Vårt första skolår?

Vårt första skolår? Dokumentation av arbetet i förskoleklass i Vivallaskolan, Örebro

Annika Johansson & Gunnel Schöier

December 2012- april 2013

1

2

Innehåll

1. Bakgrund ....................................................................................................... 5 2. Syfte................................................................................................................ 5 3. Frågeställningar ............................................................................................ 5 4. Nulägesbeskrivning ...................................................................................... 6 Organisation ....................................................................................................... 6 Syfte med förändringsarbetet ............................................................................. 6 5. Verksamhet och arbetsmetoder i förskoleklassen Tallen ......................... 6 Utgångspunkter för Tallens arbetslag ................................................................ 6 Arbetssätt ........................................................................................................... 6 Klasslärarna........................................................................................................ 7 Rastverksamhet .................................................................................................. 7 Värdegrundsarbete ............................................................................................. 7 Språkarbetet ....................................................................................................... 8 Matematikarbetet ............................................................................................... 9 Arbeta och planera tillsammans i laget .............................................................. 9 Bedömning ......................................................................................................... 9 Samarbete med föräldrar .................................................................................... 9 Feedback till förskolorna ................................................................................. 10 6. Fritids ........................................................................................................... 10 7. Förankring i skolan .................................................................................... 10 8. Teoretisk bakgrund .................................................................................... 10 Lek och lärande ................................................................................................ 10 The Big Five .................................................................................................... 12 Matematik ........................................................................................................ 12 Språkutvecklande arbetssätt ............................................................................. 13 Kritik ................................................................................................................ 13 Sammanfattning ............................................................................................... 13 9. Nästa steg/ Uppföljning och utvärdering/Framtida behov .................... 14 Kontakt: ............................................................................................................ 14 Bilagor.............................................................................................................. 14 Referenslista ....................................................................................................... 15

3

4

1. Bakgrund Under många år har skolan haft en förskoleklassorganisation bestående av förskoleklassgrupper och förskollärare. Förskollärarna arbetade på olika sätt i sina respektive grupper. En del lärare fokuserade på grupprocess, andra på läsinlärning med bokstavsskrivande. När eleverna började i åk 1 gjordes grupperna om efter förskollärarnas inrådan beroende på vilka barn de tyckte passade ihop. De skilda arbetssätten blev då svårhanterliga för mottagande åk 1-lärarna. Viljan att utgå från enskilda elevers erfarenheter och kunskaper och samtidigt arbeta med grupptillhörighet blev problematisk. Många elever upplevde att de inte fick komma vidare i sin utveckling under åk 1 utan fick göra samma saker en gång till. Lärarna ansåg att de fick börja om att arbeta in värdegrunden och grupptillit genom att arbeta intensivt med relationsskapande mellan sig och gruppen och mellan gruppmedlemmarna. Överlämnandet från förskola till skola skedde via förskoleklass. Information från förskolan om grupperna blev nästan obefintlig inför skolstart liksom feedback till förskolan. Grundskollärarna ansåg att de hade mycket liten kännedom om hur barnen haft det i sin förskola. Kontakten förskola – skola fungerade inte. Förskoleklasserna har haft egna lokaler i ett intilliggande hus och rent geografiskt varit skiljda från skolan. Detta har försvårat samarbetet mellan förskollärarna och grundskollärarna, liksom lek och interaktion eleverna emellan. Inför skolåret 2012/2013 introducerades en ny organisation. F-klassbarnen togs emot av ett lärarlag i skolan. En ny verksamhet tog form, ett nytt arbetssätt påbörjades, en annan kompetens hos mottagande lärare användes.

2. Syfte Syftet med att sammanfatta detta utvecklingsarbete är:  för skolans del att kunna ta lärdom av arbetet detta första år så kommande års arbetslag kan fortsätta utveckla verksamheten  för skolans del att genomlysa vår organisationsförändring  för elevernas del att över tid, 4 år jämfört med 3 år tidigare, analysera deras utveckling.

3. Frågeställningar Frågor som vi ställer oss: Organisationsnivå: Är vi på rätt väg? Hur kan vi se det? Hur integreras verksamheten i f-klass i 1-3? Personalnivå: Hur förändras lärares syn på skola i arbetet i en icke-obligatorisk skolverksamhet? Förändras synen på lärande, kunskap och barns utveckling? Barn-/elevnivå: På vilket sätt är denna organisation bra/bättre för f-klassbarnen? Kan vi se att arbetssättet skapar kontinuitet? Hur integreras barnen in i 1-3- verksamheten?

5

4. Nulägesbeskrivning Organisation Utifrån den delvis dystra beskrivningen av tidigare organisation beslutades att förändra densamma fr.o.m. ht 2012. Rektor var en drivande kraft i förändringsdiskussionen. Med utgångspunkt i skolans resultat avseende måluppfyllelse ansåg personalen att en förändring borde ske. Resonemanget rörde hur grundskollärarna kunde få möjligheter att tidigt bygga upp relationer till eleverna och elevgruppen, påbörja ett långsiktigt arbete med hjälp av utökad tid för att kunna nå målen i åk3. Förskollärarna blev omplacerade inom kommunen. Förskoleklasserna inrymdes i skolbyggnaden som ett eget lag. De är nu organiserade som övriga 1-3-lag dvs. skola - och fritidspersonal i samma arbetslag och verksamhet delvis i samma lokaler. Ett flertal grundskollärare i 1-3 har en förskollärarexamen alt. förskollärarbehörighet i sin grundutbildning. F-1 lärare är en ny form av lärartjänst. Tre f-1 lärare, som har arbetat i förskoleklass senaste året, forsatte sin anställning i f-klassverksamhet som stöd i kommande utvecklingsarbete. Viss tid förläggs på fritids. (bilaga Organisation) Arbetslaget består av ca 80 barn, 2 fritidspedagoger, 1 elevassistent, 2 F-1 lärare och 6 klasslärare uppdelade på fem elevgrupper. Vi började med 6 klasslärare men har under året fått dra ner till 5 av både person- och ekonomiskäl.

Syfte med förändringsarbetet    

Öka måluppfyllelsen Finna möjligheter för en bättre kontinuitet i år f-9-perspektivet Synliggöra den enskilde elevens ”kunskapsresa”. Möta familjerna tidigt med kunskap och information om skolan samt skapa nya samarbetsformer för gemenskap och tankeutbyte med föräldrarna.

5. Verksamhet och arbetsmetoder i förskoleklassen Tallen Utgångspunkter för Tallens arbetslag Alla barn och föräldrar gör så gott de kan. Alla barn vill lära – lärarna har höga förväntningar. Barn kan inte från början – de behöver få hjälp att träna. Lärarna möter föräldrar med professionalitet och respekt. Lärarna lägger grund på alla skolområden kunskapsmässigt och socialt. Lärarna arbetar utifrån varje barns förutsättning.

