Sveriges handel med varor och tjänster samt direktinvesteringar

January 8, 2018 | Author: Anonymous | Category: Engineering & Technology, Industriell ekonomi (utbildning), Supply chain management
Share Embed Donate


Short Description

Download Sveriges handel med varor och tjänster samt direktinvesteringar...

Description

2012 09

Sveriges utrikeshandel

med varor och tjänster samt direktinvesteringar Analys av utrikeshandelsstatistiken för första halvåret 2012

Enheten för internationell handelsutveckling Petter Stålenheim

2012-09-19

Dnr: 2012/00412

Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar Första halvåret 2012 uppgick värdet av Sveriges varuexport till 607 miljarder kronor och varuimporten till 563 miljarder, en minskning för såväl export som import jämfört med första halvåret 2011. Exporten minskade med 0,5 procent i värde och 0,2 procent i volym och importen med 1,9 procent i värde och 1,8 procent i volym. Första halvåret 2012 ökade energivaror och gruppen övriga varor som andel av Sveriges export. De stora svenska exportvarugrupperna verkstadsvaror och skogsvaror minskade i andel. Den svenska bytesbalansen visade första halvåret 2012 ett överskott på 122 miljarder kronor, en ökning med 5,0 procent jämfört med första halvåret 2011. EU:s värdeandel av svensk varuexport uppgick första halvåret 2012 till 57 procent. EU:s andel av varuimporten uppgick till 68 procent. Andelen av Sveriges varuexport som gick till Asien minskade något och utgjorde 12 procent. Varuexporten till Kina, som är Sveriges största exportmarknad i Asien, ökade med en procent det första halvåret. Medan varuexporten ökade till alla de stora europeiska mottagarländerna, minskade den till flertalet av de små. Medan andelen av importen från EU(27) och Afrika minskade, ökade den från Övriga Europa och Amerika. Importen från USA ökade med hela 5,7 procent. Både export och import av tjänster ökade markant första halvåret 2012, exporten med 9,3 procent och importen med 6,7 procent. Tjänsteexporten uppgick till 249 miljarder kronor och tjänsteimporten till 181 miljarder. Flödet av svenska direktinvesteringar till utlandet uppgick till 127 miljarder kronor, en ökning med 14 miljarder från första halvåret 2011. Samtidigt minskade de utländska direktinvesteringarna i Sverige med 10 miljarder och uppgick till 56 miljarder kronor. De svenska direktinvesteringstillgångarna i utlandet uppgick 2011 till 2 328 miljarder kronor. Samtidigt uppgick de utländska direktinvesteringstillgångarna i Sverige till 2 196 miljarder.

Innehåll 1. Inledning ..........................................................................................................1 2. Handelsutvecklingen och skuldkrisen .............................................................1 3. Bytesbalansen..................................................................................................5 3.1 Bytesbalansen........................................................................................... 5 3.2 Handelsbalans .......................................................................................... 6 4. Varuhandel ......................................................................................................6 4.1 Sveriges export och import av varor ........................................................ 6 4.1.1 Geografisk fördelning ........................................................................ 7 4.1.2 Fördelat på varugrupper ................................................................... 9 4.1.3 Nettoexport av varor ....................................................................... 11 4.1.4 Nettoexport fördelat efter varugrupp............................................. 12 4.1.5 Nettoexporten av personbilar ......................................................... 13 4.1.6 Nettoexporten av läkemedel........................................................... 14 4.2 Varuhandel med den inre marknaden ................................................... 16 4.2.1 Export .............................................................................................. 16 4.2.2 Import .............................................................................................. 19 4.3 Sveriges varuhandel med länder utanför EU ......................................... 21 4.3.1 Svensk export .................................................................................. 21 4.3.2 Svensk import .................................................................................. 25 5 Tjänstehandeln ...............................................................................................27 6 Direktinvesteringar .........................................................................................30 6.1 Direktinvesteringsflöden ........................................................................ 30 6.2 Utländska direktinvesteringstillgångar i Sverige .................................... 34 6.3. Svenska direktinvesteringstillgångar i utlandet .................................... 37 Bilaga 1 Utrikeshandel, export och import av varor januari-juni 2012, i löpande priser HA 22 SM 1203 Statistiska centralbyrån Tabell 1-7

Sveriges utrikeshandel samt direktinvesteringar Utrikeshandel 2009

2010

2011

1 hå 2011

1 hå 2012

Export Import Nettohandel

995,1 911,4 83,8

1 138,2 1 069,4 68,7

1 213,9 1 141,6 72,3

610,1 573,7 36,4

607,1 563,1 44,0

Export till EU(27) Import från EU(27) Nettohandel (EU(27))

580,5 627,3 -46,8

650,0 724,0 -73,9

680,7 785,0 -104,3

344,1 395,7 -51,6

345,5 383,4 -37,9

Export Import

-16,7 -17,0

14,4 17,3

6,7 6,7

10,7 10,4

-0,5 -1,9

Export till (EU(27)) Import från (EU(27))

-19,0 -18,3

12,0 15,4

4,7 8,4

8,6 11,7

0,4 -3,1

444,3 346,5 97,7

459,3 339,7 119,6

484,1 356,6 127,5

228,1 169,6 58,5

249,3 181,0 68,3

-3,5 -1,9

3,4 -2,0

5,4 5,0

4,0 5,4

9,3 6,7

Varor

Värde (Mdr SEK)

Förändring (%)

Tjänster

Värde (Mdr SEK) Export Import Nettohandel

Förändring (%) Export Import

Direktinvesteringar Flöden (Mdr SEK) Svenska DI i utlandet Utländska DI i Sverige Netto

Tillgångar (Mdr SEK) Svenska DI i utlandet Utländska DI i Sverige

2009

2010

2011

1 hå 2011

1 hå 2012

-198,3 76,7 -121,6

-131,9 -7,3 -139,2

-177,4 95,5 -81,9

-113,2 65,8 -47,4

-127,0 56,3 -70,7

2007

2008

2009

2010

2011

2 244 1 982

2 128 1 836

2 701 2 538

2 655 2 518

2 328 2 196

Sveriges utrikeshandel regionalt fördelad, totalt samt uppdelad efter varor respektive tjänster Mdr SEK 2009 2010 Världen

Inre marknaden 1

EU

Norden

Östersjöländerna 2

1 2

Export Varor och tjänster Varor Tjänster Import Varor och tjänster Varor Tjänster Export Varor och tjänster Varor Tjänster Import Varor och tjänster Varor Tjänster Export Varor och tjänster Varor Tjänster Import Varor och tjänster Varor Tjänster Export Varor och tjänster Varor Tjänster Import Varor och tjänster Varor Tjänster Export Varor och tjänster Varor Tjänster Import Varor och tjänster Varor Tjänster

2011

2011 1 hå

2012 1 hå

Förändring (%) 2011/ 1 hå -12/ 2010 1 hå -11

Andel 2011

1 439

1 597 1 698

838

856

6,3

2,2

100,0

995 444

1 138 1 214 459 484

610 228

607 249

6,7 5,4

-0,5 9,3

100,0 100,0

1 258

1 409 1 498

743

744

6,3

0,1

100,0

911 347

1 069 1 142 340 357

574 170

563 181

6,7 5,0

-1,9 6,7

100,0 100,0

959

1 057 1 109

548

569

4,9

3,8

65,3

797 312

401 148

406 163

4,2 6,9

1,4 10,4

65,7 64,5

1 046 1 115

558

551

6,5

-1,2

74,4

689 271 938

765 292

710 229

822 225

882 233

446 111

434 117

7,3 3,6

-2,7 4,9

77,2 65,3

804

890

935

466

474

5,0

1,6

55,0

580 223

650 240

681 254

344 122

345 129

4,7 5,9

0,4 5,2

56,1 52,5

838

932 1 001

498

491

7,3

-1,4

66,8

627 211

724 208

785 216

396 103

383 108

8,4 3,6

-3,1 5,3

68,8 60,5

342

371

383

182

200

3,2

9,9

22,5

245 97

260 111

265 117

128 53

136 63

2,0 5,8

6,3 18,7

21,9 24,2

275

313

318

161

158

1,6

-1,8

21,2

212 64

243 69

251 67

128 33

125 33

3,1 -3,7

-1,9 -1,3

22,0 18,7

539

595

643

312

324

8,1

4,1

37,9

397 143

439 156

465 179

229 83

235 89

5,8 14,6

2,8 7,7

38,3 36,9

557

652

698

350

340

7,1

-2,7

46,6

450 107

541 111

586 112

296 53

286 54

8,3 1,4

-3,5 1,8

51,3 31,4

EU, Island, Liechtenstein och Norge CBSS-medlemmarna: Danmark, Estland, Finland, Island, Lettland, Litauen, Norge, Polen, Ryssland och Tyskland

Sida 1(39)

1. Inledning ”Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar” är en rapport som kvartalsvis rapporterar och analyserar statistik över det ackumulerade kalenderåret. Som ett led i Kommerskollegiums arbete med att följa den ekonomiska krisens inverkan på svensk utrikeshandel inleds kvartalsrapporten med ett kapitel som sätter in den senaste tidens handelsutveckling i ett ekonomiskt perspektiv. Kapitel tre presenterar förändringen i bytesbalansen. I kapitel fyra redogörs för den svenska varuhandeln, först export och sedan import. Kapitel fem tar upp utvecklingen inom svensk tjänsteimport och export. Slutligen tar kapitel sex upp direktinvesteringar, först in- och utflöden och därefter utländska direktinvesteringstillgångar i Sverige och svenska tillgångar i utlandet Bilaga 1 innehåller Tabellerna 1-7 från Statistiska Centralbyråns publikation ”Utrikeshandel, export och import av varor” vilka utgör huvudkällan för rapporten. Där inget annat anges utgör Statistiska Centralbyrån källa för informationen i tabeller och diagram.

2. Handelsutvecklingen och krisen Sveriges export av varor och tjänster ökade i värde andra kvartalet 2012. Detta tack vare en fortsatt stark uppgång för tjänsteexporten. Medan varuexporten minskade med 0,9 procent mellan andra kvartalet 2011 och motsvarande kvartal i år ökade tjänsteexporten med 6,7 procent. Totalt ökade exporten med 1,2 andra kvartalet 2012. Trots en kraftig ökning av tjänsteimporten minskade total import. Medan varuimporten minskade med 3,8 procent ökade importen av tjänster med 7,7 procent. Totalt minskade importen med 1,2 procent andra kvartalet 2012. Efter en stark återhämtning under de tre första kvartalen 2011 har värdet av Sveriges varuexport minskat de tre senaste kvartalen jämfört med respektive motsvarande kvartal föregående år. Efter att ha minskat med 1,2 procent sista kvartalet 2011 och 0,1 procent 2012 års första kvartal minskade exporten med 0,9 procent andra kvartalet 2012. Även om situationen på intet sätt är jämförbar med hur det såg ut i samband med finanskrisen 2008-2009, då exporten minskade med 28 procent under en tremånadersperiod, visar siffrorna ändå att den europeiska krisen nu även har negativa effekter på den svenska utrikeshandeln. Räknat i volym minskade exporten med 0,7 och importen med 3,3 procent mellan andra kvartalet 2011 och motsvarande kvartal i år. Det faktum att import och export minskat ungefär lika mycket i värde som volym indikerar att effekterna av den starka kronkursen ännu inte har någon tydlig inverkan på handeln. Medan den europeiska krisen fortsätter att tynga många ekonomier i Sydeuropa går det fortfarande relativt bra för många nordeuropeiska ekonomier och tillväxtmarknader utanför EU. I samtliga de tio största mottagarna av svensk export ökade BNP mellan andra kvartalet 2011 och motsvarande kvar-

Sida 2(39) tal i år. Av de tre största mottagarna av svensk export andra kvartalet 2012, minskade exporten till Tyskland med 1,4 procent och ökade till Norge och Storbritannien med 5,0 respektive 14 procent. Med tanke på att de flesta av de största mottagarna av Sveriges export uppvisar en fortsatt positiv ekonomisk utveckling får den svenska exportutvecklingen för varor ses som relativt svag. Även i en internationell jämförelse ter sig varuexportutvecklingen något dyster. Samtidigt som Sveriges export uppvisat svagt negativ utveckling de tre senaste kvartalen USA:s och Tysklands export fortsatt att öka relativt kraftigt om än med allt lägre ökningstakt. För EU:s externhandel finns ännu inte statistik för andra kvartalet 2012 men mellan första kvartalet 2011 och motsvarande kvartal i år ökade externhandeln med 8,1 procent, då Sveriges export minskade, om än marginellt. Utvecklingen för den finska exporten har varierat mycket kraftigt under både finanskrisen 2008-2009 och under rådande kris. Andra kvartalet 2012 låg det finska exportvärdet 1,1 procent lägre än ett år tidigare, med andra ord, i princip i linje med den svenska utvecklingen. För Sverige, Finland och USA finns även preliminär handelsstatistik för juli 2012. Medan exporten från Sverige minskade med 4,7 procent ökade den från Finland och USA med 1,9 respektive 1,2 procent. Diagram 2.1

Exportutvecklingen i internationell jämförelse (2008 - 1 hå 2012)

40

Förändring över motsvarande kvartal föregående år (%)

30 20 10 0 -10 -20 -30 -40 -50

USA

kv 2

2011

kv 1

kv 4

Tyskland

kv 3

2010

kv 2

kv 1

kv 4

kv 3

kv 2

Finland

kv 1

2009

kv 4

kv 3

kv 2

EU( Extern)

kv 1

kv 4

kv 3

kv 2

kv 1

2008

2012

Sverige

Källor: Statistisches Bundesamt Deutschland, U.S. Department of Commerce – Bureau of Economic Analysis, Tulli, Finland, Eurostat och SCB.

Sida 3(39) Diagram 2.2

Förändring i svensk varuexport (januari 2008 - juli 2012)

Förändring över motsvarande period föregående år (%)

30 20 10 0 -10 -20 -30

1 2 3 4 5 6 7 8 9 101112 1 2 3 4 5 6 7 8 9 101112 1 2 3 4 5 6 7 8 9 101112 1 2 3 4 5 6 7 8 9 101112 1 2 3 4 5 6 7 kv 1

kv 2

kv 3

2008

kv 4

kv 1

kv 2

kv 3

kv 4

kv 1

2009

Månadsvis

kv 2

kv 3

kv 4

2010

kv 1

kv 2

kv 3

2011

kv 4

kv 1

kv 2 2012

Kvartalsvis

Exporten minskade kraftigt för flera av Sveriges stora varugrupper andra kvartalet 2012. Exporten av verkstadsvaror minskade med 6,5 procent mellan andra kvartalet 2011 och motsvarande kvartal i år. Bland verkstadsvarorna var det exporten av telekomprodukter och lastbilar som minskade mest, med 17 respektive 14 procent. Läkemedelsexporten, som efter finanskrisen 2008/2009 minskat kraftig, ökade under andra kvartalet 2012 med 11 procent. Den svenska exporten av energivaror ökade ännu mer, med hela 24 procent. Precis som under krisen 2008-2009 ser tjänstehandlen ut att drabbas av krisen senare än varuhandeln och fortsätter att utvecklas positivt. Andra kvartalet 2012 ökade tjänsteexporten med 6,7 procent och tjänsteimporten med 7,7 procent. Tjänstenettot ökade med 4,3 procent mellan andra kvartalet 2011 och motsvarande kvartal 2012. Ökningen av tjänsteexporten beror till största delen på ökat inflöde av resevaluta, vilket kan tänkas bero på ökad norsk gränshandel. Även posten övriga affärstjänster ökade kraftigt mellan andra kvartalet 2011 och motsvarande kvartal i år. Inom den gruppen återfinns den stora posten merchanting, dvs. försäljningsmarginalen för varor som köps och säljs i utlandet av svenska företag men aldrig passerar svensk gräns.

