Háskóli Íslands Svenska lektoratet Vårterminen
Grammatik II – SÆN206G (5 hp) Lärare: Maria Riska
[email protected]
Studiebrev 3 De stora författarna har aldrig varit skapade för att lyda grammatikernas lagar utan för att ställa upp sina egna... Paul Claudel
Hej igen och hoppas att veckan varit fin. Och att du är redo för nästa dos grammatik. Den här veckan ska vi fortsätta litet med substantiven och även ta oss en titt på adjektiven. Allra sist i det här studiebrevet hittar du en inlämningsuppgift om könsneutralt språk. Förra veckan läste vi bland annat om att svenskan har två genus och att majoriteten av svenskans ord är utrum-ord. Genus är också nära förknippat med adjektiven, eftersom adjektivet som bestämmer ett visst substantiv, böjs enligt substantivets genus (numerus och species). Det här kallas kongruens och det ska vi titta närmare på i det här studiebrevet.
Uppgift 1 Börja med att läsa om adjektiv i Funktionell svensk grammatik s. 121–124 och gör sedan uppgift 18 på sidan 16 i övningsboken Funktionell svensk grammatik, samt övningarna på s. 13–14 och s. 17–23 i Svår grammatik och ordbildning. Skicka in svaret på fråga 18 till mig på
[email protected] och kontrollera själv dina svar med facit i Svår grammatik och ordbildning. När vi ska kongruensböja ett adjektiv tar vi hänsyn till genus (är det ett en-ord eller ett ett-ord?) species (är det obestämd form eller bestämd form?) numerus (är det singularis eller pluralis?) När man kongruensböjer ett ord ser man vilka ord i en sats som är kopplade till varandra, ”hör ihop”. Förutom adjektiv kongruensböjs också vissa pronomen. Vi säger alltså tröjan är varm, badet är varmt, mössorna är varma. För det här finns det klara regler, men ibland stöter vi på problem, eftersom språket inte är fullkomligt. Det finns luckor. Vi har t.ex. en del adjektiv som inte kan böjas i alla former, som adjektivet rädd. Vi har också adjektiv som är oböjliga, t.ex. gratis och lagom. Mera om det senare i det här studiebrevet.
Problemet med kollektiva substantiv Kollektiver har singular form, men plural betydelse. De kan ställa till problem när man ska kongruensböja adjektivet som bestämmer det kollektiva substantivet. Regeln är att predikativet rättar sig efter ordets form. Det innebär att man till exempel säger så här: Ungdomen är missnöjd med bostadspolitiken. Men bruket vacklar och i vissa fall accepteras både den singulara och den plurala formen.
Folk och barn Ett specialfall är ordet folk. Ta dig en titt på den här satsen: Folk är precis som galna. Om vi följer de grammatiska reglerna borde vi säga så här: Folk är precis som galet. Det är det dock knappast någon infödd svensktalande som skulle säga. Här är den plurala varianten den enda möjliga. Ett annat problemfall är ordet man som även till sin syftning är väldigt oklar och man därför borde
försöka undvika att använda så ofta. Man syftar ibland på en person, men ofta på flera. Både singular och plural böjning förekommer och anses också korrekta i de flesta fall. I mer formella texter är dock singular böjning att föredra, som t.ex. i en sats som den här: Man stod handfallen. När det gäller personer är det inte helt lätt att säga vad som är rätt och riktigt. Konstruktioner där predikatet rättar sig efter betydelsen och får en utrum-form förekommer. Exempel: Affärsbiträdet blev sjuk och har varit frånvarande länge. I en konstruktion med verbet blev, går det an, men om man ändrar satsens verb till ett är, är jag inte lika säker längre. Mitt språköra protesterar i alla fall vilt mot en konstruktion som den här: Affärsbiträdet är sjuk. Om vi följer de grammatiska reglerna borde vi däremot säga: Affärsbiträdet blev sjukt och har varit frånvarande länge. Orsaken till att man undviker neutrumformen, som i det senare exemplet här ovan, är att det känns galet att använda en neutrumform tillsammans med ord som betecknar levande människor och djur. Det är bäst att helt försöka undvika konstruktioner av det här slaget och i fallet med affärsbiträdet ovan i stället skriva han eller hon beroende på biträdets kön eller använda ett helt annat substantiv: Han/expediten blev sjuk och har varit frånvarande länge. Men det finns ett par ord i svenska där det går bra att använda en neutrum-form även om substantivet betecknar en levande människa. När man har ordet barn använder man neutrumböjning och använder det som syftningspronomen. Exempel: Barnet blev sjukt och det hade hög feber. Samma sak gäller för orden vittne och offer, men i andra fall undviker man att använda det som syftningspronomen, då man talar om en levande varelse.