Arbetssätt Lekens betydelse vad beträffar samspel och kommunikation/språk är stor för förskoleklassens arbete. Den fria leken får utrymme varje dag både ute och inne. Skolmiljön inbjuder till lek och lärande. Eftersom Tallen använder sig av tankesätten kring de multipla intelligenserna kommer leken som väg in i lärande naturligt in vid planering (bil.MI). I planering av verksamheten och arbetet med värdegrunden utgår man från MI-planschen med klokheterna: Jag-klok, Vi-klok, Kropps-klok, Bild-klok, Klur-klok, Ord-klok, Musik-klok och Natur-klok . Avsikten är inte att kartlägga barnens inlärningskanaler som det gängse sättet är kring MI. Här används MI för personalens planering för att barnen ska få tillgång till alla sinnen för att lära. Tallens arbetssätt utgår från att ta vara på barnens tidigare erfarenheter, att bygga vidare på barnens förförståelse. Man planerar utifrån Lpfö98 och Lgr11 samt de fem förmågorna (The

6

Big Five): analys -, begrepps-, procedur-, metakognitiv och kommunikativ förmåga. Detta ger underlag till bra resonemang och väcker tankar och idéer i arbetslaget. Kontinuiteten/röda tråden är en förutsättning för lärandet och förståelse. Huvuddelen av barnen har svenska som andraspråk. Att arbeta konkret och med alla sinnen är särskilt viktigt. Lärarna modellerar i olika situationer för att barnen ska se och uppleva. De flesta av barnen deltar i modersmålsundervisningen. Ett fåtal barn har studiehandledning. Det är viktigt att skapa många tillfällen för elever med svenska som andraspråk att få använda sitt nya språk, att få talutrymme i gruppen och få möjligheter att pröva och bli förstådd. I f-klass med mindre tidspress kan barnen få den tid som krävs för att formulera sig. Lärarna strävar efter att hellre säga Ja till barnens initiativ och önskningar i stället för ett oreflekterat Nej. Det enskilda barnet såväl som gruppen utvecklar självförtroende, engagemang och kreativitet när man får inflytande över sin dag. Personalen använder sig av den fortbildning som getts senaste åren t.ex. språkutvecklande arbetssätt, formativ bedömning för lärande, Skolverkets olika stöd- och kommentarsmaterial ex. Nya språket lyfter, NCM´s handbok Förstå och använda tal. Utomhusmatte och Utomhussvenska från Naturskolan i Örebro har inspirerat Tallens personal.

Klasslärarna Fem klasslärare arbetar med varsin grupp, tidvis tillsammans med F-1-lärare och fritidspedagoger. Vikarier sätts in vid lärares längre frånvaro. F-1 lärarna har vid flera tillfällen gått in som vikarier fast det inte var den ursprungliga uppgiften, detta p.g.a. anställningsstopp. Vid korttidsfrånvaro fördelas lärarresurserna om inom laget. Under vårterminen delas eleverna upp i grupperna vid lärares frånvaro där syftet är att barnen ska få känna trygghet med lagets lärare. Att dela upp är inte en maximal lösning, dels blir gruppstorleken för stor, dels är vissa klassrum för små, dessutom bryter detta den planerade verksamheten t.ex. språkträningen för alla och för enskilda barn. Klasslärare är med vid morgonöppning från kl. 7 för att schemat för fritids ska gå ihop sig med full täckning. F-klassåret innebär att lärarlaget har fyra år tillsammans med barnen för att utveckla barnens förmågor. Lärarna som är vana att ta emot åk1-elever märker att man under f-klassåret kan möta barnen med ett större lugn som även avspeglar sig i gruppen.

Rastverksamhet Lärarna är ute alla raster för att skapa trygghet bland barnen och för att observera leken. Personalen bär rastvärdsvästar för att tydligt synas. En organiserad rastverksamhet bedrivs där personalen vet var de ska vara, vilka som ska gå runt och vilka som ska vara stationära. Rastaktiviteter initieras som exempelvis Veckans lek. Veckans lek anslås på fönstret mot gården så barnen får en påminnelse. Den kommer också att kontinuerligt presenteras på skolans hemsida.

Värdegrundsarbete Skolan har en gemensamt formulerad värdegrund som är utarbetad tillsammans med förskolorna i området. Tallen har en MI-plansch för värdegrunden. Genom ex. lek och arbete med en känslolinje kan värdegrunden bearbetas. Varje grupp har en känslolinje i sitt klassrum. När man kommer på morgonen/ efter raster kan barnen visa var på känslolinjen de befinner sig. Detta är ett sätt att lära sig att identifiera och hantera sina känslor. Barnen har föreslagit 7

eller läraren har givit förslag på en plats där man kan ”arga av sig”. I flera lag finns personal som har ART- utbildning (Aggression Replacement Training). I Tallen jobbar man med ART två tillfällen/vecka. Laget har diskuterat fram vilka barn som behöver denna hjälp. Den ARTutbildade personalen har en halvtimmas träning med barngruppen varje vecka. I direkt anknytning till träningen har de tid för efterarbete, ca en halvtimma. Lärare och barn modellar hur man kan fungera väl i gruppen. Om en konflikt har hänt på rasten kan man dra nytta av denna genom att ta upp denna konflikt till diskussion i gruppen – Hur kunde X ha gjort i stället? – När/Hur kunde bråket tagit slut? – Vad kunde ni som tittade på ha gjort? osv. Klassen kan sedan spela upp hur bråket kunde ha avvärjts. Varje vecka har grupperna klassråd. Då kan barn och vuxna ta upp aktuella saker och kan lyfta fram positiva händelser och beteenden. Positiva beteenden reflekteras och synliggörs i klassrummet. När mål har nåtts för hela gruppen görs något bra/trevligt tillsammans. Två barn från varje arbetslag deltar i skolans elevråd och matråd.