Sida 4(39) Diagram 2.3

Sveriges export av tjänster 1 kv 2008 - 2 kv 2012

15

Förändring över motsvarande kvartal föregående år (%)

10

5

0

-5

-10 1

2

3

4

1

2

2008

3

4

1

2

2009

4

3

1

2

2010

3

4

1

2011

2 2012

Diagram 2.4

Industrins exportorderingång (januari 2008 - juli 2012)

Procentuell förändring jämfört med motsvarande period föregående år

30 20 10 0 -10 -20 -30 -40 1

3

5

7 2008

9

11

1

3

5

7

9

11

2009

1

3

5

7 2010

Månad

9

11

1

3

5

7 2011

9

11

1

3

5

7

2012

Kvartal

Industrins exportorderingång ger en grov indikering om exportutvecklingen för den närmsta tiden. Andra kvartalet 2012 minskade exportorderingången med 5,5 procent jämfört med andra kvartalet 2011. Exportorderingången har därmed fallit tio månader i rad, om än i varierande grad.

Sida 5(39)

3. Bytesbalansen Bytesbalansen utgörs av handelsbalansen, tjänstebalansen, faktorinkomster (löner och kapitalavkastning) samt löpande transfereringar. Handelsbalansen är nettot av ett lands export och import av varor. 1 Tjänstebalansen är nettot av ett lands tjänstetransaktioner med utlandet. Bytesbalansen utgör tillsammans med kapitalbalansen och den finansiella balansen ett lands totala betalningsbalans, vilket är en sammanställning över landets samtliga ekonomiska transaktioner med omvärlden.

3.1 Bytesbalansen Den svenska bytesbalansen visade första halvåret 2012 ett överskott på 122 miljarder kronor, vilket motsvarar 6,8 procent av BNP och var en ökning med 5,0 procent jämfört med motsvarande period 2011. Det största bidraget till ökningen kom från tjänstehandeln, även handelsbalansen gav ett positivt bidrag till det ökande nettot. Kapitalavkastningsnettot minskade däremot mellan första halvåret 2011 och motsvarande period i år. Diagram 3.1

Sveriges bytesbalans 1998 - 1 hå 2012

10,0 9,0 8,0

Andel av BNP (%)

7,0 6,0 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0 1998

1

1999

2000

2001

2002

2003

2004

2005

2006

2007

2008

2009

2010

2011

1 hå 2011

1 hå 2012

SCB:s två publikationer ”Betalningsbalansen första halvåret 2012”, som är källa till bytesbalansstatistiken ovan, och ”Utrikeshandel, Export och import på varor och länder”, som är huvudsaklig källa för övrig handelsstatistik, har olika syften och metod, varför handelsbalansen som rapporterad i betalningsbalansstatistiken och den nettohandel som kan beräknas från utrikeshandelsstatistiken, kan skilja sig åt markant. I rapporten används termen handelsbalans när statistiken från Betalningsbalansen avses och nettoexport när det är statistik från utrikeshandelsstatistiken som avses.

Sida 6(39)

3.2 Handelsbalans Första halvåret 2012 uppgick handelsbalansen till 48 miljarder vilket var 4,2 miljarder mer än under motsvarande period 2011. Medan handelsbalansen och kapitalavkastningen uppgick till 2,7 respektive 1,5 procent av BNP, motsvarade tjänstenettot 3,8 procent. Jämfört med första halvåret 2011 innebar detta en ökning med 0,2 procentenheter för handelsbalansen och hela 0,4 procentenheter för tjänstenettot. Kapitalavkastningsbalansen minskade under perioden sin andel av BNP med 0,3 procentenheter. Diagram 3.2

Handelsbalans, kapitalavkastning, tjänster 1998 - 1 hå 2012

Handelsbalans

Kapitalavkastning

Tjänster

8,0 7,0 6,0

Andel av BNP (%)

5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0 -1,0 -2,0 1998

1999

2000

2001

2002

2003

2004

2005

2006

2007

2008

2009

2010

2011

1 hå 2011

1 hå 2012

4. Varuhandel Svensk utrikeshandel med varor har utvecklats mycket starkt under det senaste decenniet. Mellan 2001 och 2011 ökade den totala handeln med 60 procent. Med undantag för 2001, 2002 och 2009 har både export och import ökat varje år under decenniet. Första halvåret 2012 minskade Sveriges varuexport med 0,2 procent i volym och 0,5 procent i värde jämfört med motsvarande period 2011. Under samma period minskade varuimporten med 1,8 procent i volym och 1,9 procent i värde.2

4.1 Sveriges export och import av varor Första halvåret 2012 uppgick värdet av Sveriges varuexport till 607 miljarder kronor och varuimporten uppgick till 563 miljarder kronor. Handelsnettot för perioden uppgick till 44 miljarder, vilket var 7,6 miljarder mer än första halvåret 2011. 2

Med volymutvecklingen avses värdeförändring rensad för prisförändringar (dvs. i fasta priser). Med värdeutvecklingen avses värdeförändring i löpande priser.

Sida 7(39) Enligt preliminär statistik från SCB visar utfallet över Sveriges handelsnetto för varuhandeln under juli 2012 ett överskott på 3,7 miljarder kronor, vilket är 3,7 miljarder kronor mindre än under juli 2011. Varuexporten uppgick preliminärt under juli 2012 till 87,6 miljarder kronor. Varuimporten uppgick under samma månad till 83,9 miljarder. 4.1.1 Geografisk fördelning Tabell 4.1 Sveriges utrikeshandel med varor, miljarder kr 2008

2009

2010

2011 1 213,9 680,7 533,3

2011 1 hå 610,1 344,1 266,0

2012 1 hå 607,1 345,5 261,6

Export intra-EU(27) extra-EU(27)

1 194,4 716,8 477,6

995,1 580,5 414,6

1 138,2 650,0 488,1

Import intra-EU(27) extra-EU(27)

1 097,9 768,0 329,9

911,4 627,3 284,1

1 069,4 724,0 345,5

1 141,6 785,0 356,6

573,7 395,7 178,0

563,1 383,4 179,7

Förändring (%) -0,5 0,4 -1,6 -1,9 -3,1 0,9

Anm: Import från intra-EU(27) enligt avsändningsland. Källa: SCB

Europa utgör Sveriges i särklass största exportmarknad. Första halvåret 2012 tog Europa som helhet emot 72 procent av Sveriges totala export. EU:s värdeandel uppgick samtidigt till 57 procent. Inom EU ökade exporten till alla de största mottagarländer, som till exempel Tyskland, Storbritannien, Danmark och Finland samtidigt som exporten minskade till flertalet av de mindre mottagarländerna. I handeln till Europeiska länder utanför EU ökade exporten till Norge och Schweiz, med 7,8 respektive 31 procent, medan exporten sjönk till Ryssland och Turkiet, med 13 respektive 20 procent. Diagram 4.1

Svensk export Exportandelar fördelade på regioner efter bestämmelseland 1 hå 2011 1 hå 2012 60

Andel (%)

50

40

30

20

10

0 EU(27)

Övriga Europa

Afrika

Amerika

Asien

Oceanien m fl

Sida 8(39) Exporten till Afrika minskade under perioden med 9,7 procent och utgjorde första 2012 års första halvår 3,2 procent av Sveriges totala export. Av de tre största afrikanska mottagarna av Svensk export, ökade exporten kraftigt till Egypten, med 30 procent och minskade med 5,6 respektive 17 procent till Sydafrika och Nigeria. Exporten till Asien minskade under perioden med 5,3 procent och första halvåret 2012 utgjorde den 12 procent av Sveriges totala export. Kina är Sveriges största asiatiska exportmarknad och tar emot 3,3 procent av Sveriges export. Mellan första halvåret 2011 och motsvarande period 2012 ökade exporten till Kina med 0,5 procent. Efter Kina, bland de största asiatiska mottagarna av svensk export, kommer Japan med 1,5 procent samt Saudiarabien och Indien med en procent vardera. Medan exporten till Japan och Saudiarabien ökade med 23 respektive 5,5 procent minskade Indienexporten med 23 procent mellan första halvåret 2011 och motsvarande period 2012. Sveriges export till Amerika som helhet minskade i värde med 2,7 procent jämfört med första halvåret 2011. Exporten till Nordamerika minskade med 2,4 procent och till Central- och Sydamerika med 3,4. Värdet av den svenska importen minskade med 1,9 procent från första halvåret 2011 och motsvarande period 2012. Hela 85 procent av Sveriges import kommer från Europa och 68 procent från EU(27). Medan EU(27) och Afrika minskade sina andelar av Sveriges totala import, ökade importandelarna från Övriga Europa och Amerika. Andelen av Sveriges import som kom från Asien och Oceanien var oförändrad. Diagram 4.2

Svensk import Importandelar fördelade på regioner efter avsändningsland 1 hå 2011 1 hå 2012 80 70

Andel (%)

60 50 40 30 20 10 0 EU(27)

Övriga Europa

Afrika

Amerika

Asien

Oceanien m fl

Importen från hela Amerika ökade med 3,3 procent från första halvåret 2011 till första halvåret 2012. Medan importen från Nordamerika ökade med 6,6 procent, minskade importen från Central- och Sydamerika med 4,6 procent. Bland de

Sida 9(39) nordamerikanska länderna ökade importen från Kanada med hela 19 procent och från USA med 5,7 procent. Asienimporten, som står för 9,4 procent av total import, var oförändrad under perioden. Importen från Sydkorea, som i det närmaste halverades under helåret 2011, ökade första halvåret 2012 med 15 procent, jämfört med motsvarande period 2011. Kina och Japan var första halvåret 2012 de enda två asiatiska länder med en andel av den svenska importen på över en procent. Importen från Kina ökade med 2,7 procent medan importen från Japan minskade med 8,4 procent jämfört första halvåret 2011. 4.1.2 Fördelat på varugrupper Statistik över utrikeshandeln fördelad på varuområden visar att exporten av verkstadsvaror, som minskade mycket kraftigt under krisåret 2009 för att därefter återhämtade sig starkt under 2010 och 2011, åter föll första halvåret 2012. Från första halvåret 2011 till motsvarande period 2012 minskade exporten av verkstadsvaror med 5,5 procent i volym och 5,8 procent i värde. Gruppen verkstadsvaror är Sveriges största både export- och importvarugrupp och består till största delen av maskiner, elektro- och telekomvaror samt alla typer av fordon och optiska produkter. Exporten av mineralvaror, bestående bland annat av malmer, järn och stålprodukter ökade under perioden med 3,2 procent i volym och minskade med 0,6 procent i värde. Exporten av mineralvaror stod 2011 för 12 procent av Sveriges totala export. Tabell 4.2. Utrikeshandelns volymutveckling

Förändring (%)

Värdeandel 2011 Export Import 10,6 11,9 11,4 8,0 46,4 11,7

2,9 9,3 12,3 14,3 42,0 19,2

100,0

100,0

Skogsvaror Mineralvaror Kemivaror Energivaror Verkstadsvaror Övriga varor Totalt, volym Totalt, värde

Volymutveckling för Volymutveckling för Export Import 2011 1 kv 2 kv 1-2 kv 2011 1 kv 2 kv 1-2 kv 2012 2012 2012 2012 2012 2012 -1,0 2,2 -0,5 0,8 1,5 -0,1 -0,1 -0,1 10,3 11,3 -4,8 3,2 7,4 7,3 -9,7 -1,8 2,9 -9,9 7,4 -1,3 1,8 5,7 -6,9 -0,9 -1,6 16,4 21,8 19,1 -3,9 -7,0 9,6 0,8 15,7 -4,1 -6,8 -5,5 13,8 -1,9 -6,0 -4,0 2,0 5,4 5,7 5,5 5,2 0,5 0,0 0,2 8,6 0,4 -0,7 -0,2 7,3 -0,2 -3,3 -1,8 6,7 -0,1 -0,9 -0,5 6,7 0,2 -3,8 -1,9

Anm: Förändring i % från motsvarande period föregående år. Källa: SCB

För varugruppen kemivaror, som bland annat innehåller läkemedel och grundämnen, minskade exporten från första halvåret 2011 till motsvarande period 2012 med 1,3 procent i volym och minskade med 0,3 räknat i värde. Exporten av skogsvaror ökade med 0,8 procent i volym och minskade med 2,4 procent i värde. Energivaruexporten ökade i volym med 19 procent och med 27 procent i värde från första halvåret 2011 till motsvarande period i år. Varuimporten minskade första halvåret 2012 både räknat i volym och värde. Importen av kemivaror minskade med 0,9 procent i volym och var oförändrad i

Sida 10(39) värde. Verkstadsvaror minskade med 4,0 procent i volym och 4,9 procent i värde jämfört med första halvåret 2012. Skogsvaruimporten minskade samtidigt med 0,1 respektive 1,3 procent och mineralvaror med 1,8 procent i volym och 10 procent i värde. Importen av energivaror ökade med 0,8 procent i volym och 8,4 procent i värde. Gruppen övriga varor ökade med 0,2 procent i volym och 0,1 procent i värde jämfört med första halvåret 2011. För det svenska exportvärdet fördelat på varuområden minskade andelen för skogs- och verkstadsvaror första halvåret 2012. Kemi- och mineralvarorna behöll sin värdeandel av den svenska exporten medan energivaror och gruppen övriga varor ökade sina. Diagram 4.3

Svensk export Exportandelar fördelade på varuområden 1 hå 2011

1 hå 2012

60

50

Andel (%)

40

30

20

10

0 Skog

Mineral

Kemi

Energi

Verkstad

Övrigt

För importen minskade mineral- och verkstadsvaror sina värdeandelar. Medan skogsvarornas andel förblev konstant ökade övriga varugrupper sina.

