SmittUpp nr 2-2008

Information från Smittskyddsenheten

Nr 2, september 2008

Innehållsförteckning Sammanställning av allmänfarliga sjukdomar första halvåret 1999 - 2008 ...............................2 Sammanställning av anmälningspliktiga sjukdomar första halvåret 1999 - 2008......................3 Kommentar till sammanställning av sjukdomar 2008................................................................4 Första fallet i Sverige av Clostridium difficile PCR ribotyp 027 ...............................................6 Influensavaccin säsongen 2008 - 2009.......................................................................................6 Till influensavaccinatörerna .......................................................................................................6 ESBL-utbrott på Akademiska sjukhuset ....................................................................................7 Broschyren om ”ESBL-bildande bakterier, information till patienter och anhöriga”................8 Broschyren ”Har du koll på sexuellt överförbara infektioner?” – reviderad augusti 2008.............8 Kalendarium hösten 2008...........................................................................................................8

Smittskyddsenheten www.smittupp.nu alla e-postadresser slutar på @lul.se myndighetsbrevlådan: uppsala.smittskyddslakaren Staffan Sylvan, smittskyddsläkare E-post: staffan.sylvan

018 – 611 92 20

Bodil Ardung, smittskyddssjuksköterska / enhetsledare E-post: bodil.ardung

018 – 611 92 21

Johan Hedlund, smittskyddssjuksköterska E-post: johan.hedlund

018 – 611 92 22

Pia Åhlund, chefssekreterare / smittskyddsassistent E-post: pia.ahlund

018 – 611 92 23

Annie Ardung, smittskyddsassistent E-post: annie.ardung

018 – 611 92 24

ANSVARIG UTGIVARE STAFFAN SYLVAN, CHEFREDAKTÖR BODIL ARDUNG, REDAKTÖR PIA ÅHLUND SMITTSKYDDSENHETEN, DAG HAMMARSKJÖLDS VÄG 17, 751 85 UPPSALA • TELEFON

018 - 611 00 00 VX

• FAX

018 - 55 29 01

2 Sammanställning av anmälan enligt smittskyddslagen första halvåret under de senaste 10 åren Allmänfarliga sjukdomar enl Smittskyddslagen 2004:168 Under gruppen ”Allmänfarliga sjukdomar” ingår även diagnoserna difteri, fågelinfluensa (H5N1), kolera, mjältbrand, pest, polio, rabies, SARS och virala haemorragiska feberar. Alla allmänfarliga sjukdomar är smittspårningspliktiga Rött = Sexuellt överförbara sjukdomar som anmäls under rikskod År

1999

2000

2001

2002

2003

2004

2005

2006

2007

2008

98 18 80 0

138 29 108 1

141 20 119 2

112 28 84 0

96 14 81 1

92 27 65 0

75 17 57 1

112 28 82 2

104 12 80 12

130 30 100 0

EHEC-infektion *

0

0

1

1

0

0

0

2

1

2

Giardiainfektion Inhemsk smitta Utlandssmitta Okänt smittland

38 3 35 0

52 15 34 3

36 9 26 1

40 7 32 1

41 2 38 1

46 4 42 0

25 1 23 1

32 5 27 0

38 5 30 3

30 1 28 1

Gonorré

9

4

7

7

7

1

3

12

9

8

Hepatit A

2

0

8

1

1

4

4

0

5

3

Hepatit B Inhemsk smitta Utlandssmitta Okänt smittland

22 4 16 2

18 1 14 3

10 3 7 0

18 4 14 0

9 0 9 0

13 3 9 1

14 5 9 0

10 0 10 0

17 3 11 3

14 2 10 2

Hepatit C

46

59

38

33

37

44

35

32

26

45

Hepatit D

0

0

0

0

0

0

0

0

0

2

Hepatit E

0

0

0

0

0

0

1

0

1

0

HIV-infektion

6

2

4

8

0

5

4

4

8

7

HTLV I eller II - infektion

0

0

0

0

0

0

0

0

0

0

240

372

388

427

503

540

506

545

765

714

MRSA

-

10

7

2

2

7

14

12

10

21

Paratyfoidfeber

0

0

0

1

0

2

1

0

0

0

10

3

7

4

3

3

4

3

2

5

65 7 57 1

91 15 74 2

70 6 63 1

65 13 50 2

49 6 43 0

55 3 52 0

34 4 30 0

61 11 50 0

64 5 52 7

71 14 54 3

Shigellainfektion

6

10

12

4

4

8

10

8

6

19

Syfilis

1

3

0

0

2

0

4

0

3

2

Tuberkulos

8

4

7

3

4

8

6

8

6

3

Tyfoidfeber

0

0

0

0

0

0

1

1

1

3

Campylobacterinfektion Inhemsk smitta Utlandssmitta Okänt smittland

Klamydiainfektion

Pneumokockinfektion med nedsatt känslighet för PcG Salmonellainfektion Inhemsk smitta Utlandssmitta Okänt smittland