Språkarbetet Laget använder TAKK (Teckenkommunikation) som förstärkning av språket exempelvis artighetsord och känsloord. Läromedlet Språklust (Sanoma Utbildning) används i alla grupper. Varje morgon har man språkövningar ex. ramsor, klappa stavelser, räkna ord. Regelbundet besöks Vivallabiblioteket. Man lånar böcker till klassen. Lärarna högläser varje dag. Läsning med barnen pågår även om barnen inte kan läsa. Grupperna arbetar med preläsande och pre-skrivande. Det är viktigt att skapa lugn kring läsandet. Barnen ”skriver” och måla sagor. Lärarna skriver och barnen skriver av. Lärarna arbetar med lässtrategierna. Under hösten arbetar man med Spågumman Sara och Nicke Nyfiken. Under våren kommer man att ta upp Fröken Detektiv och Cowboy- Jim. (Westlund 2009, s 76, 191). En talpedagog från Centrala teamet har kartlagt elevernas talförmåga. Hon har givit arbetsmaterial till klasslärarna att arbeta med i grupperna. Eleverna grupperas efter talträningsbehov. De har regelbundna, korta träningstillfällen. Arbetslaget har inlett ett samarbete med Digitalt Lärcentrum om lämpliga datorprogram. Laget har tillgång till ett antal Ipads. Alla elever har fått introduktion i användandet. Under vårterminen och till hösten kommer samarbetet och det digitala arbetssättet att utvecklas. Mötet med barn från andra kulturer ger nya tankar till lärarna. – Varför gör vi på detta sätt? I skolan sker mötet mellan olika kulturer och den svenska kulturen. Här sker även mötet mellan familjekulturen och skolkulturen. Som 6-åringar deltar barnen i en planerad, strukturerad läs- och skrivmiljö, olik förskolans och hemmets miljöer. På olika sätt vill man skapa bryggor mellan kulturerna och traditionerna t.ex. barnen lär nya spel och lekar i fklassen. Strävan finns att få ett utbyte av exempelvis lekar och spel från andra delar av världen. Sagoskogen som är väl inarbetad i arbetslaget Tallen är underlag för språkarbetet. Sagoskogen är ett material som till största delen är framställt av Annika Johansson, lärare i Tallen. Skogens djur och berättelser, som barnen framställer, bygger fram bokstavsarbetet med fantasi och lust. Under vårterminen presenteras bokstavsljuden med hjälp av djuren. Klassen leker Ljudorkester vilket innebär att man arbetar med Veckans ljud tillsammans. Man låter svagt och starkt, långt och kort. Klassen leds av en barndirigent. I denna lek lärs även t.ex. att ta instruktioner, lyssna, start – stopp, våga stå framför grupp. Skrivarbetet sker i form av

8

formande i lera, luftskrivning, måla stora bokstäver. Eleverna har var sin bok. I den klistras bokstäver in. De elever som vill får skriva. Några väntar. Det viktiga i detta skede är att alla blir bekanta med bokstavsljudet. Många barn gör redan efter tre ljud läsupptäckter och ser att ljuden tillsammans bildar ett ord. Barn söker bokstäverna i ex. reklamtexter. Lärarna arbetar för att bygga upp ett läs- och skrivintresse och även möta de barn som redan är intresserade. Detta arbete sker gemensamt i gruppen. Ingen brådska råder. Ljudarbetet pågår i alla sammanhang i ex. idrotten, sångsamlingen.

Matematikarbetet Matematikarbetet följer en genomarbetad struktur som har sin grund i Lpfö98 och en målsättning utifrån Lgr11 (bil. Matematik). Det är viktigt, anser lärarna, att arbeta med begrepp i matematiken och ge dem konkret innebörd. Barnen får laborera och ta till sig nytt via sina sinnen. Under utelektionerna i skogen tränas de olika matematiska begreppen. Som hjälp att kartlägga barnens kunskaper används Förstå och använda tal (NCM) eller Diamant (Skolverket). Båda är muntliga test som kan göras i f-klass eller/och i åk1.

Arbeta och planera tillsammans i laget Lärarlaget planerar undervisningen, verksamheten och för pedagogiska samtal måndagar och onsdagar ca 2h/tillfälle. Lärarna på fritids och i skolan gör i största möjliga mån de pedagogiska planeringarna tillsammans (MI-planscherna). Detta sker på morgonmötena på fredagar. Man är noga med att delge varandra idéer och våga pröva. Utbildningsledaren och en av fritidspedagogerna träffas dessutom en halvtimma/vecka för att ytterligare kunna utveckla skola och fritids mot gemensamma mål. Lärarlaget ansvarar själva för Idrott och hälsa. Idrottspassen leds av två lärare. Många barn har ett större rörelsebehov och behöver få tillfällen att röra sig mera. Tallen har en idrottsplanering med avprickning för att följa den grovmotoriska utvecklingen (bil.Idrott). Denna avprickning sker under lek ute och inne och under idrottspassen. De barn som då visar sig behöva extra idrott kommer att erbjudas detta under kommande läsår.

Bedömning Eftersom f-klasseleverna inte ska bedömas på samma sätt som skolbarn arbetar man på ett annat sätt för att bedöma. Inga skriftliga omdömen ges till föräldrarna. Lärarna gör kontinuerliga bedömningar av elevernas sociala -, motoriska - och kunskapsutveckling. Oftast sker det omedvetet. Ibland skrivs kommentarer ner om vad lärare ser i form av framsteg. I utvecklingssamtalen ges föräldrarna ett muntligt omdöme i en samlad bild av barnets utveckling. Den skriftliga dokumentation som skolan använder i årskurserna f-6 är Nya språket lyfter (Skolverket). Ett annat är Mattehusen (eget material). Båda dessa är visuellt överblickbara och ger tydlighet för eleverna och även föräldrarna om nästa steg i utvecklingen.

Samarbete med föräldrar Föräldrar uppmanas att hämta och lämna sina barn. Det är en viktig och trevlig kontaktmöjlighet. Personal är avdelad att varje morgon ringa hem till familjer vars barn inte har kommit till skolan. Lärarna skriver veckobrev med information om det som har varit och det som kommer.

9

Föräldramöten sker på flera olika sätt: Lära-känna-samtal, Möte i arbetslaget med information av rektor och elevhälsan, Möte i klassen i samtalsform, ”Spelkväll” med föräldrar och barn, Uppvisning av barnens arbete tillsammans med Kulturskolan, Utvecklingssamtal samt Samtal vid behov. F-klass är fortfarande en frivillig verksamhet och ca 60 % av åldersgruppen i hela LundbyVivalla skolområde är inskrivna i Vivallaskolan. Övriga har plats i Lundbyskolan, i friskolor eller är hemma. Familjerna uppmanas från förskolan att ta del av detta år för att det t.ex. gynnar barnens språkutveckling. Enligt skolans Trygghetsplan kontrollerar lärarna närvaron. I varje grupp finns barn som har hög frånvaro av olika skäl. Lärarna ringer hem om barnet inte har kommit till skolan. Under vårterminen väntas ett flertal ”nyanlända” barn till grupperna. I januari 2013 hade fem barn kommit från Somalia och Serbien. De placeras direkt i barngruppen. Erfarenheter visar att barnen då tillägnar sig språket snabbare.