Sida 11(39) Diagram 4.4

Svensk import Importandelar fördelade på varuområden 1 hå 2011 1 hå 2012 50

40

Andel (%)

30

20

10

0 Skog

Mineral

Kemi

Energi

Verkstad

Övrigt

4.1.3 Nettoexport av varor Sveriges nettoexportintäkter kommer från länder utanför EU. Handeln med EU gav första halvåret 2012 ett exportunderskott på 38 miljarder kronor, 14 miljarder mindre än motsvarande period 2011. Även exportöverskottet gentemot länder utanför EU minskade under perioden, från 88 miljarder första halvåret 2011 till 82 miljarder första halvåret 2012. Sveriges totala exportöverskott uppgick första halvåret 2012 till 44 miljarder kronor 7,6 miljarder mer än första halvåret 2011. Diagram 4.5

Sveriges nettoexport Nettoexport

intra-EU(27)

extra-EU(27)

200 150

Mdr SEK

100 50 0 -50 -100 -150 2001

2002

2003

2004

2005

2006

2007

2008

2009

2010

2011

1 hå 2011

1 hå 2012

Sida 12(39) Då statistiken i EU:s Intrastat inte redovisar ursprungsland för import via annat EU-land, överskattar statistiken för import från EU den faktiska importen, efter 1994. På samma sätt underskattas importen från länder utanför EU eftersom denna i importstatistiken redovisas med avsändningsland i EU som svensk motpart. 4.1.4 Nettoexport fördelat efter varugrupp De traditionella svenska exportvarorna, skogsvaror och verkstadsvaror, var de varugrupper som gav störst nettoexportintäkter under första halvåret 2012. Skogsvaror, dvs. trä, papper och pappersmassa svarade för en nettoexport på 48 miljarder kronor, en minskning med 2,8 procent jämfört med första halvåret 2011. Verkstadsindustrin stod för ett positivt bidrag till exportnettot på 38 miljarder kronor, vilket utgör en minskning med 11 procent jämfört med motsvarande period 2011. Även mineralvaror bidrog positivt till det svenska exportöverskottet, ett positivt bidrag som dessutom ökade med hela 28 procent från första halvåret 2011 till motsvarande period i år. Energivaror, kemivaror och övriga varor gav däremot ett negativ bidrag till nettoexporten första halvåret 2012. Diagram 4.6

Sveriges nettoexport Fördelning på varuområden 1 hå 2011

1 hå 2012

60 50 40 30

Mdr SEK

20 10 0 -10 -20 -30 -40 -50 Skog

Mineral

Kemi

Energi

Verkstad (inkl bilar)

Övrigt

Sida 13(39) Tabell 4.3. Viktiga varuområdens bidrag till nettoexporten Miljarder kr

Skogsvaror Mineralvaror Järn och stål Kemivaror Läkemedel Energivaror Verkstadsvaror Maskiner Elektrovaror och telekom Vägfordon Övriga varor Livsmedel TOTAL

2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 87,5 94,6 96,1 96,9 94,7 96,7 95,3 21,1 22,9 11,5 26,4 16,7 30,2 38,8 19,4 22,3 18,2 21,8 10,7 16,7 18,2 14,6 20,5 7,8 0,9 13,7 11,2 -1,9 33,3 40,8 34,4 32,1 36,7 36,7 27,6 -45,2 -53,1 -52,0 -64,6 -40,4 -57,6 -66,5 118,7 121,3 105,3 106,3 65,9 57,9 84,1 54,8 64,6 72,8 69,6 58,9 60,5 70,7 12,9 5,7 -9,4 -4,0 -8,9 -17,5 -16,5

1 hå 1 hå 2011 2012 49,3 47,9 18,4 23,6 11,1 9,8 -0,6 -0,8 15,4 12,8 -34,8 -29,2 42,4 37,8 35,3 38,9 -7,4 -12,4

43,1 44,5 41,7 38,9 6,8 4,3 21,4 10,0 11,3 -53,2 -56,8 -63,5 -69,4 -66,8 -69,7 -77,4 -19,2 -16,1 -28,2 -32,4 -35,8 -40,4 -42,8 -41,4 -44,9 -4,0 -3,0 143,5 149,4 105,2 96,5 83,8 68,7 72,3 36,4 44,0

Nettoexporten har som tidigare påpekats minskat betydligt på senare år. Det är framförallt verkstadsvarornas bidrag till nettoexporten som minskat. Inom varugruppen är det elektrovaror och telekomutrustning samt vägfordon som minskat sina bidrag till nettoexporten. Första halvåret 2012 minskade bidraget från verkstadsvaror jämfört med motsvarande period 2011 med 4,6 miljarder kronor. 4.1.5 Nettoexporten av personbilar Första halvåret 2012 gav svensk handel med personbilar ett exportunderskott på 2,0 miljarder kronor, 1,3 miljarder mindre än motsvarande period 2011. 2009 var det första helår sedan 1977 som svensk personbilsimport var större än personbilsexporten. Även under 2010 och 2011 har personbilshandeln visat ett negativt exportnetto. Första halvåret 2012 minskade både export och import av personbilar, exporten med 0,7 miljarder kronor och importen med 2,1 miljarder. Till skillnad från nettoexporten av personbilar till hela världen, som varit positiv under många år, har personbilsnettot till den inre marknaden nästan regelmässigt varit negativ under det senaste decenniet. Första halvåret 2012 exporterades bilar från Sverige till andra EU-länder till ett värde av 11,1 miljarder kronor. Värdet på de personbilar som importerades till Sverige från andra EU-medlemmar uppgick till knappt 21 miljarder kronor vilket innebar att underskottet i personbilshandeln med andra EU-länder uppgick till 9,5 miljarder kronor, vilket är 0,8 miljarder mindre än första halvåret 2011.

Sida 14(39) Tabell 4.4. Sveriges export och import av personbilar SITC 781.2 Personbilar Miljarder kr, ej bortfallsjusterade värden

Totalt Export

2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 1 hå 2011 1 hå 2012

Import

52,4 59,3 60,7 68,3 69,3 54,8 33,3 38,3 44,3 22,5 21,8

Netto

29,9 34,9 39,0 46,1 48,7 39,6 34,1 47,4 50,8 25,9 23,8

22,4 24,4 21,7 22,2 20,6 15,3 -0,8 -9,1 -6,6 -3,4 -2,0

EU (27) Export

Import

19,9 30,0 31,0 39,7 37,9 31,5 19,0 19,5 23,5 12,7 11,1

25,3 28,9 32,2 37,0 40,3 32,6 28,8 41,1 44,8 22,9 20,6

Netto -5,4 1,1 -1,1 2,7 -2,4 -1,0 -9,7 -21,5 -21,3 -10,2 -9,5

Diagram 4.7

Sveriges handel med personbilar SITC 781.2 - Personbilar Export

Import

Netto

80 70 60 50

Mdr SEK

40 30 20 10 0 -10 -20 2003

2004

2005

2006

2007

2008

2009

2010

2011

1 hå 2011

1 hå 2012

4.1.6 Nettoexporten av läkemedel De läkemedelsföretag som är verksamma i Sverige ger ett allt mindre bidrag till det svenska exportöverskottet. Första halvåret 2012 utgjorde läkemedelsexporten 4,6 procent av värdet av den totala svenska varuexporten. Handeln med läkemedel gav under perioden ett exportöverskott på 13 miljarder kronor, en minskning av nettobidraget med 17 procent från 15 miljarder kronor första halvåret 2011.

Sida 15(39) Tabell 4.5. Sveriges export och import av läkemedel SITC 54 medicinska och farmaceutiska produkter Miljarder kr, ej bortfallsjusterade värden

2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 1 hå 2011 1 hå 2012

Totalt Export

53,1 52,9 53,7 64,2 58,7 59,6 67,8 66,2 57,6 30,2 27,7

Import 18,0 18,2 20,6 23,5 24,5 27,4 31,0 29,5 29,9 14,8 14,9

EU (27) Netto Export 35,2 34,6 33,1 40,7 34,2 32,3 36,8 36,7 27,7 15,4 12,8

27,7 24,4 27,2 31,6 34,3 34,3 39,9 39,2 29,9 15,3 15,1

Import 14,5 14,7 17,2 19,5 20,7 22,2 23,2 23,4 23,6 11,4 12,1

Netto

13,2 9,7 10,0 12,1 13,6 12,1 16,7 15,8 6,2 3,9 3,0

Diagram 4.8

Sveriges handel med läkemedel

SITC 54 - Läkemedel och farmaceutisca produkter Export

Import

Netto

80 70 60

Mdr SEK

50 40 30 20 10 0 2003

2004

2005

2006

2007

2008

2009

2010

2011

1 hå 2011

1 hå 2012

Av de viktigaste mottagarländerna för svensk läkemedelsexport svarade Tyskland för 15 procent, USA för 13 procent, Belgien för 8,8 procent och Storbritannien för 7,8 procent av det totala svenska exportvärdet för läkemedel under första halvåret 2012. Den sammanlagda svenska exporten av läkemedel uppgick första halvåret 2012 till 28 miljarder kronor varav 55 procent gick till andra EU-länder.

Sida 16(39)

4.2 Sveriges varuhandel med den inre marknaden3

4.2.1 Export Sveriges export till de övriga EU-medlemmarna uppgick första halvåret 2012 till 345 miljarder kronor, 57 procent av Sveriges totala export på 607 miljarder kronor. Tyskland, Storbritannien, Danmark och Finland är de största mottagarländerna inom EU med ett gemensamt exportvärde på 183 miljarder kronor, vilket motsvarar 53 procent av den totala exporten till EU. Exporten till hela den inre marknaden, dvs. EU(27), Island, Liechtenstein och Norge, utgjorde under perioden 67 procent av Sveriges totala export. Den svenska exporten ökade i värde mellan första halvåret 2011 och motsvarande period 2012 till alla de stora mottagarländer inom EU. Den största värdeökningen skedde i exporten till Storbritannien som ökade med 3,6 miljarder kronor, följt av Danmark och Finland som ökade med 1,9 respektive 1,8 miljarder kronor.

Diagram 4.9

Svensk export till EU(27) Andelar av total export till EU 1 hå 2011 1 hå 2012 20 18 16 14

Andel (%)

12 10 8 6 4 2 0

3

I vissa fall används termerna utförsel och införsel används istället för export och import för handel på EU:s inre marknad. För att underlätta läsning av rapporten används här termerna export och import för all internationell handel.

Sida 17(39) Diagram 4.10

Svensk export till EU(27) Värde för resp land 1 hå 2011

1 hå 2012

70 60

Mdr SEK

50 40 30 20 10 0

Exporten minskade under första halvåret 2012 till flertalet av Sveriges mindre europeiska exportmarknader. Till exempel minskade exporten kraftigt till de länder som drabbats av den så kallade skuldkrisen. Värst drabbad var exporten till Grekland som minskade med 35 procent. Exporten till Italien, Portugal och Spanien minskade med 17, 16 respektive 20 procent. Sammantaget utgör exporten till Grekland, Italien, Portugal och Spanien 7,9 procent av Sveriges export till EU(27) och 4,5 procent av Sveriges totala export.

Sida 18(39) Tabell 4.6. Sveriges export till EU och den inre marknaden 1 halvåret 2012 Export till Tyskland Storbritannien Danmark Finland Nederländerna Frankrike Belgien Polen Italien Spanien Estland Österrike Tjeckien Ungern Irland Portugal Litauen Lettland Grekland Slovakien Rumänien Bulgarien Slovenien Luxemburg Malta Cypern Ospec i EU EU totalt

Exportvärde mdr SEK 61,1 46,4 37,9 37,5 30,4 29,1 28,7 16,2 13,9 9,7 5,6 5,2 4,1 3,0 2,7 2,6 2,3 1,7 1,2 1,0 0,9 0,5 0,5 0,4 0,3 0,1 2,2 345,5

Exportandel i % av total export 10,1 7,7 6,2 6,2 5,0 4,8 4,7 2,7 2,3 1,6 0,9 0,9 0,7 0,5 0,5 0,4 0,4 0,3 0,2 0,2 0,2 0,1 0,1 0,1 0,0 0,0 0,4 56,9

Värdeförändring i % från 1 hå 2011 1 8 5 5 0 1 2 2 -17 -20 2 -4 -1 5 1 -16 -19 -2 -35 -26 -6 -14 -7 -15 61 -55 1 0

Norge Island Norden

60,0 0,8 136,2

9,9 0,1 22,4

8 4 6

Liechtenstein Inre marknaden

0,0 406,3

0,0 66,9

-1 1

Övriga länder Totalt

200,7 607,1

33,1 100,0

-4 0

Sida 19(39) 4.2.2 Import Svensk import från EU svarade under första halvåret 2012 för 68 procent, eller 383 miljarder kronor, av den totala importen på 563 miljarder kronor. Tyskland, Danmark, Storbritannien och Nederländerna är de EU-länder från vilka Sverige importerar mest. Första halvåret 2012 år utgjorde det totala värdet för den svenska importen från dessa länder 57 procent av importen från EU. Hela 77 procent av Sveriges import härrörde från den inre marknaden. Diagram 4.11

Svensk import från EU(27) Andelar av total import från EU 1 hå 2011 1 hå 2012 30 25

Andel (%)

20 15 10 5 0

Diagram 4.12

Svensk import från EU(27) Värde för resp avsändningsland 1 hå 2011 1 hå 2012 120 100

Mdr SEK

80 60 40 20 0

Sida 20(39) Av Sveriges fem största leverantörsländer inom EU minskade importen från Tyskland och Finland med 5,9 respektive 9,7 procent. Importen ökade från Danmark och Nederländerna med 0,7 respektive 5,9 procent och från Storbritannien med hela 12 procent. Tabell 4.7. Sveriges import från EU och den inre marknaden 1 halvåret 2012 Import från Tyskland Danmark Storbritannien Nederländerna Finland Frankrike Belgien Italien Polen Irland Spanien Estland Tjeckien Österrike Slovakien Ungern Litauen Lettland Portugal Rumänien Luxemburg Slovenien Grekland Bulgarien Cypern Malta EU totalt

Importvärde mdr SEK 98,4 46,5 37,7 36,5 27,9 24,8 22,4 16,3 16,0 8,9 8,0 7,3 6,9 6,0 3,8 3,5 3,2 2,5 2,1 1,4 1,2 0,7 0,7 0,3 0,1 0,1 383,4

Importandel i % av total import 17,5 8,3 6,7 6,5 5,0 4,4 4,0 2,9 2,8 1,6 1,4 1,3 1,2 1,1 0,7 0,6 0,6 0,5 0,4 0,3 0,2 0,1 0,1 0,1 0,0 0,0 68,1

Värdeförändring i % från 1 hå 2011 -6 1 12 6 -10 -8 -2 -5 -3 -9 -1 -36 -4 -8 -3 5 10 10 0 18 2 -15 -22 -32 3 48 0

Norge Island Norden

50,8 0,1 125,3

9,0 0,0 22,3

0 -13 -2

Liechtenstein Inre marknaden

0,0 434,3

0,0 77,1

-5 -3

Övriga länder Totalt

128,7 563,1

22,9 100,0

1 -2

Sida 21(39)

4.3 Sveriges varuhandel med länder utanför EU Sveriges varuhandel med länder utanför EU (27), dvs. med tredje land, svarade för 43 procent av det totala exportvärdet och 32 procent av värdet av den totala importen 4 under första halvåret 2012. 4.3.1 Svensk export Diagram 4.13

Regional fördelning av svensk export efter bestämmelseland Andel av total export 1 hå 2012 EU(27) 57%

Övriga Europa 15% Oceanien m fl 3% Asien 12%

Amerika 10%

Afrika 3%

Exporten till Övriga Europa (dvs. Europa utanför EU(27)) stod för 15 procent av det totala svenska exportvärdet. I denna grupp var Norge det i särklass största mottagarlandet med 9,9 procent av Sveriges totala exportvärde, följt av Ryssland, Schweiz och Turkiet med mellan en till två procent vardera. Mellan första halvåret 2011 och motsvarande period i år ökade exporten till Norge och Island med 7,8 respektive 3,7 procent. Ännu mer ökade exporten till Gibraltar, Kroatien och Schweiz, med hela 50, 35 respektive 31 procent. Exporten till Ryssland, Turkiet och Ukraina minskade med 13, 20 respektive 10 procent. Från den ryska ekonomiska krisen 1999 fram till 2008 ökade Sveriges export till Ryssland med 600 procent. Under den globala ekonomiska krisen 2008-2009 föll exporten kraftigt. Trots en stark ökningstakt den senaste tiden hade exportvärdet för 2011 inte nått upp till 2008 års värde. Första halvåret 2012 minskade exporten till Ryssland med 13 procent jämfört med motsvarande period 2011.

4

Import efter avsändningsland.