* EHEC anmälningspliktig sjukdom fr.o.m. 2004-07-01 oavsett serogrupp, innan anmäldes endast serotyp O 157.

SmittUpp Nr 2 • 2008

3 Sammanställning av anmälan enligt smittskyddslagen första halvåret under de senaste 10 åren Anmälningspliktiga sjukdomar utöver allmänfarliga sjukdomar enl Smittskyddsförordningen 2004:255 Blått = Smittspårningspliktiga sjukdomar År

Amöba histolytica Atypiska mykobakterier Betahemolyserande grupp A-streptokocker (GAS) - invasiv infektion * Botulism Brucellos * Cryptosporidiuminfektion * Denguefeber * Echinokockinfektion * Gula febern Haemophilus influenzae - invasiv infektion Harpest Kikhosta Legionellainfektion Leptospirainfektion * Listeriainfektion Malaria Meningokockinfektion - invasiv * Mässling Papegojsjuka Pneumokocker – invasiv * Påssjuka Q-feber * Röda hund Sorkfeber Stelkramp Trikinos VRE faecalis ** VRE faecium ** VRE – infektion med vancomycinreistenta enterokocker * Vibrioinfektion exkl. kolera * Viral meningoencefalit * Yersiniainfektion Inhemsk smitta Utlandssmitta Okänt * fr.o.m. 2004-07-01 ** t.o.m. 2004-06-30