Feedback till förskolorna Under höstterminen 2012 hälsade förskolepersonalen på barnen i Tallen. Då kunde viss feedback ges på deras arbete. Förskolorna inbjuds till vårterminens uppvisning. Samtal kommer även att föras om framtida samarbete och utbyte av erfarenheter.

6. Fritids Knappt hälften av barnen deltar i fritidsverksamheten. De teman som man arbetar med under skoltid förstärks ytterligare under fritidstid genom att träna ex. olika begrepp som finns specificerade på MI-planschen. Ett arbete pågår att knyta fritids och skola närmare genom att tydliggöra grundläggande tankar kring planering och arbetssätt. Fritidspersonal skickar månadsbrev till föräldrarna om sin verksamhet och kommande aktiviteter. Varje termin inbjuder fritids till Drop-in-fika. En kväll inbjöds föräldrar till pepparkaksbak. Tyvärr var inte uppslutningen så stor. En enkät har genomförts från fritids till föräldrarna för att ta reda på föräldrarnas uppfattning av fritids och barnens trivsel. Resultatet kommer att presenteras under maj -13.

7. Förankring i skolan 2012 är pionjäråret för arbetslag Tallen att arbeta efter den nya organisationen. Det har varit viktigt att förankra arbetet i alla lag genom att lyfta fram frågor och idéer till samtal och diskussioner i de övriga tre lagen. Under höstens två Pedagogiska caféer och i Lilla ledningsgruppen har detta varit möjligt. Tallen har informerat om MI-arbetet, strukturen, föräldrasamarbetet mm. Denna delgivningsdel skulle kunna vara större eftersom intresset är stort hos alla. Vi räknar med att höja samtalsantalet under vt 2013, särskilt för åk 3-laget, Björken, som förbereder sig för att ta emot f-klass ht -13.

8. Teoretisk bakgrund Lek och lärande Lek är ett fundamentalt begrepp i förskolans läroplan. F-klassen, som en brygga mellan förskola och skola, ska ta vara på leken för att främja barns utveckling och samtidigt vara skolförberedande. Barns lek är ett sätt att upptäcka och uppleva. Detta sätt att se på lek vill vi 10

ta med in i skolan som ett redskap för elever och lärare, att konstruera kunskap tillsammans. I leken kan läraren observera barnets språkförmåga, olika lärstrategier, samarbetsförmåga, motoriska förmåga mm. I leken är det ”tillåtet” att göra samma sak gång på gång för att utveckla trygghet och säkerhet. Läraren kan sedan leda barnet vidare till nästa utmaning. Marianne Skoog (2012) lyfter fram lekens betydelse för att stimulera elevernas intresse och motivation för skrivande och läsande. Barnen ska ges möjlighet att använda språket i olika sammanhang för att utveckla sitt tänkande och lärande. Att ta till vara elevers olika social och kulturella erfarenheter ser Skoog som en viktig didaktisk utmaning för skolan. Att bygga förtroendefulla relationer lärare - barn/elever är en viktig och framgångsrik faktor (SKL 2011). När vi nu får möjlighet att starta ett år tidigare bör positiva relationer och trygghet ge en stark grund för elevernas vidare skolgång. Varje morgon samlas gruppen till en samling/lektion där läraren visar dagsschemat, läser ex. en saga för barnen, uppmärksammar närvaro. Rutiner skapar lugn och ger trygghet. Känslan av sammanhang och ett klassrumsklimat präglat av ett målarbete, goda relationer och socialt stöd är även det framgångsfaktorer för skolan, enligt John Hattie (2011). Mutipla intelligenserna (MI) som lanserades som begrepp av Howard Gardner (2001) har både prisats och kritiserats. F-klassens lärare har valt att ta fasta på Gardners forskning då det gäller planering och arbetssätt. I många skolor används teorierna om barns olika inlärningskanaler konsekvent. I Vivallaskolan vill man inte definiera barnen utifrån att vara visuell eller auditiv inlärare osv. utan använda intelligenserna för alla barn att ta del av. På detta sätt görs undervisningen konkret och varierad. Eftersom många av barnen inte har svenska som sitt förstaspråk är det viktigt att ge flera möjligheter att skapa kunskaper som sedan kan språksättas på både modersmålet och på svenska. Då det gäller samarbete och möjlighet till interaktion tar Vivallaskolan del av Vygotskijs teori om den proximala utvecklingszonen (Partanen 2007). F-klassbarnen, med sina olika erfarenheter och olika kunnande, lär av varandra i lek och samspel. Genom observationer under leken kan lärarna bedöma nästa steg för individen eller för gruppen. Lärarna har ett vägledande förhållningssätt och försätter barnen i situationer som kräver samarbete och samprat. Samarbete och samspel är färdigheter som barnen ska få många möjligheter att utveckla. Pia Williams (2012) beskriver olika former av träning av samlärande. Hennes definition av samlärande avser ”att lärande sker mellan barn oavsett vänskapsstatus eller ålder”(Williams 2012, s 25) Peer tutoring, cooperative learning och peer collaboration1 är 1

Peer tutoring definieras av Damon och Phelps (i Williams s 61)) som "när ett barn instruerar och tränar ett annat barn inom ett område där det första barnet är expert och det andra novis." Den teoretiska grunden är Vygotskijs teori om den proximala utvecklingszonen. Ofta är det ett äldre barn och ett yngre barn som samarbetar. Det kan också vara ett barn som är mer kunnigt inom ett område än ett annat barn. Genom att barnen undervisar och utmanar varandra skapar båda ny förståelse. Cooperative learning är olika former av strukturerat elevsamarbete i grupp. 4-5 elever med varierade förmågor får ett problem eller en uppgift att utföra tillsammans och gemensamt komma fram till en lösning. Alla ska bidra på olika sätt. Olikheterna ska kunna bli till en tillgång för gruppen. Uppgifterna bör vara komplexa och av typ flera svar är möjliga. Peer collaboration definieras som en grupp av elever med ungefär samma kunskapsnivå som tillsammans ska lösa en uppgift som ingen av dem kunde förut. Barnen måste kommunicera för att hitta lösningar och strategier. De gemensamma upptäckterna uppmuntrar och stimulerar det enskilda barnet. Den teoretiska grunden finner vi i Piagets experimentella utvecklingspsykologi.