Sida 22(39) Tabell 4.8. Svensk exportutveckling till Europa utanför EU Miljarder kr och procentuell andel av total export

Övriga Europa varav: Gibraltar Island Kroatien Norge Ryssland Schweiz Turkiet Ukraina

Värde Andel (%) Värdeföränd1 hå 2011 1 hå 2012 1 hå 2011 1 hå 2012 ring (%) 89,6 92,6 14,7 15,3 3 1,0 0,8 0,6 55,7 13,8 5,8 8,4 1,8

0,2 0,1 0,1 9,1 2,3 1,0 1,4 0,3

1,6 0,8 0,8 60,0 12,0 7,6 6,7 1,6

0,3 0,1 0,1 9,9 2,0 1,3 1,1 0,3

50 4 35 8 -13 31 -20 -10

Diagram 4.14

Sveriges varuhandel med Ryssland 2001 - 1 hå 2012 Export

Import

70

60

Mdr SEK

50

40

30

20

10

0 2001

2002

2003

2004

2005

2006

2007

2008

2009

2010

2011

1 hå 2011 1 hå 2012

Sveriges export till hela Amerika minskade med 1,7 miljarder kronor mellan första halvåret 2011 och motsvarande period i år. USA är Amerikas absolut största mottagare av svensk export. Första halvåret 2012 utgjorde USA Sveriges fjärde största exportmarknad, samma position som under motsvarande period 2011. Sveriges export till USA minskade under perioden med 3,5 procent eller 1,4 miljarder kronor. Så sent som 2005 utgjorde USA Sveriges största exportmarknad men under perioden 2005 till 2011 minskade USA:s exportandel från 11 till 6,3 procent. Första halvåret 2012 utgjorde USAexporten 6,5 procent av Sveriges totala export. Brasilien och Kanada, våra näst största och tredje största amerikanska exportmarknader, utgör vardera omkring en procent av svensk export. Exporten ökade med 4,5 procent till

Sida 23(39) Brasilien och med 9,4 procent till Kanada, jämfört med första halvåret 2011. Exporten till Nordamerika minskade första halvåret 2012 med 2,4 procent och till Central- och Sydamerika med 3,4 procent. Tabell 4.9. Svensk exportutveckling till Amerika Miljarder kr, andel i % av total export

Nordamerika varav: Kanada USA Central- och Sydamerika varav: Argentina Brasilien Chile Colombia Mexiko Peru Totalt

Värde Andel (%) Värdeföränd1 hå 2011 1 hå 2012 1 hå 2011 1 hå 2012 ring (%) 46,6 45,4 7,6 7,5 -2 5,0 41,1

5,5 39,7

0,8 6,7

0,9 6,5

9 -4

16,4

15,9

2,7

2,6

-3

0,9 6,0 1,4 0,8 2,7 1,1 63,0

0,9 6,3 1,6 0,6 3,2 1,1 61,3

0,1 1,0 0,2 0,1 0,4 0,2 10,3

0,2 1,0 0,3 0,1 0,5 0,2 10,1

9 5 11 -17 21 -3 -3

Diagram 4.15

Sveriges varuhandel med USA 2001 - 1 hå 2012 Export

Import

120

100

Mdr SEK

80

60

40

20

0 2001

2002

2003

2004

2005

2006

2007

2008

2009

2010

2011

1 hå 2011 1 hå 2012

Sida 24(39) Diagram 4.16

Sveriges varuhandel med Asien 2001 - 1 hå 2012 Export

Import

180 160 140

Mdr SEK

120 100 80 60 40 20 0 2001

2002

2003

2004

2005

2006

2007

2008

2009

2010

2011

1 hå 2011 1 hå 2012

Tabell 4.10. Svensk exportutveckling till Asien Miljarder kr. Andel i % av total export.

När- och Mellanöstern varav: Förenade Arabemiraten Iran Israel Saudiarabien Övriga Asien varav: Hongkong Indien Indonesien Japan Kina Singapore Sydkorea Thailand Totalt

Värde Andel (%) Värdeför1 hå 2011 1 hå 2012 1 hå 2011 1 hå 2012 ändring (%) 16,6

15,3

2,7

2,5

-8

2,0 2,7 1,8 5,8 60,8

2,4 0,5 1,6 6,1 58,0

0,3 0,4 0,3 1,0 10,0

0,4 0,1 0,3 1,0 9,5

17 -80 -8 6 -5

2,2 7,6 2,3 7,3 19,6 3,7 4,6 5,3 77,4

2,8 5,8 2,8 9,0 19,7 3,5 4,3 2,9 73,2

0,4 1,2 0,4 1,2 3,2 0,6 0,7 0,9 12,7

0,5 1,0 0,5 1,5 3,3 0,6 0,7 0,5 12,1

28 -23 19 23 1 -6 -5 -45 -5

De största asiatiska mottagarländerna för svensk export första halvåret 2012 var Kina, Japan, Saudiarabien, Indien och Sydkorea, i nämnd ordning. Kina ensamt tog emot svensk export till ett värde av nästan 20 miljarder kronor eller 27

Sida 25(39) procent av den totala exporten till Asien. Första halvåret 2012 minskade exporten till Asien med 5,3 procent jämfört med motsvarande period 2011. 4.3.2 Svensk import Diagram 4.17 Regional fördelning av svensk import efter avsändningsland Andel av total import 1 hå 2012

EU(27) 68%

Oceanien m fl 0% Asien 9% Amerika Afrika 5% 1%

Övriga Europa 17%

Övriga Europa, utanför EU, svarade första halvåret 2012 för 17 procent av Sveriges import. I värde ökade den svenska importen från Övriga Europa med 2,5 procent. Norge var största leverantör med ett importvärde på 9,0 procent av den totala importen. Importen från Ryssland ökade med 7,8 medan importen från Norge var oförändrad. Tabell 4.11. Svensk importutveckling från övriga Europa utanför EU Miljarder kr. Andel i % av total import.

Övriga Europa varav Norge Ryssland Schweiz Turkiet *

Avsändningsland Värde Andel 1 hå 1 hå 1 hå 2011 2012 2011 92,6 95,0 16,1 50,6 31,0 4,7 4,3

50,8 33,4 5,1 4,5

8,8 5,4 0,8 0,8

Värdeför1 hå ändring (%) 2012 16,9 3 9,0 5,9 0,9 0,8

0 8 8 4

Ursprungsland* Värde 1 hå 1 hå 2011 2012 90,2 92,7 48,2 31,4 4,4 4,4

Den del av importen som införs via andra EU-länder har ingen uppgift om ursprungsland.

47,7 34,9 4,4 4,5

Den kraftiga ökningen av importen från Ryssland beror till stor del på en större importvolym och högre världsmarknadspris för råolja. Importen av olja och oljeprodukter står för 83 procent av Sveriges import från Ryssland och råoljeimporten från Ryssland står för drygt hälften av Sveriges totala råoljeimport.

Sida 26(39) USA är det största amerikanska leverantörslandet för svensk import och det enda med en andel över en procent av Sveriges totala importvärde. Tabell 4.12. Svensk importutveckling från Amerika Miljarder kr. Andel i % av total import.

Nordamerika varav Kanada USA Central- och Sydamerika varav Argentina Brasilien Chile Peru Venezuela Totalt *

Avsändningsland Värde Andel Värdeför1 hå 1 hå 1 hå 1 hå ändring (%) 2011 2012 2011 2012 19,5 20,8 3,4 3,7 7

Ursprungsland* Värde 1 hå 1 hå 2011 2012 19,7 21,5

1,4 18,1

1,6 19,2

0,2 3,2

0,3 3,4

19 6

1,4 18,2

1,8 19,7

8,2

7,8

1,4

1,4

-5

8,4

8,7

0,3 2,1 1,3 1,3 1,7 27,7

0,4 2,2 0,4 0,9 2,3 28,6

0,1 0,4 0,2 0,2 0,3 4,8

0,1 0,4 0,1 0,2 0,4 5,1

43 1 -67 -32 35 3

0,3 2,2 1,3 1,3 1,7 28,1

0,4 2,3 0,4 0,9 2,3 30,1

Den del av importen som införs via andra EU-länder har ingen uppgift om ursprungsland.

Mellan första halvåret 2011 och motsvarande period i år ökade importen från USA med 5,7 procent. USA utgjorde under perioden Sveriges elfte största leverantörsland, samma position som under motsvarande period 2011. Tabell 4.13. Svensk importutveckling från Asien

Miljarder kr. Andel i % av total import.

Avsändningsland Värde Andel 1 hå 1 hå 1 hå 2011 2012 2011 När- och Mellanöstern 1,3 1,5 0,2 Varav Israel 0,5 0,6 0,1 Saudiarabien 0,3 0,4 0,1 Övriga Asien varav Hongkong Indien Japan Kina Sydkorea Taiwan Totalt *

Värdeför1 hå ändring (%) 2012 0,3 12 0,1 0,1

10 25

Ursprungsland* Värde 1 hå 1 hå v 2011 2012 1,6 1,4

51,3

51,3

8,9

9,1

0

0,5 0,3 55,8

3,9 3,3 7,4 20,6 4,1 2,8 52,6

4,0 2,8 6,7 21,1 4,7 2,8 52,8

0,7 0,6 1,3 3,6 0,7 0,5 9,2

0,7 0,5 1,2 3,8 0,8 0,5 9,4

2 -17 -8 3 15 -1 0

1,4 3,4 8,6 25,0 4,2 3,8 57,3

Den del av importen som införs via andra EU-länder har ingen uppgift om ursprungsland.

0,6 0,4 56,0 1,5 2,8 8,1 25,8 3,4 4,0 57,4

Sida 27(39) Importvärdet från Asien var i princip oförändrat mellan första halvåret 2011 och motsvarande period i år. Medan importen ökade från Hongkong, Kina och Sydkorea, med 2,1, 2,7 respektive 15 procent minskade importen från Indien, Japan och Taiwan med 17, 8,4 respektive 1,3 procent under perioden. Hongkong fungerar även som utskeppningshamn för export från andra Asiatiska länder till Sverige, vilket syns vid en värdejämförelse mellan avsändningsland och ursprungsland.

5 Tjänstehandeln5 Första halvåret 2012 ökade överskottet i den svenska tjänstehandeln med hela 17 procent jämfört med motsvarande period 2011. Både export och import av tjänster ökade, tjänsteexporten med starka 9,3 procent och tjänsteimporten med 6,7 procent. Medan värdet på tjänsteexporten uppgick till 249 miljarder kronor första halvåret 2012, var värdet på tjänsteimporten 181 miljarder. Tabell 5.1. Sveriges tjänsteexport 2004 – 1 hå 2012

Miljarder kr

2004 Transporter Resor Övriga tjänster Total tjänsteexport

2005

2006

2007

2008

2009

2010

2011

58,7 64,9 67,4 73,8 82,8 75,9 73,8 73,2 41,5 50,7 61,5 73,5 73,8 78,5 79,6 89,4 177,3 201,5 228,6 274,1 303,9 289,9 306,0 321,6 277,5 317,2 357,6 421,5 460,5 444,3 459,3 484,1

1 hå 1 hå 2011 2012 33,9 36,0 38,1 48,2 156,2 165,1 228,1 249,3

Källa: SCB

Tabell 5.2. Sveriges tjänsteimport 2004 – 1 hå 2012

Miljarder kr

2004 Transporter Resor Övriga tjänster Total tjänsteimport

2005

2006

2007

2008

2009

2010

2011

36,8 42,9 47,8 52,0 59,4 52,4 55,0 52,9 73,3 78,7 82,8 91,7 96,7 91,1 95,5 102,5 130,9 141,0 158,1 175,4 197,1 203,0 189,2 201,2 241,0 262,6 288,6 319,2 353,2 346,5 339,7 356,6

1 hå 1 hå 2011 2012 24,7 26,2 49,5 52,4 95,4 102,4 169,6 181,0

Källa: SCB

Tabell 5.3. Sveriges tjänstehandel, netto, 2004 – 1 hå 2012

Miljarder kr

Transporter Resor Övriga tjänster Total tjänstehandel, netto

2004

2005

2006

2007

2008

21,9 -31,8 46,4 36,5

22,0 -28,0 60,6 54,6

19,6 21,8 23,5 -21,2 -18,2 -22,9 70,5 98,7 106,8 68,9 102,3 107,3

2009

2010

2011

23,4 18,8 20,3 -12,6 -15,9 -13,1 86,9 116,8 120,4 97,7 119,6 127,5

1 hå 2011 9,2 -11,4 60,7 58,5

1 hå 2012 9,9 -4,2 62,7 68,3

Källa: SCB

Det minskade underskottet i nettoexporten av resor första halvåret 2012 var starkt bidragande till den stora ökningen i överskott för tjänstehandeln. Un5

I statistiken delas tjänstehandeln vanligtvis upp i transporter, resor och övriga tjänster. Gruppen övriga tjänster delas i sin tur upp i kommunikation, byggtjänster, försäkringar, finansiella tjänster, dataoch informationstjänster, licenser och royalties, övriga affärstjänster, offentliga tjänster samt personliga tjänster, kultur mm.

Sida 28(39) derskottet i resenettot 6 krympte med 7,2 miljarder kronor första halvåret 2012 jämfört med motsvarande period 2011. Den starka utvecklingen för resenettot tillsammans med ökningen av övriga affärstjänster, som ökade med 4,1 miljarder, bidrog till att det totala tjänstehandelsnettot ökade med nästan 10 miljarder. Diagram 5.1

Övriga tjänster, netto 1 hå 2011

1 hå 2012

35 30 25

Mdr SEK

20 15 10 5 0 -5

Övriga tjänster gav ett nettoinflöde på 62,7 miljarder kronor första halvåret 2012, vilket var 2,0 miljarder mer jämfört med första halvåret föregående år. Kommunikationstjänster och byggtjänster gav negativa handelsnetton, övriga grupper bidrog positivt till tjänstehandelns positiva netto.

6

Export av resor, även kallat resevaluta, utgörs av vad personer som besöker Sverige under en kortare tid än ett år spenderar i Sverige. Reseimport utgörs på motsvarande sätt av de utgifter som svenskar som befinner sig mindre än ett år i utlandet har i det besökta landet.

