpornografibrott när de sprider ut sexuella bilder eller filmer, det är straffbart från 15 års ålder. Om Omar inte har genomgått full pubertetsutveckling eller om det framgår av bilderna i övrigt att han är under 18 år skulle klasskompisen kunna dömas för barnpornografibrott. Om Omar inte ville bli fotograferad eller om han upplever det som kränkande att bilderna sprids vidare är det också att räkna som trakasserier, något som skolan har skyldighet att utreda och vidta åtgärder mot. Det är den som är utsatt som har rätt att definiera vad som upplevs som kränkande.

Det är inte alls okej att skriva vad som helst bara för att man gör det på nätet. I brottsbalken 5 kap 1 § står det: ”Den som utpekar någon såsom /../ klandervärd i sitt levnadssätt eller eljest lämnar uppgift som är ägnad att utsätta denne för andras missaktning, dömes för förtal till böter.” Att sprida ut lögner och rykten kallas för förtal och är lika olagligt på nätet som på skolgården. På de allra flesta webbplatser och bloggportaler finns det anmälningsknappar där du helt anonymt kan anmäla de texter och bilder du anser vara kränkande. Oftast har även sidorna och portalerna själva ett ansvar för att se till att texter som publiceras inte är kränkande. Men det är den som publicerat innehållet som kan göra sig skyldig till brott, även om man publicerar det under en falsk identitet.

2. Om Jamila De som trakasserar Jamila kan eventuellt göra sig skyldiga till olaga hot, till förolämpning eller till sexuellt ofredande. Om detta dessutom är något som sker under skoltid eller gör att Jamila känner sig otrygg i skolan kan det definieras som trakasserier och det är något som skolan är skyldig att utreda och vidta åtgärder mot.

4. Om Elina Killen som försöker övertala Elina att ställa upp på sexiga bilder i webbkameran gör sig skyldig till brottet försök till utnyttjande av barn för sexuell posering. Det är alltid förbjudet att försöka få ett barn under 15 år att posera i sexuellt syfte, till exempel framför en webbkamera. Elina gör själv inget olagligt om hon skulle gå med på att ställa upp.

22

Inlagan 2014.indd 22

2014-03-07 11:53:49

Vad ger status på nätet? Att få status från sina kompisar är viktigt för många, både i skolan och på internet. Med den här övningen låter vi eleverna tänka kring om det finns oskrivna lagar kring status på nätet. Samt öppna för ett samtal om det är lika villkor för tjejer och killar på nätet. Det är viktigt att se till så att det inte sägs eller skrivs kränkande saker under övningens gång.

Aldrig där

En bra blogg olt Ett co nick

Mån kon ga tak ter Bra texter

Skri ver dålig t

Övning Rita upp en ruta på tavlan. Låt eleverna skriva i rutan vad som ger status på nätet, och utanför rutan vad som inte gör det. Du kan låta eleverna skriva klart först och sedan diskutera vad som kommit upp på tavlan, eller ha en pågående diskussion medan eleverna skriver. Utifrån det som eleverna skriver i rutan kan du prata om hur man väljer att presentera sig på nätet. Kanske är det så att det råder olika uppfattningar i klassen om vad som ger och inte ger status. Du kan använda egna frågor eller utgå från de föreslagna frågorna.

Variant på övning Man kan även göra en ruta för tjejer och en för killar, för att se om det finns tydliga regler för hur man förväntas bete sig som kille respektive tjej.

Frågor 1. Kan killar och tjejer vara på samma sätt på nätet? Om inte vad tror du det beror på? Påverkar det hur tjejer och killar är på nätet? 2. Är det samma saker som ger status i skolan som också ger det på nätet? Om inte, vilka är skillnaderna?

4. Hur tror ni att det skulle se ut om ni skulle göra om samma övning om fem år, skulle det se annorlunda ut? På vilket sätt? 5. Finns det enkla ”tricks” för att få fler kommentarer och fler besökare till sin sida? 6. Är det samma ”tricks” för alla? 7. Är det viktigt att berätta vilket kön man har? Varför då? 8. Litar du på vad folk skriver om sig själva på nätet? 9. Är du sann i det som du skriver om dig själv på nätet? 10. Känner du att det finns krav på hur man ska beskriva sig i sin presentation? Vilka då och varför tror du att de finns? 11. Om det finns krav, är de lika för alla? Om inte, vilka har andra krav och hur tycker/tror du att de kraven är? 12. Är det viktigare att ha snygga bilder än bra skrivna texter i sin presentation? Varför då?

3. Finns det andra sammanhang där det som ni har skrivit utanför rutan kan ge status?

23

Inlagan 2014.indd 23

2014-03-07 11:53:49

Hur ser presentationerna ut? Ge eleverna i uppgift att gå in på en bloggportal eller ett socialt nätverk och se om de ser några skillnader i hur killars och tjejers presentationer ser ut samt vilka bilder och texter de har. Be eleverna lista de skillnader som de hittar och antingen att lämna in dem till dig eller att presentera dem inför resten av gruppen. Det är viktigt att du som pedagog har tittat på några presentationer i förväg så att du har en liten aning om vad som kan komma fram. Begränsa gärna vilka sidor de får gå in på, exempel på sidor att besöka är Dayviews. com, Kamrat.nu, helgon.net, facebook.com och myspace.com. Undvik sidor som snyggast.se och liknande. De får inte använda några presentationer av människor som går på skolan eller som de känner. Be dem titta på personer i andra städer, men i deras egen ålder.