11

olika dimensioner av kamratsamverkan beskrivna av Williams. Alla har det gemensamma att de uttrycker barns inbördes interaktion, jämbördighet och ömsesidiga engagemang. Det innebär också lärarens handledning och medvetna skapande av situationer för barns upptäckt av varandras kunskaper och erfarenheter samt utnyttjande av mångfalden i gruppen. Forskning om hur barn lär av varandra betonar just samarbetets betydelse.(SKL, 2011) Vivallaskolans f-klassgrupper har en mångfald av språk och kulturer och olika erfarenheter och bör kunna använda sig av dessa samlärandeformer. Thomas och Collier (i Gibbons 2009) anger tre faktorer för att andraspråkselever ska lyckas i sina studier: eleven stöttas i andraspråket kombinerat med stöttning i modersmålet, lärarna använder aktuella metoder för språk- och kunskapsundervisning på två språk samt att lärarna har höga förväntningar på eleven och bjuder in till delaktighet i undervisningen. Gibbons (2009) beskriver enkla metoder som möter upp andraspråksbarns behov exempelvis att få tänka längre än de två-tre sekunder som är vanligt i klassrummet. Endast några sekunder extra tanketid gör att eleven kan uttrycka sig klarare. Cirkelmodellen2 är ett annat exempel på hur arbetet i klassen leder till att ordförråd, begrepp och uttrycksmöjligheter utvecklas. Elever som lär genom ett nytt språk behöver stöttning (scaffolding) dvs. tillfälligt stöd som är nödvändigt för att eleven ska komma vidare i sin utveckling.

The Big Five Göran Svanelid (2012) har studerat Lgr11 och alla förmågor som skrivs under respektive kursplan (Lgr11) som eleverna ska utveckla. Han har sett att alla kan inrymmas i fem: begrepps-, analys-, procedur-, metakognitiv- och kommunikativ förmåga. Dessa kallar han The Big Five. Under året har f-3 arbetat med The Big Five. I de Pedagogiska caféerna har alla lärare samtalat om och exemplifierat hur förmågorna kan konkretiseras för eleverna. I Tallen förs regelbundna samtal om hur dessa används vid planering av verksamheten. Eftersom förskoleklassbarn inte ska bedömas på samma sätt som eleverna är det ändå viktigt att tidigt träna förmågorna som beskrivs i Lgr11. Att använda sig av TB5 underlättar vid planering och uppföljning.

Matematik Bishop (i Nämnaren 2012) beskriver sex aktiviteter som utvecklar barns matematiska kunnande: räkna, lokalisera/hitta, mäta, designa, leka/spela och förklara. Exempel på dessa aktiviteter kan vi se i f-klassverksamheten: räkna pengar i lekaffären; ramsräkna i spel; lokalisera i klassrumslekar; mäta i bakning; mäta träds omkrets med snöre; designa i bygge, ritande, skapande; leka i pussel och spel; förklara tabeller och diagram. Lekar och spel stimulerar fantasi och kreativitet. För att lek och spel ska bli lärande och utvecklande i ex. matematik måste läraren visa på vad som är matematik i just den aktiviteten. Lärarens möjligheter är stora att se och följa lärprocesser i barnens spontana lek exempelvis bygga stora tal, lägga långa klossrader och mäta på de sätt som barnen vill. Lärarens matematikkompetens leder till att både lärare och barn lägger en matematisk grund att bygga vidare på kommande år. Tallens arbete med matematik utgår från en genomtänkt struktur av teman fördelade under året. Lek och spel i sig utvecklar inte barnens matematiska förmågor. Läraren visar på genom

2

Cirkelmodellen beskrivs i Gibbons (s 91, 2009) i form av faser: Fas 1: Bygga upp kunskap om ämnesområdet. Fas 2: Studera texter inom genren för att få förebilder. Fas 3: Skriva en gemensam text. Fas 4: Skriva en individuell text.

12

att i samspel med barnen urskilja, uttrycka, undersöka och använda matematiska begrepp, siffror och tal samt vardagshändelsers inbyggda matematik. Att förstå och använda tal – en handbok används för att kartlägga barnens taluppfattning (Test elevintervju).

Språkutvecklande arbetssätt Nya språket lyfter (2012) används i skolan i åk f-6. I f-klassen görs den första kartläggningen av barnets språkutveckling. Elevens förmågor förs in i Observationsschemat. Under vårterminen arbetas mer medvetet med bokstäver, ord och meningar med hjälp av Sagoskogen. Vygotskij talar om att språket, tänkandet, samtalet och reflekterandet är verktyg för lärande och möjliggör lärande. Det är av stor vikt för lärarna att skapa talutrymme för varje barn att få uttrycka sig, samtala och reflektera på sitt första- eller andraspråk. ”Språket är tänkandets verktyg” sa Vygotskij och med det menar han att all utveckling är beroende av barnets förmåga att språksätta sina tankar och sitt lärande (Partanen 2007). En metod som är enkel och effektiv är det som kallas EPA. Barnet får först tänka själv (Enskilt) sedan talar men ihop sig med en kamrat (Par) för att sedan våga/kunna tala i hela gruppen (Alla). (Harrison & Howard 2012). Närmsta utvecklingszonen (Proximala utvecklingszonen) är också ett begrepp från Vygotskij. Var och en kan bidra till sin kamrats och sitt eget lärande i samspel. Det barnet kan tillsammans med en kamrat, kan det senare göra på egen hand (Partanen 2007). I Barbro Westlund (2009) finns de fyra grundläggande lässtrategierna beskrivna: att förutspå, att ställa frågor till texten, att klargöra, att sammanfatta. Dessa fyra har illustrerats av Maria Andersén, en av skolans lärare, och används i klasserna. I f-klass introduceras en strategi i taget. Man talar bl.a. också om vad som utmärker en expertläsare och hur man allt mer kan bli expertläsare.

Kritik Marie Karlsson m.fl. (2006) påstår att f-klassåret blir ett tionde skolår eftersom f-klassarbetet alltmer liknar åk1-verksamheten. På så sätt tycks skolan börja redan för barn som är 6 år. Tanken att skolan skulle smittas av förskolans förhållningssätt till lek och samspel har inte slagit igenom utan det motsatta har skett, visar undersökningar. Vuxenstyrda aktiviteter, en ökning av aktiviteter med bokstäver och siffror, en ökning av barns individuella ansvar att göra på ett rätt och specifikt sätt, dagens uppdelning i kortare pass som påminner om skoldagens ämnesschema med korta pauser emellan är exempel på tecken på alltmer skolliknande verksamhet i f-klass. (Karlsson m fl 2006) Skoog (2012) såg i sin forskning att arbetet i förskoleklasserna i stor utsträckning liknade skolans mer traditionella sätt att arbeta med läsande och skrivande i schemalagda arbetspass och lärarledda formella övningar. Leken fick en alltmer undanskymd plats dvs. den användes inte som ett pedagogiskt verktyg. Att aktivt utnyttja den fria och spontana lekens utrymme att experimentera med siffror och bokstäver efterfrågades av Skoog. I den skolliknande läsa- och skrivasituationen är det svårt för barnen att göra en koppling till sina erfarenheter och kunskaper då färdigheter övas skiljda från meningsbärande sammanhang. Med denna kunskap har planeringen av arbetet i f-klassen fokuserat på att fortsätta förskolans påbörjade arbete och på ett varsamt sätt brygga över till skolans mer styrda verksamhet. En hjälp är att planera utifrån MI i olika teman.

