Informationsblad för Blodgivare i Värmland Vecka 40 - 44 2010 Årgång 4 Nummer 8
En Vampyristisk betraktelse å här i Halloweentider så kanske det visas både en och annan vampyr. Detta kommer dock inte vara någon skräckpropagande som vi hörde talas om i Göteborg utan en lång tillbakablick på hur vårt vetande om blod har vuxit under många århundraden. Den humoralpatologiska teorin är uppbyggd kring hur kroppens element och funktioner ska förhålla sig till varandra för att vi ska vara vid hälsa. Hos den friska människan måste det råda en balans mellan kroppens primära kvaliteter (värme, köld, våthet och torrhet). Om denna balanspunkt skulle rubbas genom att någon kvalitet förekommer i större eller mindre utsträckning än normalt, medför detta ohälsa. Sjukdomsuppfattning och behandling grundar sig på läran om de fyra vätskorna (lat. humor). Var och en av kroppsvätskorna antogs alltså ha en kombination av två egenskaper, vilka hänförde sig till temperatur och fuktighetsgrad. Sålunda var den gula gallan varm och torr, den svarta gallan kall och torr, slemmet kallt och fuktigt, blodet varmt och fuktigt. Om den normala proportionen mellan kroppsvätskorna rubbades, uppkom ett patologiskt tillstånd, där någon av de nämnda egenskaperna kom att överväga. Det var Hippokrates (460-377 f.Kr.)
från ön Kos som utskilde läkekonsten från filosofin och systematiskt började gruppera medicinska fakta som grundade sig på äldre åskådningar. År 1858 övergav man definitivt 4saftsläran. Nu förstod man att alla sjukdomar utspelar sig i de enskilda cellerna inne i den sjuka kroppens organ, istället som i den föråldrade humoralpatologiska läran. Blod ja, kanske var det påven Innocentius VIII som år 1492 fick den första blodtransfusionen. Han fick blod från tre pojkar. Alla fyra dog Det var dock först 1628 som experiment med blodtransfusioner kom igång ordentligt. Då upptäckte den engelske fysikern William Harvey blodcirkulationen. Den första framgångsrika blodtransfusionen utfördes av dr Richard Lower i Oxford 1665 mellan två hundar. Lowers försök ledde vidare till en blodtransfusion från djur till människa den 23 november 1667. Den första blodtransfusionen från djur till människa gjordes dock redan 15 juni samma år i Paris av professor Jean Baptiste Denis. Då fick en 15årig pojke blod från ett lamm. Eftersom många patienter dog förbjöds dock blodtransfusioner 1678 och inget hände på 140 år. Det var först i början av 1800-talet som man förstod att blodet måste komma från en givare av samma art. 1818 utförde dr James Blundell i En glad blodgivare!!
Uttryckssymboler som illustrerar humoralpatologins fyra "humör" hos någon som inte är "vid sunda vätskor". Från vänster: kolerisk (överskott av gul galla), melankolisk (svart galla), flegmatisk (slem), sangvinisk (blod).