6. Kan vem som helst göra en bra presentation av sig själv på nätet?

Frågor

12 Vilka sätt känner du till som gör att man kan undvika oönskade kontakter?

1. Ser du någon skillnad i vad det är som bidrar mest till innehållet på sidorna (bilder, texter)? 2. Tycker du att tjejer och killar blir behandlade likadant på nätet? 3. Hittade du några bilder som flera hade på sina presentationer eller i sina fotoalbum? 4. Om du kände någon som du tyckte hade för många bilder i sin presentation, skulle du säga det då? 5. Ser du någon likhet i de presentationer som är mest populära? Vilka då? Varför tror du att det är just de personerna som är de mest populära?

7. Såg du några som hade fått elaka kommentarer? 8. Vad var det vanligaste som folk fått kommentarer på? 9. Känner du att du får en tydlig bild av vilka personerna bakom presentationerna är? 10. Tycker du att det är vanligt att folk begränsar möjligheten att läsa och se de bilder som man har på sin sida? 11. Finns det några fördelar med att begränsa möjligheten att se kommentarer/bilder med mera?

13. Fanns det någon som du tyckte berättade för mycket? Vad var det i så fall? 14. Hur skulle den perfekta presentationen se ut? 15. Var det lätt eller svårt att ta del av andras presentationer och bilder? Vad beror det på? 16. Finns det skillnad i hur olika presentationer ser ut? Språk, färger, bildval, fakta man väljer att berätta. 17. Vilka skillnader är mest tydliga? 18. Varför tror du att dessa skillnader finns?

24

Inlagan 2014.indd 24

2014-03-07 11:53:49

Förhållningsregler på internet Om du hade småsyskon, vilka är de viktigaste reglerna du tycker hen skulle ha på nätet?

Låt eleverna (i grupp eller enskilt) skriva upp minst fyra förhållningsregler som de skulle vilja att deras yngre syskon skulle hålla sig till när de är på nätet. Om eleverna inte har yngre syskon, får de föreställa sig att de har det. Förhållningsreglerna kan till exempel handla om hur man ska förhålla sig till bilder som man lägger upp eller vilken information som är okej att göra tillgänglig. Det kan också handla om annat som de själva tycker är viktigt att tänka på. Samla in och låt eleverna se alla förslag på regler och förhållningssätt. Diskutera om de följer dessa regler själva, om de fått liknande regler från någon annan, till exempel föräldrarna, och om de tycker att de egna förslagen är något de borde tänka på själva i framtiden.

1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. 8.

Tips Om ni är fler pedagoger på skolan som gör den här övningen kan ni samla ihop elevernas förslag och dela ut till föräldrar vid klassmöten eller stora föräldramöten. På så sätt görs de vuxna utanför skolan uppmärksamma på vilka förhållningsätt som deras barn tycker är relevanta.

9. 10. 11. 12. 13.

25

Inlagan 2014.indd 25

2014-03-07 11:53:49

Case att diskutera Nedan följer två berättelser, läs upp eller dela ut berättelserna och låt eleverna diskutera frågorna.

Case 1: Bloggen Mira hade, när detta hände, bloggat länge. Hennes liv hade under de senaste åren varit väldigt rörigt. Hennes föräldrar hade problem i sitt äktenskap och det var jobbigt med pojkvännen. Ofta skrev hon ner alla känslorna i bloggen. Hon skrev öppet om hur hon mådde. Hon beskrev sina föräldrars bråk om kvällarna. Hon berättade om hur hon och pojkvännen tjafsade om olika saker, att hon tyckte han var elak och att de pratade om att snart ha sex. Hon kände en stor lättnad av att blogga, det var skönt att få ur sig allt. Hon tänkte aldrig på att det var någon som skulle ha intresse av att läsa hennes blogg. Det som hände Mira var att några från hennes parallellklass hittade hennes blogg. De insåg ganska snart vem det var som skrev. De började följa bloggen. Sedan gick de ett steg till. De tipsade andra om bloggen och skrev även ut den och tejpade upp den på väggarna i skolan. På anslagstavlan, inne på toaletten och i skåphallen. Nu kunde alla i skolan läsa det hon skrivit.

Andra elever i skolan började reta henne för att hon mådde dåligt och för andra saker hon skrivit till exempel om förhållandet med pojkvännen.

Frågor 1. Tror du det är vanligt att man skriver utan att tänka på vem som kan läsa? 2. Hur tror du att Mira reagerade på att många i skolan läste hennes blogg? 3. Har du sett bloggare på nätet som skriver om att de inte mår bra? Vad kan finnas för fördelar och nackdelar med det? 4. Vad skulle du göra om du kände Mira och hittade hennes blogg? 5. Vad var det som gjorde att Miras skolkompisar retade Mira för att hon mådde dåligt, hon hade ju inte gjort något fel? Vad borde de ha gjort i stället? 6. Har du koll på vilka som kan läsa det du skriver eller de bilder du lägger ut på nätet?

7. Är det farligt att inte veta vem som läser och kollar på dina bilder och texter? 8. Känner du att skolan skulle kunna hjälpa till om någon i din klass råkade illa ut på nätet? Om du inte tycker det, vad tycker du de skulle kunna bli bättre på? 9. Känner du att det finns någon du eller dina kompisar skulle kunna prata med om ni blev utsatta för det här?

Case 2: Felicia och Johan Felicia och Johan går i samma klass i åttan på högstadiet, de har gått i samma klass sedan förskolan och varit tillsammans sedan första terminen i sjuan. De umgås mycket, men mest på nätet, oftast via KIK, chatt och sms. De är medlemmar på samma sida, precis som alla andra i klassen och de flesta på skolan. En dag är Felicia inloggad och går till Johans sida. Där ser hon att Johan pratar med tjejer som hon inte känner. Många meddelanden avslutas med ”PUSS” ”eller”