Sammanfattning Lärarna är väl medvetna om de risker som finns med att ”skolifiera” förskoleklassen. Uppmärksamhet riktas till alla som arbetar i f-3 att observera möjligheterna att ta vara på det 13

förhållningssätt som präglar förskolans arbete. Planering utifrån multipla intelligenserna (MI) är en hjälp att fokusera på användandet av flera sinnen i lärandeprocessen och att tänka konkretiserande undervisning för lärarna. Studier av Lpfö98 är också en viktig komponent liksom studiebesök i förskolorna för personalen för att kunna möta upp barnen i deras erfarenheter.

9. Nästa steg/ Uppföljning och utvärdering/Framtida behov Ht 2016 har alla lag prövat att ta emot f-klass. Fram till dess ska vi ha hittat form och struktur för f-klassen som fungerar för samtliga lag f-3 genom arbete i olika forum. I Verksamhetsplanerna kommer varje lags erfarenheter och planer att skrivas in. Dokumentation och diskussioner kommer också att ske på Pedagogiska caféer. Lilla ledningsgruppen följer upp arbetet kontinuerligt. Kompetensutveckling av lärare för arbete i f-klass sker dels inom den ordinarie utvecklingsverksamheten i skolan, dels genom enstaka föreläsningar. Språkutvecklande arbetssätt, planering och stödstrukturer utifrån The Big Five samt Bedömning för lärande är de bärande elementen för f-3-verksamheten. Kontinuerliga träffar med förskolepersonalen, kanske på ett Pedagogiskt café/termin är ett önskemål. Vi behöver samtala om hur vi arbetar exempelvis med språk, matematik, förhållningssätt osv.

Frågor: Hur kan lärarna göra övergången från det relativt ”ostyrda” arbetet i f-klass till åk 1- struktur med schema och fasta tider på ett bra sätt? Hur ska läraren bibehålla leken in i skolans schemalagda struktur med större krav på elevers prestationer? Kan f-klassarbetssättet bidra till ett friare arbetssätt i åk 1-3 med mer av temaarbete, gruppsamverkan, lek för lärande osv.?

Kontakt: Anders Sallmann, [email protected] 019 212893 Annika Johansson, [email protected] 019 212521 Gunnel Schöier, [email protected] 019 214068

Bilagor 1. Överlämnandeplan förskola – skola 2. Organisation 2012-2013 3. MI – planscher 4. Matematikstruktur i förskoleklass 5. Idrottsplanering 6. Sammanställning av utvärderingen om organisationsförändring F-3, 14 jan 2013 14

Referenslista Gibbons, P. (2009): Stärk språket - Stärk lärandet. Stockholm: Hallgren & Fallgren. Gardner, H. (2001): De sju intelligenserna. Jönköping: Brain Books. Harrison, C. & Howard, S.(2012): Bedömning för lärande i årskurs f-5. Stockholm: Stockholms universitets förlag. Karlsson, M; Melander, H; Perez Prieto, H & Sahlström, F. (2006): Förskoleklassen – ett tionde skolår? Stockholm: Liber. Lgr11. Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Stockholm: Skolverket. LpFö 98. Läroplan för förskolan. Reviderad 2010. Stockholm: Skolverket. Madsen, P. & Thestrup, M.(2004): Oj, vad jag kan – och du också! Jönköping: Brain Books. McIntosh, A. (2009): Förstå och använda tal- en handbok. Göteborg: Göteborgs universitet. Nämnaren 2012:4. Göteborg: NCM, Göteborgs universitet. Partanen, P. (2007): Från Vygotskij till lärande samtal. Stockholm: Bonniers Utbildning AB. Rydja, C. (2009): Språklust. Stockholm: Bonnier Utbildning AB. Skoog, M. (2012: Skriftspråkande i förskoleklass och årskurs 1. Doktorsavhandling. Örebro: Örebro universitet. Skolverket (2012): Nya språket lyfter. Stockholm: Skolverket. SKL (2011): Synligt lärande. Presentation av Hatties studie om vad som påverkar elevers studieresultat. Stockholm: SKL. Svanelid, G. (2011): The Big Five. Pedagogiska magasinet, 4/11. Grundskoletidningen, 4/11. Williams, P. (2012): När barn lär av varandra - samlärande i praktiken. Stockholm: Liber. Westlund, B. (2009): Att undervisa i läsförståelse. Lässtrategier och studieteknik. Stockholm: Natur och kultur.

15

Bilaga 1

16

Bilaga 2

Vivallaskolan Ca 740 elever

Rektor F-3

Rektor 4-6

Anders

Anna

50 personal

30 personal

Tallen

Pilen

Palmen

Björken

FSK

År 1

År 2

År 3

Eken

75

70

82

82

År 4

Boken

Rektor 7-9 Fredrik 30 personal

Kastanj en

År 5

År 6

52

50

74

Epsilon

Alfa

Delta

År 7

År 8

År 9

53

71

83

Akadem in ITK 20

17

Bilaga 3

18

19

Bilaga 4

Matematikstruktur i förskoleklass fr o m ht 12 Struktur: Matematik i lek och i meningsfulla sammanhang. Arbeta med begrepp (enl. lista, se nedan) i teman (se nedan) med:  Lust, glädje och lek. MI.  Ett språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt.

Teman

(att lägga in i Sagoskogsarbetet eller tvärtom):

Matematiken omkring oss (familjen, kroppen, årstider, naturen, skolgården, ramsräkna..) Likheter och skillnader Sortering, klassificering (Färg, form, funktion, geometriska former, storlek) Jämföra ( ex. s.34-37 i Favorit ) Lägesord (ex. bild s 10-12 i Eldorado, ex. s 32-33 i Matte i förskoleklassen), Talen 1-5 (Antalskonservation ex. s. 29 i Lyckotal, tal- siffra, En-till-enräkning, Dela upp ex. Uppdelningsmaskinen, tärningar) Parbildning (Lika många, Lika mycket ex. s32 i Favorit, ex. strumpor på snöre, ) Mönster (ex pärlplattor, armband, Lego) Tredimensionellt (ex förpackningar) Talen 1-10 (Uppdelningsmaskinen; Udda, Jämna ex s 60 Jakten på kottarna, elevbok, Tallinje, Tärningar, s. 32-33 i Eldorado) Vikt Problemlösning (Föra matematiska resonemang ex. s.26 i Favorit) Ordningstal (Plats, Placering ex. s. 62-64 i Favorit) Längd Volym (ex. s25 i Matte i förskolklassen) Addition och subtraktion (Skillnad ex s 53 i Jakten på kottarna, elevbok) Tid (Tidsrymd, tidsordning ex s. 30 i Lyckotal, sekvensbilder) Symmetri (insekter, mm) Hälften (Dela lika ex. s.62,63 i Lyckotal) Area Dubbelt (ex s 22-23 i Jakten på kottarna, elevbok) Statistik ( ex. s. 55 i Lyckotal, s.66-67 i Favorit) Utvärdering (s. 64 i Lyckotal)