Uppgift 2 Läs om kongruens i Språkriktighetsboken s. 237–260 och gör sedan uppgift 22 på s. 16 i övningsboken Funktionell svensk grammatik. Kontrollera dina svar med facit bak i boken. Besvara sedan frågorna nedan och skicka in svaren till mig.
1. Fyll i rätt form. Det uttryck du ska utgå från finns inom parentes. a) Polisen ... om att inbrottet skett redan under natten. (vara övertygad) b) Såväl föräldrar som barn ... efter den långa flygresan. (vara utmattad) c) Är något av rummen ...? (ledig) d) Varken Lena eller Klara ... till matchen. (bli uttagen) e) Man ... på grund av ovädret. (bli försenad) f) Man hittade barnet ... och ... i en skogsdunge. (ensam/övergiven) g) Det var ett riktigt hundgöra att passa tvillingsystrarna, för antingen var den ena eller den andra ... (försvunnen). Och ibland båda. h) Både presidenten och statsministern ... till middagen. (vara inbjuden) i) Rektor hälsade studenterna ... till universitetet och önskade dem lycka till med studierna. (välkommen)
2. Hur ska man kongruensböja så kallade kollektiver, det vill säga substantiv som har en singular form men en plural betydelse. Vilka rekommendationer ger språkvårdarna? Finns det några undantag från regeln?
3. Vilken är betydelseskillnaden mellan de tre meningarna nedan? a) Blommor är vackra.
b) Blommor är vackert. c) Blommorna är vackra.
4. För att undvika problemet med oklar kongruensböjning, är det ibland bäst att skriva om meningen, i vissa fall med helt nya ord (utan att betydelsen förändras nämnvärt naturligtvis). Nedanstående meningar är ”problemfall”. Formulera om dem så att problemet med kongruens kan kringgås. a) Personalen var missnöjd med arbetsvillkoren. b) Hovrättsrådet är svårt skadad efter olyckan och kan inte förhöras av polisen. c) De gamla behöver all hjälp och stöd som de kan få. d) Varken lejonet eller elefanten är utrotningshotade.
Som jag nämnde ovan finns det vissa adjektiv som är oböjliga i svenskan. Här är några: bra äkta lagom
gratis öde gammaldags
Exempel: Han läser en bra bok. Det här är ett bra tvättmedel – alla fläckar försvinner bums! De har alltid samma form oberoende av huvudordets genus, species och numerus och utgör i sig inget problem för kongruensen. I svenskan finns det också ett antal så kallade defekta adjektiv. Det betyder att de inte kan bilda neutrumformer med –t och att vi därmed har en lucka i böjninssystemet. Enda sättet att lösa det här problemet är att skriva om meningen eller att använda ett annat adjektiv. Vanliga exempel är lat och rädd. Vi kan inte konstruera en korrekt svensk mening med ordet barn och en neutrumform av dessa två exempel. Vi kan inte säga *barnet är latt eller *barnet är rätt. I dessa fall måste man ta till en annan lösning och säga till exempel: Pojken är lat och flickan är rädd. Däremot går det utmärkt att använda ordet i plural form: Barnen är både lata och rädda.
Läs mer om adjektivböjning och defekta adjektiv i Språkriktighetsboken s. 88– 96 och s. 109–112.
Uppgift 3 - inlämningsuppgift Läs om könsneutrala/könsbundna personbeteckningar i språket s. 81–87 i Språkriktighetsboken. Det patriarkala samhället avspeglas i språket och påtryckningar utifrån för att förändra språket i en mer könsneutral riktning pågår. Hur förhåller du dig till detta fenomen? Är detta överhuvudtaget ett problem enligt dig och hur tycker du att man bäst kan lösa problemet? Gör gärna jämförelser med ditt eget modersmål. Hänvisa om möjligt även till andra skriftliga källor som behandlar samma ämne. Skriv en liten rapport på ca 1–2 sidor och skicka in den till mig. Din rapport bedöms och den kommer att utgöra 10% av slutbetyget. Skicka in rapporten till mig på adressen
[email protected]
Till sist vill jag be dig att helt kort bekanta dig litet med räkneorden i Funktionell svensk grammatik s. 124–125. Det här var allt för den här veckan. Hör gärna av dig om du har några frågor! Hälsningar Maria Copyrigt©2017 Maria Riska & Lars-Göran Johansson