SmittUpp Nr 2 • 2008

1999

2000

2001

2002

2003

2004

2005

2006

2007

2008

38 6

22 4

17 1

12 0

15 1

3 0

5 0

7 7

10 3

2 4

-

-

-

-

-

0

1

4

18

13

0 0

0 0

0 0

0 0

0 0

0 0 0 0 0 0

0 0 0 0 0 0

0 0 0 3 0 0

0 0 0 1 0 0

0 0 0 1 0 0

1

0

0

0

0

0

1

0

3

5

0 40 2 0 8

0 18 0 3 1

1 11 0 1 2

0 3 2 0 0

0 7 0 1 0

0 14 0 0 3 1

0 3 2 0 0 1

1 7 2 0 1 2

0 8 2 1 0 2

1 3 3 0 1 5

1

2

1

0

1

1

1

2

2

4

0 0 0 0 2 0 0 -

0 0 0 0 0 0 0 0 0

0 0 0 0 3 0 0 0 0

0 0 0 0 0 0 0 0 0

0 0 0 0 10 0 0 0 0

1 0 0 0 0 0 1 0 0 -

0 0 3 1 0 0 0 0 0 -

1 0 4 4 0 0 6 0 0 -

0 0 38 1 0 0 3 0 0 -

0 0 26 0 1 0 4 0 0 -

-

-

-

-

-

0

0

0

0

5

-

-

-

-

-

0

0

0

0

0

5 3 1 1

9 8 1 0

3 0 2 1

9 5 4 0

7 6 1 0

0 5 5 0 0

5 7 6 1 0

3 8 5 3 0

9 6 3 2 1

6 8 7 0 1

4 Campylobacter Detta år anmäldes 30 fall av inhemska campylobacter första halvåret jämfört med 12 fall föregående års första 6 månader. Denna ökning beror ej på något utbrott utan är en normalvariation som har setts under tidigare år. Den stora ansamlingen med inhemska campylobactersmitta brukar normalt komma under juli och augusti månad. Hepatit C Hepatit C virus upptäcktes i slutet av 80-talet och tester utvecklades under början av 90-talet. Från och med 1992 testas allt blod i Sverige. Man tror att hepatit C-virus började komma till Sverige under mitten av 60-talet. Man kallade tidigare de hepatiter som inte var A eller B för non-A non-B hepatit och en stor del av dessa hepatiter orsakades av hepatit C. Under första halvåret 2008 rapporterades 45 fall av hepatit C jämfört med 26 under motsvarande period 2007. Ökningen kan till stor del förklaras med att 11 fall av smitta genom blodprodukter diagnostiserades. 2007 hittades bara 1 fall de första sex månaderna. Av de 11 fallen angavs 7 ha hittats genom de screeningprogram som påbörjades under våren. I detta program uppmanas alla som vet eller misstänker att de fick en blodtransfusion någon gång mellan 1965 och 1991 bör testa sig för hepatit C. Andelen smittade genom intravenöst narkotikabruk ligger kring samma nivå som 2007 (ca 50%). 5 av dessa hade en akut sjukdom, vilket är en hög siffra jämfört med 2007, då endast 1 fall av akut sjukdom rapporterades i gruppen. Klamydia 714 fall av klamydiainfektion anmäldes under de 6 första månaderna Det är en minskning med drygt 9 % jämfört med de 765 fall som rapporterades samma period 2007. Minskningen kom under det andra kvartalet och var störst i gruppen 15-19 åringar. Det är dock för tidigt att tala om ett trendbrott. Kla m ydia ( 15 - 19 år ) 19 9 8 - 2 0 0 8 - a nm älda f a ll f örs t a ha lv åre t pe r år

Kla m ydia 19 9 8 - 2 0 0 8 - t o t a lt a nm älda f a ll f örs t a ha lv åre t pe r år 765

800 503

600 372 400 200

388

540

506

714

270

300

223

250

547

427

200

155

150

240

100

200

50

0

33

50

65

112

118

2 0 02

2 0 03

167

159

2005

2006

78

0

19 9 8

19 9 9

2000

2001

2002

2003

2004

2005

2006

2007

2008

1998

1999

2000

2001

2004

2007

Salmonella Utav de salmonellafall som anmäldes under årets första sex månader var 14 fall inhemska, åtta av dessa rapporterades under juni månad. Ingen bevisad smittkälla kunde hittas, men utredningen talade för att sallad var den gemensamma nämnaren. Detta utbrott ledde till att antalet fall första halvåret i år var betydligt högre än de 5 fall som hittades under motsvarande period 2007. Shigella De 19 fall av shigellos som rapporterade under januari - juni är en kraftig ökning jämfört med de 6 fall som hittades föregående år. Hela 10 av de smittade uppgav Indien som smittland jämfört med 0 fall under första halvåret 2007. Inga fall av inhemsk smitta hittades under första halvåret 2007 eller 2008.

SmittUpp Nr 2 • 2008

2008

5 TBE Efter den milda vintern var risken stor att vi skulle få ett nytt rekordår av TBE. Torkan under vår och försommaren gjorde dock fästingaktiviteten låg och endast 1 fall av TBE har rapporterats fram till sista juni. Under 2007 rapporterades under sommartid 6 fall. Johan Hedlund, smittskyddssjuksköterska

MRSA 21 fall anmäldes under första halvåret, vilket är en ökning med 48 % jämfört med första halvåret 2007. Majoriteten av fallen är smittade i Sverige och av de inhemskt smittade hade 62 % kliniska infektioner. Tre personer smittades i samband med sjukvårdskontakter utomlands. Någon spridning inom vården i vårt län har vi inte haft.

MRSA - anmälda fall januari - juni per år 2004 - 2008 18 16 14 12 10 8 6 4 2 0

Inhemsk smitta Utlandssmitta Okänt smittland

2004

2005

2006

2007

2008

Vid misstanke om MRSA, gäller handlingsprogrammet på www.akademiska/vardhygien.se Odla generöst för MRSA även vid inhemska sår och bölder!

VRE, vancomycinresistenta enterokocker Bärarskap eller infektion med VRE är enligt Smittskyddslagen 2004:168 anmälnings- och smittspårningspliktigt sedan 1 juli 2004. Under årets första sex månader har 5 fall, alla inhemska, anmälts jämfört med totalt 1 fall under åren 2004 - 2007. Orsaken till detta är att det just nu pågår två större sammanhängande utbrott i Stockholmsområdet och i Västmanland med spridning till vårt län. VRE rapporterades internationellt första gången på 1980-talet. Sedan dess har antalet fall ökat och utgör ett stort vårdhygieniskt problem i flera länder, främst USA och Europa. Förekomsten av VRE har hittills varit sparsam i Sverige och det är av stor vikt att detta gynnsamma läge bibehålls. Fr.o.m. 1 juli 2008 finns ett handläggningsprogram på Vårdhygiens hemsida, www.akademiska/vardhygien.se för vancomycinresistenta enterokocker. Detta gäller för all hälso- och sjukvård i Uppsala län. Syftet med handlingsprogrammet är att vägleda hälso- och sjukvårdspersonal i praktisk handläggning av patient med VRE och förhindra smittspridning till andra patienter. Man bör även vara frikostig med odlingar för att upptäcka den här typen av bakterier i tid. Bodil Ardung, smittskyddssjuksköterska