Sida 29(39) Tabell 5.4 Specifikation av Sveriges tjänstehandel Miljarder kr

2007

2008

2009

2010

2011

2011 1 hå

2012 1 hå

Export Transporter Resor Kommunikation Byggtjänster Försäkringar Finansiella tjänster Data- och informationstjänster Licenser/royalties Övriga affärstjänster Personliga tjänster, kultur m.m. Offentliga tjänster Totalt

73,8 73,5 12,0 6,5 6,3 9,1 43,9 31,9 158,6 2,2 3,6 421,5

82,8 73,8 14,4 6,8 6,8 9,4 51,5 30,8 177,0 3,4 4,0 460,5

75,9 78,5 14,5 5,2 6,4 8,5 54,9 35,0 158,4 2,8 4,1 444,3

73,8 79,6 13,2 6,1 5,8 7,6 51,9 42,1 172,5 3,0 3,8 459,3

73,2 89,4 14,1 5,9 5,9 9,9 56,7 40,5 181,9 4,0 2,6 484,1

33,9 38,1 7,0 2,5 2,9 5,0 26,5 20,5 88,6 1,8 1,4 228,1

36,0 48,2 5,8 2,7 3,0 5,1 26,3 23,2 95,5 2,0 1,4 249,3

Import Transporter Resor Kommunikation Byggtjänster Försäkringar Finansiella tjänster Data- och informationstjänster Licenser/royalties Övriga affärstjänster Personliga tjänster, kultur m.m. Offentliga tjänster Totalt

52,0 91,7 12,8 6,6 2,5 3,7 20,4 12,1 114,6 1,8 0,9 319,2

59,4 96,7 13,9 7,3 3,1 3,8 21,8 13,1 130,7 2,1 1,3 353,2

52,4 91,1 15,9 9,3 3,4 3,7 21,3 14,0 131,3 2,6 1,6 346,5

55,0 95,5 16,1 8,2 2,9 3,4 19,2 10,2 125,5 2,4 1,4 339,7

52,9 102,5 15,8 12,0 2,8 4,0 22,3 11,9 128,7 2,4 1,4 356,6

24,7 49,5 7,4 4,9 1,3 2,3 11,0 5,6 60,9 1,2 0,7 169,6

26,2 52,4 7,3 5,2 1,3 1,8 13,8 7,5 63,7 1,1 0,7 181,0

Netto Transporter Resor Kommunikation Byggtjänster Försäkringar Finansiella tjänster Data- och informationstjänster Licenser/royalties Övriga affärstjänster Personliga tjänster, kultur m.m. Offentliga tjänster Totalt

21,8 -18,2 -0,9 -0,1 3,8 5,4 23,5 19,7 44,0 0,5 2,6 102,3

23,5 -22,9 0,5 -0,6 3,6 5,6 29,7 17,7 46,3 1,3 2,6 107,3

23,4 -12,6 -1,4 -4,0 3,0 4,9 33,6 21,0 27,1 0,2 2,5 97,7

18,8 -15,9 -2,9 -2,1 2,9 4,2 32,8 31,9 47,0 0,6 2,4 119,6

20,3 -13,1 -1,6 -6,1 3,1 5,9 34,5 28,6 53,2 1,6 1,3 127,5

9,2 -11,4 -0,5 -2,4 1,6 2,7 15,5 14,9 27,7 0,6 0,7 58,5

9,9 -4,2 -1,4 -2,5 1,7 3,3 12,5 15,6 31,8 0,9 0,7 68,3

Källa: SCB

Sida 30(39)

6 Direktinvesteringar 6.1 Direktinvesteringsflöden De svenska direktinvesteringarna i utlandet 7 gav första halvåret 2012 ett utflöde på 127 miljarder kronor. Första halvåret 2011 var utflödet 14 miljarder mindre. Utländska investeringar i Sverige 8 resulterade i ett inflöde på 56 miljarder, en minskning med 9,5 miljarder från motsvarande period 2011. Resultatet blev således att nettoflödet ökade från minus 47 miljarder kronor första halvåret 2011 till minus 71 miljarder 2012. Tabell 6.1. In- och utflöden av direktinvesteringar 2007 – 1 hå 2012

Miljarder kr

2007 2008 2009 2010 2011 1 hå 2011 1 hå 2012

Källa: SCB

Inflöde 195,0 244,9 76,7 -7,3 95,5 65,8 56,3

Utflöde -262,5 -199,4 -198,3 -131,9 -177,4 -113,2 -127,0

Nettoflöde -67,6 45,5 -121,6 -139,2 -81,9 -47,4 -70,7

Både ursprunget för utländska direktinvesteringar i Sverige och riktningen för svenska direktinvesteringar i utlandet varierar kraftigt från år till år. De största aktörerna är dock oftast USA eller länder inom EU. Diagram 6.1

Utveckling av direktinvesteringar 1998 - 1 hå 2012

Inflöde

Utflöde

Netto

600 500 400 300

Mdr SEK

200 100 0 -100 -200 -300 -400 -500 1998

7 8

1999

2000

2001

2002

2003

2004

2005

2006

2007

2008

2009

2010

2011

1 hå 2011

Nettot av de investeringar respektive desinvesteringar som gjorts i utlandet av svenska företag. Nettot av de investeringar respektive desinvesteringar som utländska företag gjort i Sverige.

1 hå 2012

Sida 31(39) Tabell 6.2. Utländska direktinvesteringar i Sverige 2007 – 1 hå 2012, landfördelade, netto

Flöden, miljoner kr

2007

2008

2009

2010

2011

1 hå 2011 1 hå 2012

Direkta investeringar i Sverige Eget kapital

57 800

48 514

117 923

-11 219

-33 874

-13 148

Långfristiga lån

78 573

113 865

-109 024

3 028

25 622

36 522

6 709

6 024

76 191

55 765

-27 769

19 816

1 221

16 825

52 563 194 961

6 361 244 932

12 064 76 728

28 694 -7 265

83 941 95 503

41 215 65 809

41 713 56 343

Kortfristiga lån Återinvesterade vinstmedel Direkta investeringar i Sverige, totalt

-8 903

Utländska direkta investeringar i Sverige, landgruppsfördelade, netto Alla länder

194 961

244 932

76 728

-7 265

95 503

65 809

56 343

OECD

130 997

212 561

57 208

-28 469

41 842

54 154

12 446

EU 27

94 914

245 452

69 737

-1 668

-61 236

-13 434

46

15 646

39 092

26 006

26 051

-64 356

-62 637

-23 936

Belgien Danmark Finland Frankrike

1 254

42 794

..

200

19 848

..

-2 302

18 672

339

20 063

-4 355

18 983

5 035

-12 213

9 736

10 636

4 920

-33 171

-2 270

..

1 191

Irland

11 808

..

23 498

22 854

-1 921

-2 763

2 501

Italien

..

-3 080

..

-285

-103

..

..

33 902

91 930

1 170

795

-62 007

3 955

4 017

-14 986

7 907

409

-1 160

66 908

98 450

81 990

-2 136

-1 576

..

1 111

..

..

..

-11 939

5 834

-17 042

-8 463

-3 033

-4 629

-21 854

Tyskland

25 271

58 609

-6 584

-7 919

-1 960

..

..

Österrike

5

1 114

..

..

-18

..

..

Luxemburg Nederländerna Polen Storbritannien

Övriga

7 681

-8 147

17 297

2 674

-31 307

-50 845

-29 348

Övriga Europa

30 539

-9 469

13 879

-10 329

19 787

14 164

-4 291

0

..

..

-1 438

..

..

..

Jersey

-145

6 359

1 849

931

3 742

..

..

Norge

18 621

-38 572

15 850

-4 077

8 944

..

-552

Ryssland

-1 202

-2 580

..

-3 055

..

..

..

Schweiz

4 151

23 371

-6 565

-2 521

13 454

..

-1 076

Guernsey

9 114

1 953

2 745

-169

-6 353

14 164

-2 663

Nord- och Centralamerika

Övriga

-6 206

-3 921

-24 066

-32 850

43 228

19 222

4 385

Bermudas

-9 960

11 773

..

..

..

..

..

..

..

..

..

1 755

..

..

Caymanöarna Kanada

7 283

6 432

..

..

..

..

..

USA

2 011

-21 438

-31 461

-18 330

37 060

17 713

5 703

-5 540

-688

7 395

-14 520

4 413

1 509

-1 318

..

..

..

..

..

..

..

319

835

-2 324

8 545

-1 413

..

..

274

718

-595

730

1 076

..

..

-412

-252

-168

..

-142

..

..

784

431

-55

..

..

..

..

-327

-62

-1 506

7 815

-2 347

..

..

..

..

..

..

..

..

..

..

..

..

..

..

..

.. ..

Övriga Sydamerika Asien Japan Kina Singapore Övriga Afrika Övriga Oceanien

-287

-2 175

..

..

..

..

Australien

-170

-1 838

..

..

..

..

..

Övriga

-117

-337

..

..

..

..

..

Ej landfördelade

34 828

1 473

33 050

-2 007

-24 100

-34 310

-18 316

Återinvesterade vinstmedel

52 563

6 361

12 064

28 694

83 941

41 215

41 713

Anm. 1: Positiva värden står för nettoinflöden, d.v.s. de utländska investeringarna i Sverige överstiger desinvesteringarna. Negativa värden (utflöden) står för desinvestering, netto, d.v.s, desinvesteringarna överstiger investeringarna. För jämförelse ingår i EU (27) de nuvarande medlemsländerna även för tidigare perioder. Anm. 2: Om uppgifter för enskilda länder inte kan lämnas av sekretesskäl, har beloppen utelämnats. De ingår då i stället under Ej landfördelat. Källa: SCB

Sida 32(39) Tabell 6.3 Svenska direktinvesteringar i utlandet 2007 – 1 hå 2012, landfördelade, netto Flöden, miljoner kr

2007

2008

2009

2010

1 hå 20111 hå 2012

2011

Direkta investeringar i utlandet Eget kapital

-50 259

-7 811

-33 704

-37 475

Långfristiga lån

10 333

19 793

19 486

21 922

35 036

33 842

-8 161

Kortfristiga lån Återinvesterade vinstmedel

57 201

-17 677

53 874

-23 768

-25 527

-19 787

993

Direkta investeringar i Sverige, totalt

-179 036 -138 142 -226 415

-151 013 -63 360 -45 236 -79 782 -179 111 -93 547 -82 405 -262 515 -199 385 -198 292 -131 886 -177 412 -113 196 -127 047

Svenska direkta investeringar i utlandet, landgruppsfördelade, netto Alla länder OECD

-262 515 -199 385 -198 292 -131 886 -177 412 -113 196 -127 047 -80 645

EU 27 Belgien

-84 138 -108 115

-25 441

23

-26 207

-41 783

36 267 -107 188 -123 227

50 101

33 879

-4 830

-23 011

-52 408

-28 403

5 322

-13 927

-9 101

-933

-439

..

570

-43

-31

55

-27

..

-1 644

10

..

..

..

..

-18 162

-2 486

-5 538

-3 916

52 372

-5 430

-515

Estland

-307

-739

-6 941

-1 786

287

126

-221

Finland

14 519

-11 306

12 891

9 424

-5 214

-476

-10 480

1 657

-8 389

1 230

10 528

-1 684

-3 480

-4 525

Irland

881

-18 209

4 031

1 125

-868

-997

1 352

Italien

-1 515

-3 639

3 417

1 778

-5 582

-1 334

2 031

792

-443

-2 105

-877

-333

..

32

Bulgarien Cypern Danmark

Frankrike

Lettland Litauen

31 511

562

-2 044

-3 674

-2 987

-453

-360

-76

Luxemburg

6 105

38 813

15 167

..

-4 645

-1 704

-7 346

Nederländerna

9 753

-5 780

-98 196

-9 010

-28 417

-18 076

6 670

-61

-6 233

3 159

3 724

6 473

..

-2 726

Portugal

-4 561

-465

402

-131

135

-63

-80

Rumänien

160

Polen

-1 779

-1 335

464

1 191

771

282

Slovakien

288

-908

-114

774

-96

-161

-76

Spanien

949

-10 000

2 925

..

9 914

8 162

-1 171

Storbritannien

-2 166

-15 629

-21 440

26 646

2 137

4 032

-1 937

Tjeckien

663

-547

-1 255

-863

517

66

-577

Tyskland

-274

5 056

1 562

3 331

5 376

1 129

-4 004

Österrike

211

1 908

-949

8 956

-515

-817

665

-2 360

-10 761

-440

-3 085

17 662

23 317

773

Övriga Europa

-7 521

-20 534

-18 337

-31 033

-16 829

-19 702

4 234

Kroatien

-264

48

-9 436

357

..

..

-73

1 563

4 069

10 074

-23 923

-12 162

-12 083

-1 636

-712

-3 968

-4 112

-5 729

145

..

4 917

-1 354

-7 748

-9 923

-45

-3 976

-4 574

483

-299

-808

520

19

-210

96

-176

..

-1 711

-2 950

-376

-355

..

-39

-6 455

-10 416

-2 510

-1 336

-271

-3 141

758

Övriga

Norge Ryssland Schweiz Turkiet Ukraina Övriga

Tabellen forsätter på nästa sida…

Sida 33(39) Tabell 6.3 - fortsättning Svenska direktinvesteringar i utlandet 2007 – 1 hå 2012, landfördelade, netto Flöden, miljoner kr

2007

2008

2009

2010

1 hå 20111 hå 2012

2011

Svenska direkta investeringar i utlandet, landgruppsfördelade, netto Nord- och Centralamerika Kanada Mexiko USA Övriga Sydamerika

-117 582

10 416

2 557

-57 160

140

10 640

-10 471

-9 325

6 818

-883

638

-347

-1 076

-1 096

636

3 422

432

-2 786

-556

-463

834

-110 471

-212

3 021

-54 845

1 000

12 095

-9 768

1 578

388

-13

-167

43

84

-441 -1 285

280

-1 398

-3 600

126

-550

3 984

Argentina

359

74

146

-341

-473

-273

25

Brasilien

25

-903

-2 858

-138

-1 432

-565

-50

Chile

-220

-291

-259

602

1 440

..

-1 162

Övriga

116

-278

-629

3

-85

4 822

-98

-7 139

-3 281

201

-2 754

-2 487

-2 334

-8 336

..

-744

145

-387

-16

-37

83

Hong Kong

-208

362

163

-138

-69

-234

416

Indien

-989

..

-157

47

-107

-86

..

..

1 112

27

..

..

..

0

Asien Förenade arabemiraten

Indonesien Japan

-894

264

653

1 420

-28

..

57

Kina

-847

-1 161

-1 931

-113

-458

-118

-1 336

Singapore Sydkorea Taiwan Thailand Övriga Afrika Sydafrika Övriga Oceanien

-1 052

-50

1 927

377

-237

-426

-211

-174

212

-1 008

-3 647

395

374

-1 185

-75

-430

517

-149

-28

..

..

-37

106

-57

5

-651

-410

-204

-2 863

-2 952

-78

-169

-1 288

-1 397

-5 956

-808

2 713

-7 123

814

-2 771

-184

..

69

115

370

732

-322

-86

..

-877

2 598

-7 493

82

-2 449

-98

..

392

64

363

1 987

-1 678

-2 268

-435

Australien

256

85

249

1 908

-1 581

-2 101

-443

Övriga

136

-21

114

79

-97

-167

8

-25 995

-38 284

-14 704

-18 849

5 335

18 873

-10 064

Ej landfördelade

Återinvesterade vinstmedel -151 013 -63 360 -45 236 -79 782 -179 111 -93 547 -82 405 Anm. 1: Negativa värden står för nettoutflöden, d.v.s. investeringarna i utlandet överstiger desinvesteringarna. Positiva värden (inflöde) står för desinvestering, netto, d.v.s. desinvesteringarna överstiger investeringarna. För jämförelse ingår i EU (27) de nuvarande medlemsländerna även för tidigare perioder. Anm. 2: Om uppgifter för enskilda länder inte kan lämnas av sekretesskäl, har beloppen utelämnats. De ingår då i stället under Ej landfördelat. Källa: SCB

Sida 34(39)

6.2 Utländska direktinvesteringstillgångar i Sverige Enligt statistik från UNCTAD uppgick de utländska direktinvesteringstillgångarna i Sverige 2011 till 2 196 miljarder kronor, en minskning med 13 procent jämfört med 2010. Statistiken över land- och sektorsfördelning av de svenska direktinvesteringstillgångarna i utlandet och varifrån och inom vilka branscher de utländska direktinvesteringarna i Sveriges kommer uppdateras årligen och med viss fördröjning. För närvarande finns statistik för 2010 tillgänglig. Enligt SCB:s undersökning ”Direktinvesteringar – Tillgångar och avkastning – 2010” uppgick de utländska direktinvesteringstillgångarna i Sverige under 2010 till 2 339 miljarder kronor. Företag inom tillverkningsindustrin, huvudsakligen kemi- och läkemedelsindustri, var de mest attraktiva för utländska investerare. Den största andelen av tillgångarna ägdes från Nederländerna, Luxemburg, Storbritannien och Finland. Företag inom EU ägde 79 procent av de totala utländska tillgångarna i Sverige. Tabell 6.4. Utländska direktinvesteringstillgångar i Sverige, landfördelade Miljarder kr

Nederländerna Luxemburg Storbritannien Finland Belgien Danmark USA Norge Tyskland Frankrike Schweiz Kanada Irland Japan Cypern Guernsey Jersey Österrike Italien Spanien Caymanöarna Polen Bermuda Övriga länder Totalt OECD EU Norden Asien

2006 256 78 266 154 85 66 233 124 123 47 47 .. .. 19 8 .. 7 12 .. .. 24 .. 15 -6 1 558 1 483 1 059 345 23

2007 295 168 294 158 112 77 244 146 126 73 63 20 .. 23 13 .. 8 7 9 .. 30 .. 2 5 1 873 1 785 1 290 388 35

2008 333 310 312 178 156 159 208 131 173 63 57 20 .. 21 16 .. 13 11 1 .. 7 .. 22 -18 2 173 2 085 1 659 474 27

2009 344 321 311 230 170 186 164 151 150 71 66 31 .. 13 22 11 16 12 7 7 .. -7 .. 79 2 355 2 236 1 849 567 25

2010 368 317 301 214 180 178 147 145 144 73 59 48 25 18 17 14 13 13 6 5 3 -5 .. 56 2 339 2 242 1 857 538 34

.. Redovisas ej, osäker skattning. Källa: SCB, Direktinvesteringar – Tillgångar och avkastning – 2010 (december 2011)

Sida 35(39) Diagram 6.2

Utländska direktinvesteringstillgångar i Sverige 1993-2011

3000

2500

Mdr SEK

2000

1500

1000

500

0 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011

Källa: UNCTAD: Foreign Direct Investment Database, (6 sep. 2012).