20

Använda oss av: Förstå och använda tal- en handbok. (Fyra faserna och test: Skolstarten) Cirkelmodellen: Gemensamt -> par-> individuellt. (Gibbons) Diamant (de muntliga: AF, MGF, SF) MI LpFö98 Sagoskog (Annika J) Lärarhandledningar: Eldorado, Mattesafari, Abakus Kopieringspärmar (Kopieringsrummet) Saker och ting, mattematerial osv. Elevbok som eleverna själva dokumenterar och skriver/målar i. ”Asken” ur Abakus lärarbok s.9

Konkret material som finns: Kapla, Logiska block, Architek, Björnar, Elefanter, Multibas, Unifix, sifferkort, tärningar, spelkort…..

Sagor med matte: Tio vilda hästar, Rottböll & Adbåge Jakten på kottarna, Askunge förlag Matias bakar, Inger och Lasse Sandberg Petras fläck, Se vidare separat blad ur Mattemosaik Pärm!

Litteratur som vi har: Att lära in matematik ute Att leda den tidiga matematikundervisningen (Engström, Engvall, Samuelsson) Hur många prickar har en gepard? (NCM) Hur långt är ett äppelskal? Huvudräkning (Löwing & Kilborn) Laborativ matematikundervisning – vad vet vi? (NCM) LpFö98 (ladda ner från Skoverket) Lust för matte. Matematikutveckling i praktiken. (Lärarförbundet) Lära och undervisa matematik – internationellt perspektiv. (NCM) Matematik – ett grundämne (NCM) Matematik från början. (NCM) Matematik i f-klass (Furness) Matematik som språk (Höjen m fl) På tal om matte i förskoleklassens vardag Små barns matematik. (NCM) Utematematik (Olsson, Forsbäck) Åskådningsmatematik (A.Kruse)

Litteratur mm som kan vara bra att köpa in: Språklust genom sagor (C. Rydja) Geometrix, www.geometrix.se Mina första matteord. Storbok med plastade skrivbara sidor. 21

Praktisk matematik f-3 (Majema) Mattesmart, digitalt läromedel (Gleerups)

Begrepp att arbeta med i f-klass: Bred, bredare, bredast, -e Full, halv, halvfull, överfull, halvtom, tom Få, färre, färst Gammal, äldre, äldst, -a/-e Hög, högre, högst, -a/-e Kall, kallare, kallast, -e Kort, kortare, kortast, -e Liten/ litet, mindre, minst, -a/ -e Låg, lägre, lägst, -a Lång, längre, längst, längsta Lätt, lättare, lättast, -e Mycket, mera, mest, -a Många, flera, flest, -a Smal, smalare, smalast, -e Stor, större, störst, -a/-e Tjock, tjockare, tjockast, -e Tung, tyngre, tyngst, -a Tunn, tunnare, tunnast, -e Ung, yngre, yngst, -a/-e Varm, varmare, varmast, -e Namn, ålder Lägesord: över, framför, på, bakom, under, bredvid, störst, minst, lika stor, i, inuti, utanpå, mellan, ovanför, nedanför, på linjen, före - efter Sortera, jämföra, hör ihop Framifrån, bakifrån Först, sist, mitten, lika, lika långa/många Antal, en fler (en mer), en färre, två av, fem av Dubbelt, hälften, dubbelt så många Ordningstalen Symmetri Tid: timma, halvtimma, minut, sekund, en stund, först - senare Färg, form Triangel, kvadrat, cirkel, rektangel Rund, rak, kant, hörn, sida, stjärna

22

Olika läromedel och böcker om och för förskoleklass i matematik – en enkel översikt: (Om inget annat anges har skolan böckerna nedan) ”Mycket forskning visar att stora delar av de fel som begås och de svårigheter eleverna har i matematik inte är matematiska, utan snarare beror på brister i språk, läsförmåga, förmåga att se mönster o s v. Detta indikerar att det är i förskolan som arbetet med att utveckla förmågan att tillägna sig matematiken måste grundläggas. Det är väsentligt att vi får fram en ny syn på matematiken i förskolan, så att man inte bara ser den som arbete med tal och siffror, utan mera som ett förhållningssätt, ett sätt att relatera till verkligheten. Det handlar om att utveckla det matematiska tänkandet hos barnen, att se matematiken omkring sig. Ta på matteglasögon på dig själv, barn och föräldrar! Sätt ord på matematiken!” Anna-Lena Lindekvist, lärarakademiföreståndare ur ”Matematik i förskolan/förskoleklassen”, Lärarförbundet.

 Läromedel: Eldorado (NoK) (finns i ett ex. att ta idéer från) Bygger på laborativt arbetssätt.

 Läromedel: Favorit (Studentlitt.) (finns i ett ex. att ta idéer från) Det läromedel som används i finska skolorna med goda resultat. Nytt för i år 2012.

 Läromedel: Jakten på kottarna (Askunge förlag) (finns i ett ex. att ta idéer från)

Elevbok, lärarhandledning och en saga som kan användas fristående.

 Läromedel: Matte 1, 2, 3 i förskoleklassen (Studentlitteratur/Adastra) (finns i ett ex. att ta idéer från)

I läromedlet 1, 2, 3 Matte i förskoleklassen möter barnen olika matematiska teman som alla kopplas till utforskning, fundering och lek.  Läromedel: Lyckotal F (Gleerups) (finns i ett ex. att ta idéer från) Elevbok, lärarhandledning och lärarwebb. Titta på en demo här: www.laromedelswebbar.se . Lyckotal F är uppbyggd med 6 olika temaområden som anknyter till barnens omvärld: Hemma, Skogen, Kalas, Mat, Husdjur och Naturen.

 Äldre läromedel: Prima, Mästerkatten, Tänk och räkna. (Finns att ta idéer ur.)

