Háskóli Íslands Svenska lektoratet Höstterminen Fonologi och uttal – SÆN107G (5,0 hp) H [ECTS: 5] Lärare: Maria Riska
[email protected]
Studiebrev 10 – om ordaccent, satsaccent, satsrytm och intonation Hej! Nu är det dags för ännu ett studiebrev och nu är det verkligen inte mycket kvar tills du är i mål. Innan vi går vidare till dagens tema, vill jag påminna dig om det muntliga uttalstest som kommer att hållas inom ramen för den här kursen och utgör 30% av slutbetyget. Testet kommer att hållas den sista undervisningsveckan och vi testar uttalet och endast uttalet (alltså ingen teori – teoridelen testas skriftligt i december). Testet tar ungefär 10 minuter och du kommer att få ca 10 minuter extra före testet till att förbereda dig och läsa igenom den korta text du sedan ska läsa högt under testet. Ett par enkla frågor om något allmänt ämne (som t.ex. varför du läser svenska) ingår också i testet. Om du inte har möjlighet att ta dig till Reykjavik för att delta i testet, kan det även göras via t.ex. skype. Anmälan till testet görs per mejl på
[email protected] Jag kontaktar sedan dig så att vi kan komma överens om en tid som passar dig! Nu över till dagens tema! Förra veckans brev handlade om betoning, närmare bestämt om hur vissa prefix och suffix ska betonas. I dag ska vi bekanta oss litet grann med det som litet svepande brukar kallas för språkmelodi. Vi ska börja med ett kort avsnitt om ordaccent. I svenskan finns två accenter, akut (accent 1) och grav (accent 2) accent. För någon som inte har dessa accenter i sitt modersmål kan det vara svårt att höra skillnaden mellan dem. Det är dock inte den viktigaste delen av svenskt uttal, det är inte ens alla svenska dialekter som gör skillnad på dessa två accenter. Det är dessa två accenter, som också finns i norskan – men inte i finlandssvenskan eller danskan – som gör att många tycker att det låter som om svenskar och norrmän ”sjunger” då de talar.
Accent 1 (akut accent) har en meloditopp. I ordet tanden hörs en enda meloditopp. Den kan markeras som en kurva som går upp och ner på en gång som puckeln på en dromedar. Accent 2 (grav accent) har två meloditoppar: I ordet tandkräm hörs det två meloditoppar. Här går kurvan upp och ner två gånger, som pucklarna på en kamel. Några regler för när ett ord har akut respektive grav accent: 1) Sammansättningar har nästan alltid accent 2 (grav), t.ex. tandkräm, falukorv 2) Ord med bara en stavelse har accent 1 (akut), t.ex. hund, bo 3) Lånord med betoning på slutet har accent 1 (akut), t.ex. entré, total 4) Presens på -er har oftast accent 1 (akut), t.ex. beställer, tänder I vissa svenska ord är accenten betydelseskiljande. Exempel: anden (akut) = fågeln, anden (grav) = den helige ande tomten (akut) = trädgård, där ett hus ligger, tomten (grav) = jultomte Läs mera om akut och grav accent och om tonspråk i boken Hur låter svenskan, ejengklien? s. 211-228. Kom också ihåg att lyssna på alla ljudfiler som är märkta med hörlurar!
I det första studiebrevet talade vi om prosodins komponenter. Dessa var: 1) Ordbetoning 2) Längd 3) Ordaccent 4) Satsaccent 5) Satsrytm 6) Intonation. Vi har gått igenom ordbetoningen – vilken/vilka stavelser som skall betonas, längden – är vokalen eller konsonanten lång i den betonade stavelsen och ordaccenten – hur den betonade stavelsen skall betonas. Det
är därmed dags att ta sig an satsaccenten. Med satsaccenten lägger man frivillig vikt vid de ord som man vill framhäva. Dessa ords betoning förstärks ytterligare och melodin ändras. När man ger något ord mycket tryck, så förändras också betydelsen av hela satsen. Ord som får extra mycket tryck ställs i motsats till något annat som lyssnaren kanske inte trott tidigare. Ett ord får satsaccent genom att man: - talar långsammare - talar tydligare - talar starkare - talar med mer melodi - gör en liten paus före ordet
Uppgift 1 Det finns en betydelseskillnad mellan: Vad heter DU? och: Vad HETER du? Vilken tycker du att skillnaden är? Skicka in dina funderingar till mig på
[email protected]
Det finns dock andra sätt att framhäva information. Man kan använda sig av olika typer av presenteringskonstruktioner. Det kan vara bra att kunna några sådana och då kunna vara säker på att inte bli missförstådd. Vi skall lära oss två vanliga presenteringskonstruktioner: Topikalisering Den vanligaste presenteringskonstruktionen är att sätta det som man vill betona först i en sats. Vi kan ta exempelmeningen: Jag ska springa uppför Esjan Om du nu vill framhäva att det är just uppför Esjan som du ska springa så kan du, istället för att betona ”uppför Esjan”, sätta det först i meningen: Uppför Esjan ska jag springa
Något som man ska tänka på är den grammatiska regel som säger att om man placerar en annan satsdel än subjektet först i meningen så måste subjektet hamna precis efter det finita verbet. Det heter alltså: Jag (subjekt) ska (finit verb) springa (infinit verb) uppför Esjan (rumsadverbial) Och Uppför Esjan (rumsadverbial) ska (finit verb) jag (subjekt) springa (infinit verb)
Uppgift 2 Sätt valfri information först i meningarna! Skicka in dina svar till mig! De äter middag hemma hos mormor varje tisdag. Den gamla tanten heter Elin. Hon erövrade världen med sitt svärd. Tusentals myggor bet honom igår kväll.