Island var det land inom OECD med störst utlandsägda direktinvesteringstillgångar i förhållande till BNP under 2011, tätt följt av Luxemburg. Även Belgien och Irland har utlandsägda direktinvesteringstillgångar till ett värde över 100 procent över BNP. I absoluta tal var USA det land med störst ingående investeringar. Utländska intressen ägde 2011 direktinvesteringstillgångar i USA till ett värde av 22 766 miljarder kronor. De utlandsägda direktinvesteringstillgångarna i Sverige uppgick 2011 till 63 procent av BNP, vilket renderade Sverige en niondeplats av de OECD-länder med störst utländskt ägande i förhållande till BNP. För OECD som helhet motsvarade utlandsägda direktinvesteringstillgångar 29 procent av BNP 2011.

Sida 36(39) Tabell 6.5. Utlandsägda direktinvesteringstillgångar 2011 i respektive land Miljarder kr

Tillgång

Procent av BNP

Island Luxemburg Belgien Irland Schweiz Estland Nederländerna Chile Sverige Ungern Tjeckien Slovakien Storbritannien Danmark Portugal Nya Zeeland Spanien Polen Norge Österrike Frankrike Kanada Australien Finland Slovenien Israel Mexiko USA Tyskland Turkiet Italien Sydkorea Grekland Japan

316,3 743,6 6 213,8 1 579,6 3 785,0 108,5 3 821,4 1 025,7 2 195,8 547,8 812,5 332,8 7 777,4 991,6 707,3 479,5 4 116,4 1 281,5 1 112,7 965,3 6 252,4 3 860,0 3 241,5 538,2 98,3 433,1 1 961,2 22 766,3 4 630,0 910,2 2 158,1 854,4 178,0 1 464,8

346,0 195,2 186,7 112,0 90,6 75,4 70,2 67,5 63,4 60,4 58,2 53,3 49,8 46,2 45,7 45,5 42,1 38,5 35,9 35,6 34,7 34,3 32,8 31,0 30,6 27,5 26,3 23,2 20,0 18,0 15,2 11,8 9,2 3,9

OECD Totalt

88 261

29

Källa: UNCTAD: Foreign Direct Investment Database, (6 sep. 2012). Genomsnittlig valutakurs för 2010: 1 USD = 6,4873 SEK.

Sida 37(39)

6.3. Svenska direktinvesteringstillgångar i utlandet Enligt statistik från UNCTAD uppgick de svenska direktinvesteringstillgångarna i utlandet 2011 till 2 328 miljarder kronor, en minskning med 12 procent jämfört med 2010. Enligt SCB:s direktinvesteringsundersökning för 2010 uppgick de svenska direktinvesteringstillgångarna i utlandet under 2010 till 2 423 miljarder kronor. En stor del av de svenska tillgångarna i utlandet utgörs av tillgångar inom verkstadsindustri, bank samt kemi- och läkemedelsindustri. Landfördelningen visar att 16 procent av tillgångarna fanns i USA och 12 procent i Finland. 61 procent av de Svenska direktinvesteringstillgångarna i utlandet fanns i EU. Tabell 6.6. Svenska direktinvesteringstillgångar i utlandet, landfördelade

Miljarder kr

USA Finland Nederländerna Storbritannien Norge Danmark Belgien Tyskland Luxemburg Schweiz Frankrike Ryssland Spanien Kina Italien Estland Polen Brasilien Japan Sydkorea Australien Kanada Irland Litauen Indien Mexiko Tjeckien Lettland Malaysia Portugal Sydafrika Ungern Österrike Övriga länder Totalt OECD EU Norden Asien

2006 211 302 151 205 114 121 49 92 77 21 44 30 37 13 30 23 16 15 3 9 9 12 1 9 .. 10 6 8 .. 3 5 5 7 122 1 760 1 580 1 214 538 61

2007 318 262 200 174 139 167 62 141 87 24 53 42 39 16 29 34 27 18 10 9 12 23 -2 12 6 10 8 9 6 5 6 5 10 119 2 080 1 851 1 356 568 64

2008 341 347 279 200 153 184 90 115 80 46 69 53 53 24 36 46 32 16 23 19 14 18 17 15 10 12 11 13 7 9 7 6 8 109 2 462 2 188 1 648 684 104

2009 358 324 250 209 176 172 150 117 64 49 59 45 40 30 37 36 29 28 22 23 16 19 14 11 12 9 9 9 7 5 5 6 4 117 2 461 2 182 1 588 671 112

2010 395 287 237 185 182 166 137 125 65 46 43 43 36 36 32 32 29 29 26 25 21 17 14 13 12 11 10 8 8 7 7 4 .. 135 2 423 2 161 1 471 635 130

.. Redovisas ej, osäker skattning. Källa: SCB, Direktinvesteringar – Tillgångar och avkastning – 2010 (december 2011)

Sida 38(39) Diagram 6.3

Svenska direktinvesteringstillgångar i utlandet 1993-2011

3000

2500

Mdr SEK

2000

1500

1000

500

0 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011

Källa: UNCTAD: Foreign Direct Investment Database, (6 sep. 2012).

Island, Luxemburg, Belgien, Schweiz, Irland och Nederländerna var de OECDländer med direktinvesteringstillgångar i utlandet på över 100 procent av BNP under 2011. USA var det land som i absoluta tal hade de största tillgångarna i utlandet, 29 193 miljarder kronor. Sveriges tillgångar i utlandet uppgick 2011 till 67 procent av BNP, vilket placerade Sverige på nionde plats. OECDländernas samlade direktinvesteringstillgångar i utlandet uppgick till 38 procent av OECD:s totala BNP.

Sida 39(39) Tabell 6.7. Direktinvesteringstillgångar i utlandet 2011 för respektive land Miljarder kr

Tillgång

Procent av BNP

Island Luxemburg Belgien Schweiz Irland Nederländerna Storbritannien Danmark Sverige Finland Frankrike Österrike Norge Spanien Tyskland Kanada USA Chile Israel Portugal Australien Italien Estland Ungern Japan Slovenien Grekland Sydkorea Nya Zeeland Polen Mexiko Tjeckien Slovakien Turkiet

295,8 840,0 6 124,4 6 435,2 2 103,3 6 118,1 11 230,1 1 500,7 2 328,2 900,7 8 905,0 1 292,7 1 345,9 4 153,9 9 352,2 4 349,2 29 192,6 447,5 464,4 441,5 2 500,7 3 322,8 30,8 154,1 6 245,9 46,3 278,6 1 033,7 123,3 324,7 727,1 100,4 27,3 155,9

323,6 220,6 184,0 154,1 149,1 112,4 71,9 69,9 67,2 52,0 49,4 47,6 43,5 42,5 40,4 38,6 29,8 29,5 29,4 28,5 25,3 23,4 21,4 17,0 16,5 14,4 14,4 14,3 11,7 9,7 9,7 7,2 4,4 3,1

OECD Totalt

112 893

38

Källa: UNCTAD: Foreign Direct Investment Database, (6 sep. 2012). Genomsnittlig valutakurs för 2011: 1 USD=6,4873 SEK.

Bilaga 1 Utrikeshandel, export och import av varor januari-juni 2012, i löpande priser HA 22 SM 1203 Statistiska centralbyrån Tabell 1-7 SCB:s publikation kan även hämtas från http://www.scb.se/Statistik/HA/HA0201/2012M06D/HA0201_2012M06D_SM _HA22SM1203.pdf

3

SCB

HA 22 SM 1203

Innehåll Tabeller

4

Teckenförklaring 1. Export för viktiga varuområden (miljoner kronor) 2. Import för viktiga varuområden (miljoner kronor) 3. Export enligt SITC, 1- och 2-siffernivå (miljoner kronor) 4. Import enligt SITC, 1- och 2-siffernivå (miljoner kronor) 5. Export till de 30 största exportmarknaderna (miljoner kronor) 6. Import från de 30 största avsändningsländerna (miljoner kronor) 7. Export och import fördelade på länder (miljoner kronor)

4 4 5 6 8 10 11 12

Fakta om statistiken

17

Detta omfattar statistiken Definitioner och förklaringar

17 17

Så görs statistiken

18

Statistikens tillförlitlighet

18

Bra att veta Annan statistik

19 20

In English

21

Summary

21

List of tables

22

List of terms

22

4

SCB

HA 22 SM 1203

Tabeller Teckenförklaring Explanation of symbols 0 0,0 .

Mindre än 0,5 Mindre än 0,05 Uppgift kan inte beräknas

Less than 0.5 Less than 0.05 Not applicable

1. Export för viktiga varuområden (miljoner kronor) 1. Exports by important SITC commodity groups (SEK million) Varuområden enligt SITC

Värde jan-jun 2012

Totalt

Värde jan-jun 2011

Andel i % Förändr. % jan-jun 2012

2012/2011

607 052

610 096

100,0

0

Skogsvaror Trävaror Pappersmassa Papper

64 331 12 961 8 930 39 307

65 912 12 840 10 047 40 067

10,6 2,1 1,5 6,5

-2 1 -11 -2

Mineralvaror Järnmalm Järn och stål Övriga metaller

73 892 11 873 33 551 14 252

74 370 9 916 37 625 14 587

12,2 2,0 5,5 2,3

-1 20 -11 -2

Kemivaror Grundämnen, föreningar Läkemedel Plaster

71 162 9 109 27 798 14 964

71 354 8 086 30 351 14 542

11,7 1,5 4,6 2,5

0 13 -8 3

Energivaror Oljeprodukter

59 954 53 309

47 393 42 200

9,9 8,8

27 26

266 050 17 240 98 947 69 875 63 301 21 820 11 816 22 626 3 364 13 324

282 380 17 018 95 391 81 611 67 334 22 533 13 769 25 146 7 863 13 163

43,8 2,8 16,3 11,5 10,4 3,6 1,9 3,7 0,6 2,2

-6 1 4 -14 -6 -3 -14 -10 -57 1

71 664 28 186 11 029 8 400

68 686 26 186 10 569 8 307

11,8

4 8 4 1

Verkstadsvaror Metallarbeten Maskiner Elektronik, telekom Vägfordon Personbilar Last- och dragbilar Delar, tillbehör Övriga transportmedel Instrument, optiska varor Övriga varor Livsmedel Tekovaror, skor Möbler

4,6 1,8 1,4

5

SCB

HA 22 SM 1203

2. Import för viktiga varuområden (miljoner kronor) 2. Imports by important SITC commodity groups (SEK million) Varuområden enligt SITC

Värde jan-jun 2012

Totalt

Värde

Andel i % Förändr. %

jan-jun 2011 jan-jun 2012

2012/2011

563 088

573 734

100,0

-2

Skogsvaror

16 429

16 640

2,9

-1

Mineralvaror Järn och stål Övriga metaller Malmer, skrot

50 276 23 724 10 331 7 748

55 920 26 542 12 542 8 436

8,9 4,2 1,8 1,4

-10 -11 -18 -8

Kemivaror Grundämnen, föreningar Läkemedel Plaster Gummi, gummivaror

71 920 18 503 15 043 14 372 7 947

71 916 19 305 14 983 14 612 7 458

12,8 3,3 2,7 2,6 1,4

0 -4 0 -2 7

Energivaror Råolja Oljeprodukter

89 144 58 205 22 639

82 225 46 585 22 689

15,8 10,3 4,0

8 25 0

Verkstadsvaror Metallarbeten Maskiner Elektronik, telekom Vägfordon Personbilar Delar, tillbehör Övriga transportmedel Instrument, optiska varor

228 228 16 177 60 030 82 248 52 003 23 965 18 569 4 992 12 778

240 028 15 545 60 068 89 000 57 310 26 050 20 565 5 610 12 497

40,5 2,9 10,7 14,6 9,2 4,3 3,3 0,9 2,3

-5 4 0 -8 -9 -8 -10 -11 2

Övriga varor Livsmedel Tekovaror, skor Möbler

107 091 50 551 23 797 7 849

107 005 49 321 24 394 8 125

19,0 9,0 4,2 1,4

0 2 -2 -3

6

SCB

HA 22 SM 1203

3. Export enligt SITC, 1- och 2-siffernivå (miljoner kronor) 3. Exports by SITC sections and divisions (SEK million) SITC kod

Varugrupp enligt SITC Totalt

Värde jan-jun 2012

Värde Förändr. % jan-jun 2011 2012/2011

607 052

610 096

0

23 504 73 959 1 758 9 502 3 250 1 412 561 1 860 710 3 419

22 371 65 884 1 786 9 462 3 066 1 188 475 1 707 567 3 171

5 12 8 -2 0 6 19 18 9 25 8

3 721 3 051 670

3 060 2 792 268

22 9 150

0 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09

Livsmedel och levande djur Levande djur Kött och köttvaror Mjölk, mejeriprodukter och ägg Fisk, kräftdjur och blötdjur Spannmål och varor därav Frukt och köksväxter Socker och honung Kaffe, te, kakao samt kryddor Djurfoder, ej omalen spannmål Diverse livsmedel

1 11 12

Drycker och tobak Drycker Tobak och tobaksvaror

2 21 22 23 24 25 26 27 28 29

Råvaror,icke ätbara, ej bränslen Hudar och skinn, oberedda Oljefrön, oljehaltiga nötter Naturgummi, syntetgummi Trävaror och kork Pappersmassa och -avfall Textilfibrer samt avfall därav Naturliga gödselmedel Malm och skrot av metaller Andra anim. och veg. råmaterial

41 197 369 72 90 12 961 8 930 77 595 17 741 362

40 122 316 58 82 12 840 10 047 67 532 15 717 463

3 17 24 10 1 -11 15 12 13 -22

3 32 33 34 35

Mineraliska bränslen, elström Sten- och brunkol, torv och koks Mineraloljor Petroleumgaser, kolgas mm Elektrisk ström