 Nuvarande läromedel: Mattesafari (Sanoma förlag) Det är detta läromedel som skolan använt i flera år och är nöjda med. Undantag 3b med alltför många räknestrategier på kort tid. Åk 4-6: Matteborgen, Åk 7-9: Matte Direkt. 23

 Datorprogram i Pumandatorerna  www.ur.se/pedagog/forskoleteman/matematik Boktips, filmer osv.

 www.ur.se/matte M= matte . Spel (handledning laddas ner) ”Mattepatrullen” 10 progr. à 10 min. Problemlösning (för barnen) ”Spagetti, makaroner.. hundra miljoner”. 10 progr à 10 min. ”Matte på burk” TVprogram + bok ”Katten, musen tiotusen” 10 program à 10 min.

 www.sagokistan.se

 Naturskolan, Örebro [email protected] Matte och svenska ute. Språkskogsmaterialet finns i laget och hos Gunnel.

 NCM http://ncm.gu.se/

 Kopieringspärmar i kopieringsrummet Ex. Mattekids 1 och 2. (Problemlösning) Mattemosaik Roliga matteteman att räkna med Mias mattevärld (Räkna och måla) Häfte

24

Bilaga 5

25

Bilaga 6

Sammanställning av utvärderingen om organisationsförändring F-3 Utvärderingen genomfördes på F-3:s APT, måndagen den 14 januari 2013. Utvärderingsfrågorna som besvarades står i fet stil och under varje fråga sammanfattas svaren från de sex olika grupperna. 1. Hur fungerade överlämnande skola - förskola våren 2012? Samtliga grupper som svarade på utvärderingen upplevde att överlämnandet fungerade bra i allmänhet. Blivande förskoleklasspersonal besökte områdets förskolor under en dag för att hälsa på blivande förskoleklassbarn, något som var positivt då man fick se barnen i den miljön de var vana vid. Dock upplever flera grupper att det finns utvecklingsområden inför kommande överlämnande. Det saknades ett generellt/allmänt överlämnande som det fanns förr, ett överlämnande för varje barn. Viktigt att titta extra på hur gruppen sätts ihop då de tidigare grupperingarna kanske inte alltid är de optimala. Viktigt för oss pedagoger att få insikt i hur de respektive förskolorna arbetar, eftersom fokus och arbetssätt på förskolorna i området skiljer sig åt. Inför kommande överlämnande är det bra om vi kan utveckla överlämnandet och detta kan ske genom att: • Specialpedagogerna i skola och förskola sätter ihop de kommande grupperna. • Pedagogerna på Vivallaskolan och pedagogerna på förskolorna träffas och pratar ihop sig. • Överlämnade på individnivå. • Mottagande pedagoger besöker förskolorna som vi gjorde i våras 2012. • Förskoleeleverna besöker Vivallaskolan • Vi genomför ett föräldramöte på våren innan förskoleklassbarnens start och ett relativt tidigt på höstterminen. 2. F-3 perspektivet, ser vi den röda tråden tydligt och vilka styrkor respektive svagheter har upptäckts? Den röda tråden är tydlig eftersom pedagogerna följer ”sina” elever i fyra år. Styrkor Pedagogerna känner barnen när de börjar år 1 vilket grundlägger långsiktiga relationer både till föräldrar och till barn. Alla pedagoger kan vara ute på barnens raster samt att fritids kan arbeta tillsammans på fredagar. Trygghet i grupperna och kontinuitet. Vi skapar rutiner på längre sikt som ger mer kunskapsfokus. Det blir lättare att följa den röda tråden när vi har barnen i fyra år. Det är enklare att skapa en röd tråd i och med Lgr 11. Bra med åldershomogena grupper.

26

Svagheter Barnen känner endast de i sin egen ålder. Fyra år kan vara en lång tid. Blir för lite arbetslagstid. Vill ha snabbare återkoppling (än 4 veckor) vid spec ärenden. Har vi tappat det ”gamla” förskoletänket? Vi har inte hittat någon bra rutin kring eftermiddagstid. På fritids kan det bli lite negativt att barnen ej träffar äldre/yngre barn, få till bättre samarbete och färre personal på fritids och under barnens eftermiddagsaktiviteter. Vi bör ha mer lärarpersonal som är med under dagarna i arbetslagen, färre fritidspedagoger. Svårare att sära på barn som inte mår bra med ålderhomogena grupper. 3. Förskollärarkompetensen, hur har avsaknaden av förskollärare i organisationen påverkat oss, fsk klassen, fritids, schema? Schematiskt svårt att få fredagseftermiddagarna att fungera. Att möta elever i fsk-klass som lärare har varit positivt och det betyder att grupperna redan är ”injobbade” inför år 1. En svaghet är att man arbetar mycket själv i den nya organisationen där man arbetar 1 lärare per grupp med visst fritidspedagogiskt stöd. Bör kunna vara färre personal kring barnen på eftermiddagarna och fler under skoltid. Det är få personal på fritids, vilket påverkar organisationen. Försvinner någon så fallerar organisationen och de som är kvar får dra ett tungt lass. Det märks att fsk-lärarna saknas på fritidsschemat. Blir det en risk att leken försvinner? Arbetslaget har dragit nytta av varandra och arbetar tätt tillsammans. Det märks inte att förskollärarkompetensen saknas. 4. F-1 lärare, har kompetens att kunna användas som en del av fsklärar-ersättning? Planeringstid, skola-fritids hur har det sett ut? Hur har rollen fungerat, positiva, negativa exempel. Positivt All personal (skola och fritidshem) vet vilket tema som det skall arbetas med. Nya tankar har uppkommit för att ta vara på F-1 lärarnas kompetens på ett bättre sätt. F-1 lärarna är med på lagtiden och kommer med idéer. F-1 lärartjänsten har varit en otrolig tillgång i gruppen. Tar tid att hitta rollen i arbetslaget. Saknas mer planeringstid tillsammans med F-1 läraren men då tas tiden från fritids. Negativt Som F-1 lärare får man ofta gå in som vikarie i klasserna. Svårt som F-1 lärare att få tiden att räcka till att planera både till skola och fritids. Tiden går oftast åt till skolplanering (fritidspersonal har 6 h till den verksamhet som de ska planera). F-1 lärarna har ”ätits” upp resursmässigt pga. bl.a. sjukdom. Tanken ”bygga på leken” kan utvecklas.

27

5. Åldershomogena fritidshem, hur har det fungerat? Har det stärkt samarbetet skolafritids, finns det en tydligare röd tråd skola-fritidshem, röd tråd i fritidsverksamhetenskola i ett F-3 perspektiv? Positivt Fritidspedagoger ser barnet under hela dagen, skapar kontinuitet för både barn, föräldrar och personal. Fritids blir delaktiga i skolans planering. Mycket är positivt men det finns många organisatoriska faktorer som fortfarande kan förbättras. Fungerar jättebra! Negativt Hur gör vi med barn som inte funkar med varandra? Tappar av att inte träffa äldre och yngre barn.

28