England den första lyckade blodtrans fusionen från människa till
människa. Under amerikanska inbördeskriget behandlades upp till fyra skottskadade patienter med blodtransfusion. Minst två av dem blev bra. Fram till 1900 utfördes ett antal blodtransfusioner med skiftande resultat. Att det inte alltid gick så bra är inte förvånande eftersom man inte kände till begreppet blodgrupper. 1900 upptäckte österrikaren Karl Landsteiner AB0-systemet. Det medförde att blodtransfusioner blev möjliga att utföra på ett mer rutinmässigt och säkert sätt. Efter första världskriget kom man på att hindra blodets koagulering (stelning) genom att tillsätta ämnena citrat eller oxalat i det nytappade blodet. Då kunde blodet både lagras och transporteras. 1940 upptäckte Philip Levine Rhsystemet. Det var först därefter som blodtransfusionerna blev säkra. (Begreppet "Rh" kommer från de Rhesusapor som Levine framgångsrikt använde i sina experiment.) Detta ledde till att många immuniseringar, framförallt hos mödrar, kunde undvikas. Resultatet blev minskad spädbarnsdöd. På 1970-talet utvecklade professor Claes Högman i Uppsala ett system för blodtappning och förvaring av blodets olika beståndsdelar i skilda delar. I och med det ersattes glasflaskorna vid blodgivning av plastpåsar. Blodet började vid denna tiden att delas upp i sina komponenter. Istället för helblod fick patienterna de beståndsdelar av blodet som de behövde. Det är nu många år sedan helblod användes vid blodtransfusionsbehandlingar (Källor Geblod.nu & Wikipedia.org)
Vecka 40 - 44 2010
Till min moster i Säffle, kan jag få en kopp Kaffe! ubriken ovan syftar på en Hasse & Tage sketch där Tage talar om vad som hänt och vad han tillslut skall göra på semestern. Hasse tycker hela tiden att det är inget som Tage berättar, men till slut så frågar Tage vad Hasse själv skall göra. Då kommer rubriken! Nu går det också att få sig en kopp kaffe i blodcentralens ombyggda tapp i Säffle. Tappen invigdes den 18/10 av Division Diagnostiks chef Eva Stjernström, genom att klippa av en tappslang! Genom ombyggnaden så finns det nu plats för 5 samtidiga givare. Lokalerna har anpassats, som första blodcentral i Värmland, till de krav som Socialstyrelsen ställer när det gäller intervjuer inför tappning. Övriga tappar kommer så snart det är möjligt att få likadana lösningar. Den nya Blodcentralen kommer också att vara först ut med ”Elektronisk hälsodeklaration” inför tappning. Det underlättar mycket för oss som jobbar eftersom dessa c:a 50 000 blanketter som ifylls per år ska lagras i 30 år.
Med lite matematiskt funderande så innebär det att 1,5 miljoner blanketter tas om hand. I Säffle tappas blod på två sätt, dels på traditionellt sätt, då helblodet (det som kommer från armen) går direkt ner i en påse. Denna påse transporteras sedan till Karlstad, för att delas upp i de delar som sedan de blodbehövande personerna får. Vid denna hantering fås röda blodkroppar och blodplasma.
Eva Stjernström klipper till (Bild från Säffletidningen)
Glad Säfflebo, Else-Marie från Claratappen, grattar Med det andra tillverkningssättet så hämtas bara de röda blodkropparna från givaren och han får tillbaka största delen av de plasma som samtidigt finns i blodet som tappas.
Tappsalen ur en klurig vinkel så att alla 5 britsar syns (Säffletidningen 101019)
De som dragits på Clara under Oktober är
Lotta Carlsson & Monica Magnusson Går denna gång till de fantastiska bygg-jobbare som fixade och donade med de önskemål som personalen i Säffle hade ang tavlor & sånt. Ett stort tack till er allihopa!
Sticket ges ut av personalen vid blodcentralerna i Värmland. Ansvarig utgivare: Per-Olof Forsberg, Medicinskt ansvarig, BLC, Värmland E-post:
[email protected]
I Säffle tappas även enbart plasma med hjälp av maskiner. Dessa samlar på plasma istället för röda blodkroppar. Denna plasma går sedan till läkemedelstilllverkning. Sverige har lovat i EU att vi skall vara självförsörjande av denna typ av läkemedelsråvara. Plasman används sedan i läkemedel som används i alla åldersgrupper. I blodcentralens gamla ”korridor” har ett trevligt väntrum skapats och där kan givarna ta kaffe och annan förtäring efter tappningen. Den fikastunden är mycket viktig för att det inte ska inträffa oönskade reaktioner hos givaren. Till slut vill jag gratulera (ryggdunka) personalen för en strålande insats före under och efter ombyggnaden!
Redaktörens ruta Nu har det blivit höst och dystert. Samtidigt som det sker så har jag ”bytt fält” och kommer att arbeta mer med forskning och utveckling i vår division. Nu innebär det inte att jag slutar mer Sticket utan det kanske blir mer...
Sida 2