59 954 128 53 446 2 172 4 208

47 393 133 42 212 980 4 068

27 -4 27 122 3

4

Anim. och veget. oljor och fetter Animaliska oljor och fetter Vegetabiliska oljor och fetter Beredda oljor och fetter, vaxer

889 162 459 268

696 160 338 198

28 1 36 35

Produkter av kemiska industrier Organiska kemiska föreningar Kemiska grundämnen Färgämnen och garvämnen Medic. och farmac. produkter Flyktiga oljor och luktämnen Gödselmedel, tillverkade Plast i obearbetad form Plast i bearbetad form Diverse kemiska produkter

67 083 7 146 1 963 4 040 27 798 3 278 703 10 695 4 268 7 192

67 347 6 160 1 925 3 857 30 351 3 168 563 10 564 3 978 6 781

0 16 2 5 -8 3 25 1 7 6

118 681

123 324

-4

317

319

-1

3 988 3 133 39 307 3 292 3 601

3 923 2 958 40 067 3 269 3 558

2 6 -2 1 1

33 551 14 252 17 240

37 625 14 587 17 018

-11 -2 1

41 42 43 5 51 52 53 54 55 56 57 58 59 6 61 62 63 64 65 66 67 68 69

Bearb. varor grupp. efter material Läder, lädervaror, beredda pälsskinn Gummivaror Varor av trä och kork utom möbler Papper, papp och varor därav Garn, vävnader mm, utom kläder Varor av miner. ämnen utom metaller Järn och stål Metaller utom järn och stål Arbeten av metall

7

SCB

HA 22 SM 1203

3. forts. SITC kod

Varugrupp enligt SITC

7 71 72 73 74 75 76

Maskiner och transportmedel Kraftalstrande maskiner Maskiner för särskilda industrier Metallbearbetningsmaskiner Andra icke elektriska maskiner Kontorsmaskiner och datorer Apparater för telefoni, radio och TV Andra elektriska maskiner Fordon för vägar Andra transportmedel

77 78 79 8 81 82 83 84 85 87 88 89 9 93 96 97

Värde jan-jun 2012

Värde Förändr. % jan-jun 2011 2012/2011

235 487 26 847 28 991 4 094 39 015 7 977 29 314

252 200 27 389 25 371 4 090 38 542 7 418 43 572

-7 -2 14 0 1 8 -33

32 584 63 301 3 364

30 621 67 334 7 863

6 -6 -57

Diverse färdiga varor Monterade byggnader, inst. material Möbler, madrasser, kuddar mm Reseffekter och handväskor Kläder Skor Instrument för kontroll mm Fotografiska och optiska varor Andra färdiga varor

52 133 2 936

51 062 2 460

2 19

8 400 448 6 042 930 12 004 1 320 20 053

8 307 407 5 724 851 11 780 1 383 20 150

1 10 6 9 2 -5 0

Övriga varor Ej klassificerade varor (t ex driftsförnödenheter) Mynt (utom guldmynt) Icke-monetärt guld

4 401 251

2 520 170

75 48

0 4 150

0 2 350

. 77

8

SCB

HA 22 SM 1203

4. Import enligt SITC, 1- och 2-siffernivå (miljoner kronor) 4. Imports by SITC sections and divisions (SEK million) SITC kod

Varugrupp enligt SITC Totalt

Värde jan-jun 2012

Värde Förändr. % jan-jun 2011 2012/2011

563 088

573 734

-2

42 851 71 5 715 3 918 11 665 2 551 8 853 995 4 352 1 591 3 140

41 531 77 5 165 3 548 11 866 2 396 8 526 984 4 340 1 584 3 045

3 -8 11 10 -2 6 4 1 0 0 3

4 743 4 270 473

4 753 4 141 612

0 3 -23

0 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09

Livsmedel och levande djur Levande djur Kött och köttvaror Mjölk, mejeriprodukter och ägg Fisk, kräftdjur och blötdjur Spannmål och varor därav Frukt och köksväxter Socker och honung Kaffe, te, kakao samt kryddor Djurfoder, ej omalen spannmål Diverse livsmedel

1 11 12

Drycker och tobak Drycker Tobak och tobaksvaror

2 21 22 23 24 25 26 27 28 29

Råvaror,icke ätbara, ej bränslen Hudar och skinn, oberedda Oljefrön, oljehaltiga nötter Naturgummi, syntetgummi Trävaror och kork Pappersmassa och -avfall Textilfibrer samt avfall därav Naturliga gödselmedel Malm och skrot av metaller Andra anim. och veg. råmaterial

18 417 97 492 687 3 635 1 943 203 1 415 7 748 2 197

19 314 119 479 724 3 828 2 073 207 1 495 8 436 1 953

-5 -18 3 -5 -5 -6 -2 -5 -8 12

3 32 33 34 35

Mineraliska bränslen, elström Sten- och brunkol, torv och koks Mineraloljor Petroleumgaser, kolgas mm Elektrisk ström

89 143 1 401 80 844 4 808 2 090

82 225 1 898 69 274 7 207 3 846

8 -26 17 -33 -46

4

Anim. och veget. oljor och fetter Animaliska oljor och fetter Vegetabiliska oljor och fetter Beredda oljor och fetter, vaxer

2 463 132 2 193 138

2 558 181 2 179 198

-4 -27 1 -30

Produkter av kemiska industrier Organiska kemiska föreningar Kemiska grundämnen Färgämnen och garvämnen Medic. och farmac. produkter Flyktiga oljor och luktämnen Gödselmedel, tillverkade Plast i obearbetad form Plast i bearbetad form Diverse kemiska produkter

63 973 12 948 5 556 3 276 15 043 4 685 1 035 9 832 4 540 7 058

64 458 12 645 6 660 3 245 14 983 4 463 1 121 10 044 4 568 6 729

-1 2 -17 1 0 5 -8 -2 -1 5

80 515

84 758

-5

291

293

-1

7 260 3 709 7 143 5 313 6 567

6 733 3 804 6 935 5 771 6 593

8 -2 3 -8 0

23 724 10 331 16 177

26 542 12 542 15 545

-11 -18 4

41 42 43 5 51 52 53 54 55 56 57 58 59 6 61 62 63 64 65 66 67 68 69

Bearb. varor grupp. efter material Läder, lädervaror, beredda pälsskinn Gummivaror Varor av trä och kork utom möbler Papper, papp och varor därav Garn, vävnader mm, utom kläder Varor av miner. ämnen utom metaller Järn och stål Metaller utom järn och stål Arbeten av metall

9

SCB

HA 22 SM 1203

4. forts SITC kod

Varugrupp enligt SITC

7 71 72 73 74 75 76

Maskiner och transportmedel Kraftalstrande maskiner Maskiner för särskilda industrier Metallbearbetningsmaskiner Andra icke elektriska maskiner Kontorsmaskiner och datorer Apparater för telefoni, radio och TV Andra elektriska maskiner Fordon för vägar Andra transportmedel

77 78 79 8 81 82 83 84 85 87 88 89 9 93 96 97

Värde jan-jun 2012

Värde Förändr. % jan-jun 2011 2012/2011

199 272 15 005 15 140 2 674 27 210 17 041 30 580

211 988 15 177 14 210 2 254 28 427 16 235 32 309

-6 -1 7 19 -4 5 -5

34 627 52 003 4 992

40 456 57 310 5 610

-14 -9 -11

Diverse färdiga varor Monterade byggnader, inst. material Möbler, madrasser, kuddar mm Reseffekter och handväskor Kläder Skor Instrument för kontroll mm Fotografiska och optiska varor Andra färdiga varor

61 115 2 698

61 772 2 745

-1 -2

7 849 1 099 13 927 3 167 10 194 2 584 19 597

8 125 995 14 077 3 257 10 032 2 465 20 076

-3 10 -1 -3 2 5 -2

Övriga varor Ej klassificerade varor (t ex driftsförnödenheter) Mynt (utom guldmynt) Icke-monetärt guld

592 100

377 57

57 75

2 490

8 312

-75

57

10

SCB

HA 22 SM 1203

5. Export till de 30 största exportmarknaderna (miljoner kronor) 5. Exports to the 30 largest countries of destination (SEK million) Position Land 2012

2011

1 2 3 4 5

1 2 3 4 5

Tyskland Norge Storbritannien USA Danmark

6 7 8 9 10

6 7 8 9 10

11 12 13 14 15

Andel % Förändr. %

Värde jan-jun 2012

2011

607 052

610 096

100,0

0

61 113 60 004 46 444 39 661 37 880

60 779 55 679 42 856 41 106 36 007

10,1 9,9 7,7 6,5 6,2

1 8 8 -4 5

Finland Nederländerna Frankrike Belgien Kina

37 538 30 428 29 127 28 682 19 743

35 710 30 308 28 831 28 241 19 642

6,2 5,0 4,8 4,7 3,3

5 0 1 2 1

12 11 13 14 18

Polen Italien Ryssland Spanien Japan

16 224 13 916 11 974 9 686 9 010

15 916 16 703 13 800 12 065 7 313

2,7 2,3 2,0 1,6 1,5

2 -17 -13 -20 23

16 17 18 19 20

21 16 15 19 20

Schweiz Australien Turkiet Brasilien Saudiarabien

7 597 7 198 6 700 6 306 6 132

5 808 8 395 8 425 6 032 5 811

1,3 1,2 1,1 1,0 1,0

31 -14 -20 5 6

21 22 23 24 25

17 23 26 24 22

Indien Estland Kanada Österrike Sydafrika

5 830 5 558 5 486 5 220 5 180

7 610 5 442 5 016 5 420 5 485

1,0 0,9 0,9 0,9 0,9

-23 2 9 -4 -6

26 27 28 29 30

27 28 33 29 36

Sydkorea Tjeckien Egypten Singapore Mexiko

4 330 4 105 3 567 3 486 3 248

4 574 4 126 2 746 3 699 2 690

0,7 0,7 0,6 0,6 0,5

-5 -1 30 -6 21

Totalt

2012 2012/2011

11

SCB

HA 22 SM 1203

6. Import från de 30 största avsändningsländerna (miljoner kronor) 6. Imports from the 30 largest countries of consignment (SEK million) Position Land 2012 2011 Totalt

Andel % Förändr. %

Värde jan-jun 2012

2011

2012 2012/2011

563 088

573 734

100,0

-2

1 2 3 4 5

1 2 3 5 4

Tyskland Norge Danmark Storbritannien Nederländerna

98 376 50 826 46 471 37 732 36 505

104 583 50 615 46 159 33 755 34 486

17,5 9,0 8,3 6,7 6,5

-6 0 1 12 6

6 7 8 9 10

6 7 8 9 10

Ryssland Finland Frankrike Belgien Kina

33 408 27 939 24 765 22 440 21 132

30 990 30 926 26 944 22 873 20 568

5,9 5,0 4,4 4,0 3,8

8 -10 -8 -2 3

11 12 13 14 15

11 12 13 15 16

USA Italien Polen Irland Spanien

19 181 16 330 15 959 8 876 7 962

18 142 17 209 16 401 9 781 8 015

3,4 2,9 2,8 1,6 1,4

6 -5 -3 -9 -1

16 17 18 19 20

14 18 17 19 20

Estland Tjeckien Japan Österrike Schweiz

7 262 6 949 6 730 6 032 5 062

11 336 7 225 7 351 6 580 4 670

1,3 1,2 1,2 1,1 0,9

-36 -4 -8 -8 8

21 22 23 24 25

22 21 24 23 25

Sydkorea Turkiet Hongkong Slovakien Ungern

4 746 4 517 3 998 3 822 3 477

4 124 4 338 3 915 3 951 3 323

0,8 0,8 0,7 0,7 0,6

15 4 2 -3 5

26 27 28 29 30

27 28 26 29 34

Litauen Taiwan Indien Lettland Venezuela

3 188 2 796 2 759 2 544 2 297

2 900 2 833 3 307 2 323 1 698

0,6 0,5 0,5 0,5 0,4

10 -1 -17 10 35

12

SCB

HA 22 SM 1203

7. Export och import fördelade på länder (miljoner kronor) 7. Exports and imports by countries (SEK million) Världsdel Land

Export

Import

Värde jan-jun

Andel Förändr. % % 2012 2012/2011

Värde jan-jun

2012

2011

Totalt

607 052

610 096

100,0

0

563 088

573 734

100,0

-2

Europa

438 116

433 702

72,2

1

478 343

488 309

84,9

-2

EU-länder

345 481

344 142

56,9

0

383 382

395 707

68,1

-3

Belgien Bulgarien Cypern Danmark Estland Finland

28 682 485 132 37 880 5 558 37 538

28 241 562 291 36 007 5 442 35 710

4,7 0,1 0,0 6,2 0,9 6,2

2 -14 -55 5 2 5

22 440 315 122 46 471 7 262 27 939

22 873 461 118 46 159 11 336 30 926

4,0 0,1 0,0 8,3 1,3 5,0

-2 -32 3 1 -36 -10

Frankrike Grekland Irland Italien Lettland

29 127 1 182 2 749 13 916 1 723

28 831 1 819 2 725 16 703 1 765

4,8 0,2 0,5 2,3 0,3

1 -35 1 -17 -2

24 765 674 8 876 16 330 2 544

26 944 863 9 781 17 209 2 323

4,4 0,1 1,6 2,9 0,5

-8 -22 -9 -5 10

Litauen Luxemburg Malta Nederländerna Polen

2 345 432 264 30 428 16 224

2 882 506 163 30 308 15 916

0,4 0,1 0,0 5,0 2,7

-19 -15 62 0 2

3 188 1 245 99 36 505 15 959

2 900 1 221 67 34 486 16 401

0,6 0,2 0,0 6,5 2,8

10 2 48 6 -3

Portugal Rumänien Slovakien Slovenien Spanien Storbritannien

2 644 937 998 458 9 686 46 444

3 129 999 1 354 495 12 065 42 856

0,4 0,2 0,2 0,1 1,6 7,7

-16 -6 -26 -7 -20 8

2 146 1 436 3 822 717 7 962 37 732

2 145 1 213 3 951 848 8 015 33 755

0,4 0,3 0,7 0,1 1,4 6,7

0 18 -3 -15 -1 12

Tjeckien Tyskland Ungern Österrike Ospecificerade länder inom EU

4 105 61 113 3 007 5 220

4 126 60 779 2 854 5 420

0,7 10,1 0,5 0,9

-1 1 5 -4

6 949 98 376 3 477 6 032

7 225 104 583 3 323 6 580

1,2 17,5 0,6 1,1

-4 -6 5 -8

2 208

2 193

0,4

1

0

0

0,0

.

Övriga Europa

92 635

89 560

15,3

3

94 961

92 601

16,9

3

50 3

43 3

0,0 0,0

16 0

0 0

5 0

0,0 0,0

-100 .

68 135

143 71

0,0 0,0

-52 90

101 13

130 8

0,0 0,0

-22 63

1 578 822 16 837 6

1 049 793 4 620 6

0,3 0,1 0,0 0,1 0,0

50 4 300 35 0

0 97 1 193 38

1 113 0 207 40

0,0 0,0 0,0 0,0 0,0

-100 -14 . -7 -5

42 49 10 60 004 11 974 8

49 147 44 55 679 13 800 8

0,0 0,0 0,0 9,9 2,0 0,0

-14 -67 -77 8 -13 0

38 18 1 50 826 33 408 2

48 19 0 50 615 30 990 3

0,0 0,0 0,0 9,0 5,9 0,0

-21 -5 . 0 8 -33

7 597 516 6 700 1 633 0

5 808 470 8 425 1 815 0

1,3 0,1 1,1 0,3 0,0

31 10 -20 -10 .