SmittUpp Nr 2 • 2008

6 Första fallet i Sverige av Clostridium difficile PCR ribotyp 027 Första fallet av clostridium difficile-associerad diarré PCR ribotyp 027 har diagnostiserats i Uppsala län. Den insjuknande var en multisjuk kvinna som opererats i buken. Någon vecka efter operationen fick patienten besvär med diarréer. Under våren hade hon antibiotikabehandlats ett flertal gånger med bl.a. kinoloner. Den viktigaste orsaken till svårare diarré i samband med antibiotikabehandling är överväxt av bakterien clostridium difficile. Med vetskap om detta togs det ett prov för clostridium difficile, som var negativt. Efter knappt en vecka togs ett nytt prov. Det var då positivt för clostridium difficile PCR ribotyp 027. Tilläggas kan att kvinnan inte varit utomlands på många år. Då moxifloxacinresistenta stammar av PCR ribotyp 027/NAP1 finns beskrivna som utbrottsrelaterade i sjukhusmiljöer från Storbritannien, Holland, USA och Kanada beslutade Smittskyddsläkaren i maj att denna virulenta form av C. difficile PCR ribotyp 027 skall vara lokalt anmälningspliktig och smittspårningspliktig i Uppsala län. På vår hemsida www.smittupp.nu (under rubriken ”Aktuellt” i höger spalten) finns information om hur en smittskyddsanmälan görs samt smittskyddsblad för patient och läkare. Bodil Ardung, smittskyddssjuksköterska

Influensa- och pneumokockvaccination säsongen 2008 – 2009 Inför årets influensasäsong har samtliga 3 stammar som ingår i vaccinet bytts ut. Detta medför att det inte finns någon upparbetad immunitet i samhället. Den H3N2-stam som ingår i vaccinet orsakade också många och svåra influensafall på det södra halvklotets influensasäsong. Att alla stammar är nya har inneburit en viss försening i produktionen. Man räknar därför med att vaccinet kan börja levereras vecka 39. Vaccinet som är upphandlat är VAXIGRIP®, tillverkat av Sanofi Pasteur. Vaccinet distribueras av SBL Vaccin och kan beställas på telefon 08-735 12 50. Priset är 32 kronor per dos. De stammar som ingår i årets vaccin är: • • •

A/Brisbane/59/2007 (H1N1) A/Brisbane/10/2007 (H3N2) B/Florida/4/2006

En kombination av influensa- och pneumokockvaccination är att rekommendera, då det ger en högre skyddseffekt mot allvarlig sjukdom. Pneumokockvaccinet ges vid ett tillfälle. Detta skydd räcker minst i sex år och förnyas vid ett tillfälle efter sju år. De senaste åren har Pneumo 23 varit det pneumokockvaccin som funnits tillgängligt på den svenska vaccinmarknaden. Vaccinproducenten SPMSD, ersätter nu Pneumo 23 med Pneumovax, vilket innebär att SBL Vaccin levererar Pneumovax till kunder som nu beställer pneumokockvaccin. Vaccinerna bedöms som likvärdiga och skiljer sig mycket lite åt. Den nationella starten för årets influensavaccination är måndagen den 20 oktober. Smittskyddsenhetens influensainformation sker den 13 och 14 oktober.

Till influensavaccinatörerna Glöm ej att skicka in de av patienterna ifyllda vaccinationsenkäterna till Smittskyddsenheten! Enkäterna kan hämtas på vår hemsida www.smittupp.nu och kommer även att delas ut på informationsmötena den 13 och 14 oktober. Johan Hedlund, smittskyddssjuksköterska