I nästa presenteringskonstruktion, som ännu tydligare framhäver den information som man vill betona, tar man hjälp av det lilla ordet ”det”. Exempel: Att springa är jobbigt För att verkligen markera att det är JOBBIGT inleder vi meningen med ”det”: Det är jobbigt att springa Ett annat exempel: Jag åt upp alla köttbullarna eller: Det var jag som åt upp alla köttbullarna
Lägg märke till att man i detta fall måste infoga ett ”som” för att meningen ska bli grammatiskt korrekt.
Uppgift 3 Försök nu att använda er av ”det” för att göra framhäva en satsdel i följande meningar! Skicka in dina svar till mig! På trappan satt en katt En gök gal i trädtoppen I svenska Idol vann en kille som heter Jan Alla människor vill äta gröt på fredagar Nästan alla vill titta på TV och äta chips på söndagar
Presenteringskonstruktionerna hjälper oss dock bara en liten bit på vägen. Alla meningar har nämligen, förutom en satsaccent, också en satsrytm. En satsrytm bildas genom att inte alla ord betonas. Den stora skillnaden gör man mellan innehållsord och formord. Innehållsord brukar betonas medan formorden inte gör det. Vilka ord är då innehållsord? Vilka är formord? Man kan ganska lätt förstå att småord som prepositioner och bisatsinledare hör till formorden. Till innehållsorden hör de stora ordklasserna: substantiv, verb och adjektiv. Här följer två listor: Ord som brukar betonas: Substantiv Verb (om det är två verb, ett hjälpverb och ett huvudverb ligger betoningen på huvudverbet. Man säger vanligtvis: jag ska äta och inte jag ska äta Adjektiv (stark, charmig, smart, snygg) Adverb (snabbt, underligt, jämt) Räkneord (ett, två, första, andra) Verbpartiklar (köra på, tycka om) Namn (Olle, Samira, Ernest, Linda) Interjektioner (Oj! Fy! Fan! Skit!) Ord som inte brukar betonas: Pronomen (jag, du, mig, vem, den)
Hjälpverb (ska, tänker, vill, kommer) Vara, bli, ha, heta, kallas Små adverb som är typiska att sticka in i samtal (t.ex. ju, väl, inte) Artiklar (en, ett, den, det) Prepositioner (i, på, genom) Konjunktioner och subjunktioner (och, men, att, därför att) Frågeord (vad, hur, varför)
Slutligen ett par ord om intonationen. Därefter har vi gått igenom alla prosodins komponenter. Intonationen är satsens totala melodiförlopp, alltså alla de andra komponenterna sammantagna. Allt från stavelsernas längd till satsrytmen påverkat intonationen. Därtill skiljs intonationen i påståenden och frågor. Svenskan som har omvänd ordföljd i frågor behöver inte markera frågorna med en väldigt kraftig uppgång i slutet av frågan. De flesta språk börjar högt, går ner och slutar högt, medan svenskan får två ”tonkullar”; en i början och en i slutet av frågan. En svensk frågeintonation går allts ner precis i slutet av frågan.
Nu är det inte mycket kvar! Fortsätt att öva med hjälp av Så ska det låta På den finns det övningar både med akut och grav accent, samt andra språkmelodiövnigar. Och hör av dig om det är något som är oklart. /Maria © Lars-Göran Johansson/MariaRiska 2014