5 062 166 4 517 198 0

4 670 180 4 338 246 0

0,9 0,0 0,8 0,0 0,0

8 -8 4 -20 .

588

582

0,1

1

280

989

0,0

-72

Albanien Andorra Bosnien och Hercegovina Färöarna Gibraltar Island Kosovo Kroatien Liechtenstein Makedonien, F.d. Jugoslaviska republiken Moldavien Montenegro Norge Ryssland San Marino Schweiz Serbien Turkiet Ukraina Vatikanstaten Vitryssland

2012

Andel Förändr. %% 2011 2012 2012/2011

13

SCB

HA 22 SM 1203

7. forts Världsdel Land

Export

Import

Värde jan-jun

Andel % Förändr. %

Värde jan-jun

Andel % Förändr. %

2012

2011

2012

2012/2011

2012

2011

2012

2012/2011

19 509

21 605

3,2

-10

2 357

3 884

0,4

-39

Nordafrika

8 034

7 955

1,3

1

412

1 534

0,1

-73

Algeriet Ceuta (Spanien) Egypten Libyen Marocko Melilla (Spanien) Sudan

1 632 1 3 567 187 1 706 0 267

1 468 2 2 746 114 1 500 0 1 008

0,3 0,0 0,6 0,0 0,3 0,0 0,0

11 -50 30 64 14 . -74

64 0 148 20 68 0 11

936 0 163 150 138 0 9

0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0

-93 . -9 -87 -51 . 22

Afrika

Tunisien Västafrika Benin Burkina Faso Elfenbenskusten Gambia Ghana Guinea Guinea-Bissau Kap Verde Liberia Mali Mauretanien Niger Nigeria Senegal Sierra Leone Tchad Togo Centr.- Öst- Södra Afrika Angola Botswana Brittiska territoriet i Indiska Oceanen Burundi Centralafrikanska republiken Comorerna Djibouti Ekvatorialguinea Eritrea Etiopien Gabon Kamerun Kenya Kongo, Demokratiska republiken Kongo Lesotho Madagaskar Malawi Mauritius Mayotte Mocambique Namibia Rwanda S:t Helena São Tomé och Príncipe Seychellerna Somalia Swaziland Sydafrika Tanzania Uganda Zambia Zimbabwe

674

1 117

0,1

-40

100

137

0,0

-27

3 313

4 531

0,5

-27

46

185

0,0

-75

7 165 178 20 667

49 115 78 11 1 359

0,0 0,0 0,0 0,0 0,1

-86 43 128 82 -51

0 0 3 0 7

0 0 3 0 76

0,0 0,0 0,0 0,0 0,0

. . 0 . -91

79 6 2 22 42

134 16 6 20 37

0,0 0,0 0,0 0,0 0,0

-41 -63 -67 10 14

2 0 0 0 0

2 0 0 22 0

0,0 0,0 0,0 0,0 0,0

0 . . -100 .

39 23 1 894 74 88

48 76 2 285 60 113

0,0 0,0 0,3 0,0 0,0

-19 -70 -17 23 -22

0 0 33 0 0

0 6 74 2 0

0,0 0,0 0,0 0,0 0,0

. -100 -55 -100 .

3 3

105 20

0,0 0,0

-97 -85

0 0

0 0

0,0 0,0

. .

8 162

9 119

1,3

-10

1 899

2 166

0,3

-12

368 105

293 110

0,1 0,0

26 -5

192 0

2 0

0,0 0,0

>1000 .

0 1 1

0 4 1

0,0 0,0 0,0

. -75 0

0 39 0

0 47 0

0,0 0,0 0,0

. -17 .

0 19 2 29 89

2 7 3 7 114

0,0 0,0 0,0 0,0 0,0

-100 171 -33 314 -22

0 0 0 0 115

0 0 73 0 121

0,0 0,0 0,0 0,0 0,0

. . -100 . -5

26 54 289

19 35 493

0,0 0,0 0,0

37 54 -41

6 1 167

0 2 175

0,0 0,0 0,0

. -50 -5

393 41

351 73

0,1 0,0

12 -44

0 3

56 261

0,0 0,0

-100 -99

0 22 1 18 0

0 18 17 19 0

0,0 0,0 0,0 0,0 0,0

. 22 -94 -5 .

0 2 2 12 0

0 1 7 8 0

0,0 0,0 0,0 0,0 0,0

. 100 -71 50 .

41 63 125 10 0

42 30 55 0 0

0,0 0,0 0,0 0,0 0,0

-2 110 127 . .

1 5 6 0 0

1 2 0 0 0

0,0 0,0 0,0 0,0 0,0

0 150 . . .

18 1 1 5 180 644

10 1 1 5 485 1 086

0,0 0,0 0,0 0,9 0,1

80 0 0 -6 -41

0 0 0 1 300 20

0 0 1 1 371 15

0,0 0,0 0,0 0,2 0,0

. . -100 -5 33

119 324 177

445 341 57

0,0 0,1 0,0

-73 -5 211

23 6 1

10 11 0

0,0 0,0 0,0

130 -45 .

14

SCB

HA 22 SM 1203

7. forts Världsdel Land

Export

Import

Värde jan-jun

Andel % Förändr. %

Värde jan-jun

Andel % Förändr. %

2012

2011

2012

2012/2011

2012

2011

2012

2012/2011

Amerika

61 310

63 012

10,1

-3

28 591

27 675

5,1

3

Nordamerika

45 424

46 563

7,5

-2

20 816

19 523

3,7

7

Grönland Kanada S:t Pierre och Miquelon USA

276 5 486 0 39 661

441 5 016 0 41 106

0,0 0,9 0,0 6,5

-37 9 . -4

0 1 635 0 19 181

3 1 379 0 18 142

0,0 0,3 0,0 3,4

-100 19 . 6

Central- och Sydamerika

15 886

16 449

2,6

-3

7 775

8 151

1,4

-5

0 53 931 3 17

0 12 855 8 13

0,0 0,0 0,2 0,0 0,0

. 342 9 -63 31

0 0 419 0 0

1 0 293 0 0

0,0 0,0 0,1 0,0 0,0

-100 . 43 . .

Barbados Belize Bermuda Bolivia Brasilien

40 12 1 82 6 306

84 1 284 120 6 032

0,0 0,0 0,0 0,0 1,0

-52 >1000 -100 -32 5

1 0 0 12 2 168

1 0 0 2 2 149

0,0 0,0 0,0 0,0 0,4

0 . . 500 1

Brittiska Jungfruöarna Caymanöarna Chile Colombia Costa Rica

4 2 1 554 630 258

52 27 1 399 757 322

0,0 0,0 0,3 0,1 0,0

-92 -93 11 -17 -20

3 0 420 348 114

13 0 1 255 230 162

0,0 0,0 0,1 0,1 0,0

-77 . -67 51 -30

Dominica Dominikanska republiken Ecuador El Salvador Falklandsöarna

4 84 138 59 0

0 110 90 50 0

0,0 0,0 0,0 0,0 0,0

. -24 53 18 .

0 24 89 48 1

0 26 85 96 1

0,0 0,0 0,0 0,0 0,0

. -8 5 -50 0

Grenada Guatemala Guyana Haiti Honduras

1 132 9 11 35

2 163 9 575 92

0,0 0,0 0,0 0,0 0,0

-50 -19 0 -98 -62

0 106 0 0 206

0 37 0 0 180

0,0 0,0 0,0 0,0 0,0

. 186 . . 14

Jamaica Jungfruöarna (USA) Kuba Mexiko Montserrat

47 1 77 3 248 0

63 3 101 2 690 0

0,0 0,0 0,0 0,5 0,0

-25 -67 -24 21 .

8 2 61 312 0

6 3 4 362 0

0,0 0,0 0,0 0,1 0,0

33 -33 >1000 -14 .

Nederländska Antillerna Nicaragua Panama Paraguay Peru

15 79 262 58 1 086

27 76 852 45 1 115

0,0 0,0 0,0 0,0 0,2

-44 4 -69 29 -3

1 38 141 3 861

0 74 102 1 1 257

0,0 0,0 0,0 0,0 0,2

. -49 38 200 -32

1 2

1 2

0,0 0,0

0 0

0 0

1 0

0,0 0,0

-100 .

24 13 53

1 19 39

0,0 0,0 0,0

>1000 -32 36

0 0 1

0 0 0

0,0 0,0 0,0

. . .

2 178 374

1 93 266

0,0 0,0 0,1

100 91 41

0 91 2 297

0 111 1 698

0,0 0,0 0,4

. -18 35

Anguilla Antigua och Barbuda Argentina Aruba Bahamas

Saint Kitts och Nevis Saint Lucia Saint Vincent och Grenadinerna Surinam Trinidad och Tobago Turks- och Caicosöarna Uruguay Venezuela

15

SCB

HA 22 SM 1203

7. forts Världsdel Land

Export

Import

Värde jan-jun

Andel % Förändr. %

Värde jan-jun

Andel % Förändr. %

2012

2011

2012

2012/2011

2012

2011

2012

Asien

73 222

77 355

12,1

-5

52 776

52 567

9,4

0

När- och Mellanöstern

15 267

16 579

2,5

-8

1 459

1 304

0,3

12

Armenien Azerbajdzjan Bahrain Förenade Arabemiraten Georgien

45 192 121 2 390 136

87 153 123 2 042 202

0,0 0,0 0,0 0,4 0,0

-48 25 -2 17 -33

41 1 30 143 2

3 1 2 323 0

0,0 0,0 0,0 0,0 0,0

>1000 0 >1000 -56 .

Irak Iran Israel Jordanien Kuwait

1 000 547 1 649 345 222

565 2 741 1 799 283 274

0,2 0,1 0,3 0,1 0,0

77 -80 -8 22 -19

3 62 566 18 1

6 26 515 9 3

0,0 0,0 0,1 0,0 0,0

-50 138 10 100 -67

Libanon Oman Qatar Saudiarabien Syrien Västbanken och Gazaremsan Yemen

404 540 1 321 6 132 127

511 416 780 5 811 629

0,1 0,1 0,2 1,0 0,0

-21 30 69 6 -80

33 10 131 404 13

33 4 31 323 24

0,0 0,0 0,0 0,1 0,0

0 150 323 25 -46

3 93

45 119

0,0 0,0

-93 -22

0 0

1 0

0,0 0,0

-100 .

57 955

60 776

9,5

-5

51 317

51 262

9,1

0

58

89

0,0

-35

1

5

0,0

-80

Bangladesh Bhutan Brunei Darussalam Filippinerna Hongkong

289 48 7 570 2 849

287 27 40 466 2 223

0,0 0,0 0,0 0,1 0,5

1 78 -83 22 28

1 136 0 0 682 3 998

1 088 0 0 511 3 915

0,2 0,0 0,0 0,1 0,7

4 . . 33 2

Indien Indonesien Japan Kambodja Kazakstan

5 830 2 782 9 010 42 682

7 610 2 342 7 313 23 1 770

1,0 0,5 1,5 0,0 0,1

-23 19 23 83 -61

2 759 670 6 730 112 235

3 307 533 7 351 84 355

0,5 0,1 1,2 0,0 0,0

-17 26 -8 33 -34

Kina Kirgizistan Laos Macao Malaysia

19 743 17 10 12 1 659

19 642 10 4 46 1 579

3,3 0,0 0,0 0,0 0,3

1 70 150 -74 5

21 132 0 4 35 1 784

20 568 0 5 16 1 948

3,8 0,0 0,0 0,0 0,3

3 . -20 119 -8

10 80 22 52 1

14 59 69 3 0

0,0 0,0 0,0 0,0 0,0

-29 36 -68 >1000 .

0 1 1 3 0

0 1 6 9 4

0,0 0,0 0,0 0,0 0,0

. 0 -83 -67 -100

Pakistan Singapore Sri Lanka Sydkorea Tadzjikistan

892 3 486 173 4 330 2

708 3 699 193 4 574 6

0,1 0,6 0,0 0,7 0,0

26 -6 -10 -5 -67

375 447 206 4 746 0

449 938 210 4 124 0

0,1 0,1 0,0 0,8 0,0

-16 -52 -2 15 .

Taiwan Thailand Timor-Leste Turkmenistan

1 726 2 933 0 4

1 961 5 318 0 11

0,3 0,5 0,0 0,0

-12 -45 . -64

2 796 2 043 0 0

2 833 2 008 0 0

0,5 0,4 0,0 0,0

-1 2 . .

93 545

104 586

0,0 0,1

-11 -7

0 1 419

0 996

0,0 0,3

. 42

Övriga länder i Asien Afghanistan

Maldiverna Mongoliet Myanmar (Burma) Nepal Nordkorea

Uzbekistan Vietnam

2012/2011

16

SCB

HA 22 SM 1203

7. forts Världsdel Land

Export

Import

Värde jan-jun

Andel % Förändr. %

Värde jan-jun

Andel % Förändr. %

2012

2011

2012

2012/2011

2012

2011

2012

2012/2011

Oceanien och Antarktis

7 930

9 068

1,3

-13

1 020

1 299

0,2

-21

Amerikanska Samoa Antarktis Australien Bouvetön Cooköarna De franska territorierna i södra Indiska oceanen Fiji Franska Polynesien

0 0 7 198 0 0

1 0 8 395 0 0

0,0 0,0 1,2 0,0 0,0

-100 . -14 . .

2 0 674 0 1

0 0 874 0 0

0,0 0,0 0,1 0,0 0,0

. . -23 . .

0 2 6

1 0 3

0,0 0,0 0,0

-100 . 100

0 0 0

0 1 0

0,0 0,0 0,0

. -100 .

Förenta staternas mindre öar i Oceanien och Västindien

0

0

0,0

.

70

185

0,0

-62

Guam

0

0

0,0

.

1

0

0,0

.

Heard- och McDonaldöarna

0

0

0,0

.

0

0

0,0

.

Julön

0

0

0,0

.

0

0

0,0

.

Kiribati Kokosöarna (Keelingöarna) Marshallöarna Mikronesien Nauru Niue Nordmarianerna

0

0

0,0

.

0

0

0,0

.

0 0 0 0 0 0

0 0 0 0 0 0

0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0

. . . . . .

0 0 0 0 0 0

1 0 0 0 0 0

0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0

-100 . . . . .

Norfolkön

0

0

0,0

.

0

0

0,0

.

63 605 0 46

43 520 0 93

0,0 0,1 0,0 0,0

47 16 . -51

34 225 0 13

12 221 0 4

0,0 0,0 0,0 0,0

183 2 . 225

Pitcairn Salomonöarna Samoa Sydgeorgien och Sydsandwichöarna Tokelau Tonga

0 1 5

0 2 4

0,0 0,0 0,0

. -50 25

0 0 0

0 0 0

0,0 0,0 0,0

. . .

0 3 0

0 5 0

0,0 0,0 0,0

. -40 .

0 0 0

0 1 0

0,0 0,0 0,0

. -100 .

Tuvalu Vanuatu Wallis- och Futunaöarna Ospecificerade länder, övrigt

0 0 0

0 0 0

0,0 0,0 0,0

. . .

0 0 0

0 0 0

0,0 0,0 0,0

. . .

6 965

5 354

1,1

30

0

1

0,0

-100

Nya Kaledonien Nya Zeeland Palau Papua Nya Guinea

Box 6803, S-113 86 Stockholm, Sweden Phone +46 8 690 48 00 Fax +46 8 30 67 59 E-mail [email protected] www.kommers.se

View more...

Comments

Copyright � 2017 NANOPDF Inc.
SUPPORT NANOPDF