SmittUpp Nr 2 • 2008

7

ESBL-utbrott på Akademiska sjukhuset Utbrottet på Akademiska sjukhuset med en multiresistent klon av Klebsiella pneumoniae som bildar ESBL av typen CTX-M-15 bedöms nu vara över. Åtgärdsprogrammet som drogs igång under hösten 2006 på initiativ av bland annat smittskyddsläkaren i Uppsala län har haft effekt. Sedan en tid tillbaka upptäcks inga nya smittade patienter. Därmed kan smittskyddsläkaren upphäva förstärkningsläget, vilket betyder att utbrottsstammen inte längre är anmälnings- och smittspårningspliktig för behandlande läkare enligt epidemibredskapsplanen (se smittskyddsenhetens hemsida www.smittupp.nu). Totalt är sedan maj 2005 drygt 300 patienter smittade med den ESBL-bildande K. pneumoniaestammen på Akademiska sjukhuset. Hos den största andelen patienter har man isolerat utbrottsstammen i kliniska urinodlingar som tagits i samband med misstanke om urinvägsinfektion. Nästan en lika stor andel patienter är koloniserade med utbrottsstammen i feces utan några kliniska symtom. Majoriteten av de smittade patienterna är äldre, omvårdnadskrävande individer med allvarliga underliggande sjukdomar. Urinkatetrar och långa vårdtider är viktiga riskfaktorer för infektion eller kolonisering med utbrottsstammen. Inte bara en indirekt smittspridning via personalens händer och kläder, utan även en direkt kontaktsmitta från patient till patient har gjort att det har varit svårt att få kontroll på smittspridningen på vissa avdelningar. Antalet patienter som upptäckts har varierat med årstiderna. Under sommarmånaderna har antalet nyupptäckta fall varit högre jämfört med under årets övriga månader. Inför sommaren 2007 blev utbildning i de basala hygienrutinerna obligatorisk för alla semestervikarier och man höll även fler vårdplatser öppna. Detta resulterade i att antalet nyupptäckta smittade under sommaren 2007 hölls på samma nivå som under resten av året. Under sommaren 2008 förekom ingen smittspridning på sjukhuset överhuvudtaget. Den åtgärd som haft störst betydelse för att stoppa smittspridningen på sjukhuset är att antalet vårdplatser har ökat och personalens följsamhet till de basala hygienrutinerna ökat. Numera arbetar all personal i kortärmad arbetsdräkt och utan ringar, klockor eller armband. Handspritsförbrukningen har fördubblats sedan 2005 på sjukhuset. Även patienter och besökande har uppmanats att tvätta händerna. Strama Akademiska och infektionskliniken har arbetat med att få ned den totala antibiotikaförbrukningen på sjukhuset. Man har utarbetat en särskild antibiotikapolicy med syfte att få ner förbrukningen av de preparat som man erfarenhetsmässigt vet är associerade med en ökning av ESBL-bildande bakterier. Sedan 2005 har förbrukningen av dessa preparat minskat. Därmed är även det långsiktiga målet med åtgärdsprogrammet nu uppfyllt. Birgitta Lytsy, läkare Vårdhygien, Akademiska sjukhuset

Epidemikurva

Källa: Vårdhygiens hemsida

SmittUpp Nr 2 • 2008

8 Broschyr om ESBL-bildande bakterier, information till patienter och anhöriga Många frågor dyker upp när man får beskedet att man har smittats med ESBLbildande bakterier. I denna broschyr får du svar på de vanligaste frågorna. Broschyren kan beställs på tfn 018-611 92 21/24 eller laddas ner från vår hemsida www.smittupp.nu Bodil Ardung, smittskyddssjuksköterska

Har du koll Broschyren ”Har du koll” som handlar om sexuellt överförda infektioner, finns nu att hämtas på eller beställas från Smittskyddsenheten. Broschyren har förutom en reviderad text, även bytt storlek och utformning. På vår hemsida www.smittupp.nu, finns den och våra övriga trycksaker att beskåda. Johan Hedlund, smittskyddssjuksköterska

Kalendarium hösten 2008 Smittskyddsenhetens influensainformationsträffar inför säsongen 2008/2009 Målgrupp: Vaccinatörer Måndagen den 13 oktober kl. 13.15 – 16.00 ( Sal 2005 ) eller Tisdagen den 14 oktober kl. 13.15 – 16.00 ( Polhemsalen ) Anmälan sker senast den 3 oktober till Annie Ardung på fax 018-55 29 01 eller e-post annie.ardung (anställdas e-postadresser slutar på @lul.se). Smittspårningsutbildning av sexuellt överförda infektioner Plats: Konferenscentrum, Slottsgränd 1, Uppsala När: Onsdagen den 3 december kl. 13.00 – 16.30

Läsvärda länkar: Strama Uppsala län Länk: www.lul.se/stramauppsala Nationella Strama Länk: www.strama.se

SmittUpp Nr 2 • 2008